OBS: Detta är utgåva 2024.1. Visa senaste utgåvan.

Egenavgifterna och den allmäna löneavgiften beräknas på nettoinkomsten och uppgår för de flesta sammanlagt till 28,97 procent av underlaget. För dem över 66 år är avgifterna lägre. Avgiftens storlek kan också vara lägre för den som har sjukpenning med karens och för den som har tagit ut pension.

Nytt: 2024-02-13

I årsutgåva 2024 har nedanstående ändringar gjorts.

Avgiftsunderlaget

För de allra flesta är underlaget för egenavgifterna nettoinkomsten enligt beslutet om slutlig skatt för den avgiftsskyldige (3 kap. 12 § första stycket 1 SAL). För den som bedriver näringsverksamhet blir underlaget för avgifterna samma som underlaget för inkomstskatten, dvs. nettoinkomsten i verksamheten. Eventuell sjukpenning ingår dock inte i avgiftsunderlaget eftersom sjukpenning är avgiftsfri (3 kap. 10 § SAL).

Personer som inte beskattas i Sverige

Det förekommer att personer som inte beskattas i Sverige ändå ska tillhöra svensk socialförsäk­ring. Det kan exempelvis vara en utomlands bosatt person som bedriver närings­verksamhet i Sverige utan att ha något fast driftställe här och som enligt EU-rätten ska vara omfattad av svensk socialförsäkring. Det svenska socialförsäkringssystemet bygger på att alla som omfattas av systemet också ska vara med och betala till det (prop. 2012/13:18 s. 33). Därför ska det i underlaget för egenavgifter också ingå andra avgiftspliktiga nettoinkomster (än sådana som beskattas här) beräknade på samma sätt som görs för en obegränsat skattskyldig person som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige (3 kap. 12 § första stycket 2 SAL). Reglerna innebär att alla avgiftspliktiga inkomster ingår i avgiftsunderlaget för egenavgifter och det gäller oavsett om de ska inkomstbeskattas i Sverige eller inte. Begränsat skattskyldiga som ska betala egenavgifter ska lämna inkomstdeklaration om underlaget för egenavgifter överstiger 100 kr under beskattningsåret (30 kap. 1 § 4 SFL).

Hur beräknas avgiftsunderlaget?

Det är den avgiftspliktiga nettoinkomsten som är underlag för egenavgifter (3 kap. 12 § SAL). Med nettoinkomsten menas det överskott som återstår av intäkterna, sedan de har minskats med kostnaderna för att förvärva dem.

Det är överskottet av näringsverksamheten som är avgiftspliktigt. Om sjukpenning från Försäkringskassan ingår i överskottet ska sjukpenningen räknas bort från underlaget för egenavgifterna.

Underlaget för egenavgifter på inkomster i inkomstslaget tjänst ska beräknas på samma sätt som vid PGI-beräkningen enligt 59 kap. 36 § SFB. Det betyder att kostnader i arbetet inte ska ingå i underlaget till den del kostnaderna överstiger 5 000 kr (prop. 2000/01:8 s. 109). Utgifter för privata levnadskostnader får däremot inte påverka avgiftsunderlaget, t.ex. utgifter för arbetsresor eller dubbel bosättning. På samma sätt som gäller för näringsverksamhet ska eventuell sjukpenning inte ingå i underlaget för egenavgifter.

Exempel: kostnadsfördelning

Anna som inte är godkänd för F-skatt är vid sidan av sitt ordinarie arbete hobbymusiker. Hon har fått gage för spelningar åt två gammeldansföreningar på 30 000 kr. Anna har också spelat in en skiva och har fått inkomster från skivförsäljningen på 20 000 kr. Hon har haft utgifter i musikverksamheten på 15 000 kr.

Gammeldansföreningarna betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda gager efter schablonmässigt kostnadsavdrag. Anna ska betala egenavgifter på sina skivinkomster. Om utgifterna inte till någon del avser en viss inkomst ska utgifterna proportioneras. Den del som kan hänföras till skivförsäljningen uppgår då till 6 000 kr (15 000 x 20 000/50 000). Underlaget för egenavgifter blir därför 14 000 kr. Anna ska redovisa underlaget för egenavgifter på blankett T2.

