Tolkars och översättares kostnader

Samma regler gäller för tolkar och översättare

En tolk arbetar främst med muntliga kontakter för myndigheter och inom sjukvård (kontakttolkar) samt i konferenssammanhang (konferenstolkar).

En översättare arbetar i stället med att översätta skriftliga handlingar.

Begreppet tolk används nedan för både tolk och översättare.

En tolk kan vara uppdragstagare eller anställd

En tolk som regelmässigt tar uppdrag som frilansare är uppdragstagare. Fast anställda tolkar kan förekomma i mindre omfattning, t.ex. vid vissa tolkförmedlingar, sjukhus och flyktingförläggningar. Till skillnad från frilansande tolkar har de en fast arbetsgivare som normalt tillhandahåller arbetsrum, arbetsredskap, fortbildning o.s.v.

Avdrag för kostnader som tolkar haft ska bedömas på samma sätt som för andra med inkomster som beskattas i tjänst. Nedan behandlas några kostnader som kan vara vanliga hos tolkar.

Kostnader för auktorisation

Auktoriserad tolk är en skyddad yrkestitel. Kammarkollegiet ansvarar för auktorisation och tillsyn. En auktoriserad tolk som har speciell kompetens inom ett visst område och har genomgått särskilda prov kallas t.ex. rättstolk eller sjukvårdstolk. Auktorisation och bevis om speciell kompetens gäller i fem år och måste sedan förnyas.

Kostnaden för den ursprungliga auktorisationen är inte avdragsgill. Avdrag medges däremot för kostnader för att förnya en befintlig auktorisation.

Resor och tjänsteställe

Fast anställda tolkar med arbetsrum eller annan utgångspunkt hos arbetsgivaren anses normalt ha sitt tjänsteställe där. Resor till och från arbetsgivarens lokaler utgör då arbetsresor och resor till och från eventuella uppdrag på annan plats är tjänsteresor.

De flesta tolkar har däremot ingen fast anställning utan får uppdrag via en eller flera tolkförmedlingar som tolkarna är anslutna till. Sådana uppdragstagare har sitt tjänsteställe där tolkningen utförs i varje uppdrag. Detta medför att resor till varje uppdrag utgör arbetsresor. Vid vissa tillfälliga anställningar och uppdrag får dock avdrag göras på samma sätt som för tjänsteresa (se nedan).

Tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad

Avdrag för ökade kostnader för logi, resor, måltider och småutgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan plats än bostaden ska göras på samma sätt som för tjänsteresa om

• anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad, och
• avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 km (12 kap. 9 § IL).

Läs mer om när avdrag får göras på samma sätt som för tjänsteresa på sidan Tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad.