Äldre regler om uppskov vid andelsbyten

Historik

När ett företag köper aktierna i ett annat företag är det vanligt att ersättningen består av aktier i det köpande företaget. För att inte försvåra omstruktureringar i näringslivet finns det uppskovsregler som innebär att aktieägaren inte ska bli beskattad för en kapitalvinst på de bortbytta aktierna vid bytet. Uppskovsreglerna har varierat genom åren men de innebär att beskattningen av kapitalvinsten får skjutas upp till dess att de mottagna aktierna avyttras. Man måste känna till de olika reglerna för att veta hur de mottagna aktierna ska beskattas.

Strukturregeln

Före 1999 fanns det två uppskovssystem; dels strukturregeln i 27 § 4 mom. lag (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL), dels lag (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG (IGOL).

Strukturregeln var tillämplig när det köpande företaget var svenskt eller hemmahörande utanför EU medan IGOL var tillämplig när det köpande företaget var hemmahörande inom EU. Aktieägaren kunde dock välja att tillämpa strukturregeln i stället för IGOL.

För att få uppskov med kapitalvinstbeskattningen enligt strukturregeln skulle ersättningen bestå av nyemitterade aktier i det köpande bolaget. En kontant ersättning på högst 10 procent av de mottagna aktiernas nominella värde var tillåten. Kontantersättningen beskattades vid bytet. De mottagna aktierna övertog de bortbytta aktiernas skattemässiga omkostnadsbelopp. En kapitalvinst kom på så sätt att beskattas när de mottagna aktierna avyttrades.

IGOL

Även enligt IGOL skulle ersättningen bestå av andelar i det köpande företaget. En kontantdel på 10 procent var tillåten utan att det var ett hinder för att få uppskov. Kontantdelen beskattades omedelbart. Tekniskt medgavs uppskovet genom att Skatteverket fastställde kapitalvinsten på de bortbytta andelarna vid tidpunkten för avyttringen. Beskattningen skedde dock först när aktieägaren avyttrade de mottagna andelarna genom att uppskovet togs upp till beskattning.

Andelsbyteslagen

För att uppnå ett enhetligt system ersattes strukturregeln och IGOL fr.o.m. 1999 av lag (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten. Det enhetliga systemet utformades med utgångspunkt i den teknik som användes i IGOL. Detta innebar att Skatteverket fastställde en kapitalvinst och att uppskov medgavs för vinsten. Uppskovsbeloppet registrerades i ett uppskovsregister och ska beskattas när aktieägaren avyttrar de mottagna andelarna. Andelsbyteslagen gällde under inkomståren 1999 och 2000.

Fr.o.m. inkomståret 2001 fördes bestämmelserna i andelsbyteslagen över till 49 kap. IL.

Det enhetliga uppskovssystemet vid andelsbyten ersattes från den 1 januari 2002 av två parallella system, nämligen framskjuten beskattning vid andelsbyten och uppskovsgrundande andelsbyten.

Reglerna om uppskovsgrundande andelsbyten gäller från och med den 1 januari 2003 när säljaren är en

• juridisk person
• delägare i handelsbolag
• delägare i utländsk delägarebeskattad juridisk person.

Dessutom gäller reglerna när de avyttrade andelarna är lagerandelar (49 kap 1 § IL).

Framskjuten beskattning

Fr.o.m. inkomståret 2002 infördes reglerna om framskjuten beskattning men de fick tillämpas redan vid inkomståret 2001 om säljaren begärde det och om samtliga förutsättningar var uppfyllda.

Reglerna om framskjuten beskattning gäller bara när en fysisk person är säljare. Reglerna innebär en återgång till den teknik som användes i strukturregeln. Först krävdes att den avyttrade andelen var marknadsnoterad och att varken den eller den mottagna andelen var kvalificerad. Den förutsättningen har tagits bort vilket innebär en utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning för kvalificerade andelar från den 1 januari 2003 och med en möjlighet till retroaktiv tillämpning om säljaren begär det.