Flera verksamheter

Ett underskott i en näringsverksamhet får inte minska ett överskott i en annan näringsverksamhet vid beräkningen av egenavgifter (3 kap. 12 § andra stycket SAL). All näringsverksamhet som en fysisk person bedriver som enskild näringsidkare hänförs i normalfallet till en och samma näringsverksamhet. Om samma person också är delägare i ett handelsbolag räknas det som en egen näringsverksamhet. Om personen har gjort förlust i handelsbolaget får den förlusten inte påverka en eventuell vinst i den enskilda näringsverksamheten vid beräkningen av underlaget för egenavgifter.

Egenavgifter för den som betalar fulla avgifter

För den som betalar fulla egenavgifter uppgår den sammanlagda avgiften inklusive allmän löneavgift till 28,97 procent. Följande delavgifter ingår enligt 3 kap. 13 § SAL och 3 § lagen om allmän löneavgift:

  • Sjukförsäkringsavgift 3,64 %
  • Föräldraförsäkringsavgift 2,60 %
  • Ålderspensionsavgift 10,21 %
  • Efterlevandepensionsavgift 0,60 %
  • Arbetsmarknadsavgift 0,10 %
  • Arbetsskadeavgift 0,20 %
  • Allmän löneavgift 11,62 %

Den allmänna löneavgiften är ingen socialavgift utan en skatt. Eftersom den beräknas på samma sätt och på samma underlag som egenavgifterna brukar den därför också räknas med bland egenavgifterna.

Höjd åldersgräns för sänkta egenavgifter

Den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 66 år ska bara betala ålderspensionsavgiften, 10,21 procent (3 kap. 15 § SAL). Åldersgränsen höjdes den 1 januari 2023 från 65 år till 66 år för att motsvara de höjda pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem (prop. 2021/22:181). Från och med den 1 januari 2026 höjs åldersgränsen ytterligare till 67 år.

Den som är född 1937 eller tidigare omfattas inte av det reformerade pensionssystemet och tjänar därför inte in rätt till ålderspension. Några egenavgifter ska då inte betalas (punkt 6 i övergångsbestämmelserna till SAL).

Reducerade avgifter

Även den som inte har fyllt 66 år ska i vissa fall betala enbart ålderspensionsavgiften och inte de övriga delavgifterna och inte heller den allmänna löneavgiften. Det gäller för

  • den som hela året haft hel ålderspension enligt SFB
  • den som någon del av året haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enlig SFB (3 kap. 16 § SAL).

Man kan ta ut ålderspension redan från den månad man fyller 62 år (56 kap. 3 § SFB). Det är en förutsättning för bestämmelsen i SAL att den avgiftsskyldige har tagit ut ålderspensionen under hela beskattningsåret. Den som fyller 62 år den 1 februari ett år och då tar ut pension måste därför betala fulla egenavgifter för hela det året.

Eftersom den allmänna ålderspensionen består av såväl inkomstpension som premiepension har fråga uppkommit om vad som gäller om man bara tar ut inkomstpensionen men vill skjuta på uttaget av den del som är premiepension. Skatteverket anser att det krävs att den avgiftsskyldige har tagit ut såväl hel inkomstpension som hel premiepension för att bestämmelsen om att endast ålderspensionsavgiften ska betalas ska gälla.

Regeln om lägre egenavgifter för den som tagit ut hel ålderspension före fyllda 66 år saknar motsvarighet för betalning av arbetsgivaravgifter. Om den som bedriver sin näringsverksamhet i form av aktiebolag har gjort s.k. förtida uttag av pension, ska bolaget ändå betala fulla arbetsgivaravgifter på ägarens lön till och med det år ägaren fyller 66 år.

Även den som haft hel sjukersättning eller aktivitetsersättning ska betala enbart ålderspensionsavgiften av egenavgifterna. Sjuk- och aktivitetsersättning kallades tidigare för förtidspension. Här finns inte kravet på att den avgiftsskyldige ska ha haft ersättningen hela året utan det är tillräckligt att personen haft den en del av året. Om en egenföretagare har bedrivit aktiv näringsverksamhet under första delen av ett år och i slutet av året beviljas sjukersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ska han eller hon betala ålderspensionsavgift på överskottet från näringsverksamheten.

Avgifter för den som har sjukpenning med karens

Sjukpenningreglerna skiljer sig åt mellan anställda och egna företagare. För anställda ersattes karensdagen från den 1 januari 2019 med ett karensavdrag på sjuklönen eller sjukpenningen i samband med sjukfrånvaro. Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön under de första 14 dagarna under en sjukdomsperiod.

Den som är enskild näringsidkare eller delägare i handelsbolag får sjukpenning beräknad på inkomst av annat förvärvsarbete (25 kap. 8 § SFB). Här finns en grundläggande karenstid på 7 dagar. Men företagaren kan välja andra karenstider; 1 dag, eller 14, 30, 60 eller 90 dagar (27 kap. 29 § SFB). Om personen inte har anmält val av karenstid till Försäkringskassan gäller karenstiden 7 dagar och personen betalar sjukförsäkringsavgift med 3,64 procent. För den som väljer annan karenstid påverkar det storleken på sjukförsäkringsavgiften (3 kap. 17 § SAL). Längre karenstid ger lägre avgift. Vilken procentsats som ska gälla vid respektive vald karenstid anges i föreskrift från Försäkringskassan. De procentsatser som gäller för sjukförsäkringsavgiften för beskattningsåren 2023 respektive 2024 är följande:

Karensdagar

2023

2024

1

3,88

3,77

7

3,64

3,64

14

3,57

3,53

30

3,35

3,33

60

3,08

3,08

90

2,90

2,91

De aktuella föreskrifterna från Försäkringskassan är FKFS 2022:12 för för beskattningsåret 2023 och FKFS 2023:12 beskattningsår 2024 och framåt. Försäkringskassan publicerar de aktuella procentsatserna för påföljande år på sin webbplats senast den 1 december.

För den som inte valt karenstid och för inkomster som överstiger 10 prisbasbelopp, är sjukförsäkringsavgiften den generella enligt 3 kap. 17 § SAL. För beskattningsåren 2023 och 2024 är den 3,64 procent. Den som har inkomster som överstiger gränsbeloppen enligt ovan kan komma att betala sjukförsäkringsavgift med två olika procentsatser. En för inkomster upp till gränsbeloppet, baserad på valet av antal karensdagar, och den generella på den överskjutande delen.

Den som gjort anmälan om förlängd karenstid får efter en uppsägningstid övergå till sjukpenning med kortare karenstid under förutsättning att personen inte har fyllt 55 år. Uppsägningstiden är det antal dagar med vilka karenstiden förkortas. Det innebär att om en egenföretagare har 90 dagars karens och anmäler ändring till 30 dagar blir karenstiden förkortad med 60 dagar. Uppsägningstiden blir då 60 dagar. Ändringen börjar gälla efter det att uppsägningstiden löpt ut. Ändringen får dock inte tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen har börjat gälla (27 kap. 31 § SFB).

Avdrag från egenavgifterna

De flesta som betalar egenavgifter på inkomster i näringsverksamhet får normalt göra ett särskilt avdrag på 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 15 000 kr per år, som i första hand reducerar egenavgifterna med undantag av ålderspensionsavgiften men i andra hand även den allmänna löneavgiften

För de som driver näringsverksamhet från fast driftställe i ett stödområde finns ytterligare ett särskilt avdrag (regionalt stöd för verksamhet i stödområde A) på 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 18 000 kr, som i första hand reducerar den allmänna löneavgiften men i vissa fall även egenavgifterna med undantag av ålderspensionsavgiften.

Ålderspensionsavgiften får inte reduceras av avdrag eftersom pensionssystemets långsiktiga finansiella hållbarhet bygger på principen att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av inbetald avgift.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag [1]
  • Proposition 2012/13:18 Vissa internationella socialavgiftsfrågor [1]
  • Proposition 2021/22:181 Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system [1]

Ställningstaganden

  • Begreppet hel ålderspension i socialavgiftslagen [1]

Övrigt

  • FKFS 2022:12 Försäkringskassans föreskrifter om sjukförsäkringsavgift vid karenstid för sjukpenning avseende år 2023 [1]
  • FKFS 2023:12 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av sjukförsäkringsavgift vid karenstid för sjukpenning [1]