Tjänsteställe

En anställd kan bara ha ett tjänsteställe per arbetsgivare

En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare även om hen stadigvarande arbetar på flera olika orter. Om en anställd har två eller flera arbetsgivare har hen ett tjänsteställe för varje arbetsgivare.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bedöma var den anställda har sitt tjänsteställe.

En anställds tjänsteställe bestäms enligt någon av följande regler:

• Huvudregeln: Tjänstestället är den plats där hen utför huvuddelen av sitt arbete.
• Alternativregeln: Om arbetet utförs under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, är tjänstestället i stället den plats där hen hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter.
• Undantagsregeln: Om arbetet pågår under en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.
• Riksdagsledamöter och vissa andra angivna yrkesgrupper har särskilda regler där bostaden alltid anses vara tjänstestället.
• Tillfälligt anställda vid vissa samhällskriser anses alltid ha sitt tjänsteställe i bostaden.
• Sjömän med sjöinkomst har sitt tjänsteställe ombord på det fartyg där de arbetar.

Vid bedömningen av var en anställd ska anses ha sitt tjänsteställe ska de olika reglerna i 12 kap. 8 § IL prövas i tur och ordning. Bedömningen ska först göras utifrån huvudregeln och därefter alternativregeln. Om de reglerna inte är tillämpliga blir det aktuellt att gå vidare till undantagsregeln.

De olika reglerna beskrivs närmare under respektive rubrik nedan.

Huvudregeln

Tjänstestället är den plats där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete (12 kap. 8 § IL).

Normalt sett utgör därför arbetsgivarens lokaler tjänsteställe för anställda som arbetar på kontor, i fabrik, verkstad, butik och liknande.

Arbete både i anvisad arbetslokal och i bostaden

I takt med den digitala utvecklingen har det blivit allt vanligare att anställda utför sitt arbete på distans, antingen från bostaden eller från någon annan plats som inte är arbetsgivarens lokaler.

Om en arbetsgivare tillhandahåller en arbetsplats där den anställda kan utföra huvuddelen av sitt arbete, anser Skatteverket att den arbetsplatsen ska presumeras vara den anställdas tjänsteställe enligt huvudregeln. Detta gäller även om den anställda har möjlighet att arbeta på andra platser mer än 50 procent av tiden (Skatteverkets ställningstagande Tjänsteställe för anställd som själv kan välja att arbeta på andra platser än sin arbetsplats).

För anställda som har tillgång till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler kan tjänstestället i vissa fall bli på annan plats än i arbetsgivarens lokaler. I normalfallet ska det då finnas ett avtal mellan den anställda och arbetsgivaren att den anställda ska utföra huvuddelen av sitt arbete på en viss angiven plats som inte är på arbetsplatsen i arbetsgivarens lokaler, t ex i bostaden. Om mer än 50 procent av arbetet utförs på en sådan särskilt angiven plats, får den anställda anses ha sitt tjänsteställe där och inte i arbetsgivarens lokaler (Skatteverkets ställningstagande Tjänsteställe för anställd som själv kan välja att arbeta på andra platser än sin arbetsplats).

Nedan beskrivs olika faktorer som kan vara till stöd för bedömningen av tjänsteställets placering enligt huvudregeln.

Nedlagd arbetstid på respektive plats

Vid bedömningen är tillgången till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler viktig. Om den anställda har tillgång till en arbetsplats i arbetsgivarens lokaler är presumtionen att tjänstestället är på den platsen. Om en person faktiskt arbetar en stor del av arbetstiden på en viss angiven plats, och särskilt om skillnaden är stor jämfört med andra platser och det finns ett avtal om distansarbete, så talar det för att tjänstestället är där personen arbetar mest tid.

Vid bedömning av vad som är tjänstestället bör man ta hänsyn till om det finns något underlag som visar den faktiska arbetstiden på respektive plats. En arbetsgivare har normalt liten insyn i hur den anställda disponerar sin tid i bostaden och i många fall saknas bevisning om hur stor del av arbetstiden som faktiskt förläggs där. Enbart ett påstående om viss nedlagd arbetstid i bostaden behöver inte vara avgörande för frågan om tjänstestället.

Avtal om distansarbete m.m.

Man bör ta hänsyn till om ett särskilt avtal om distansarbete har ingåtts mellan arbetsgivaren och den anställda. Av avtalet bör det framgå att den anställda ska arbeta huvuddelen av tiden från en viss angiven plats utanför arbetsgivarens lokaler. Den omständigheten att parterna har avtalat om en viss arbetsrättslig placeringsort har dock ingen avgörande betydelse om arbetet utförs på annat sätt än vad som anges i avtalet. Det kan också ha betydelse om den anställda själv kan avgöra var visst arbete ska utföras eller om det är andra faktorer som avgör. Om den anställda har möjlighet att utföra allt arbete i arbetsgivarens lokaler men själv kan välja att utföra arbetet från andra platser som hen själv bestämmer får det antas att den anställda har sitt tjänsteställe i arbetsgivarens lokaler.

Frekvensen av resor till arbetslokalen

Förutom den andel av arbetstiden som arbete utförs i arbetsgivarens lokal kan man även ta hänsyn till hur ofta den anställda reser till lokalen. Om den anställda besöker arbetsgivarens lokal så gott som dagligen, talar det för att den lokalen är tjänstestället. Det gäller även om det endast är kortare besök för att t.ex. hämta material och även om det finns ett avtal om distansarbete.

Arbetsplats på annan plats än i arbetsgivarens lokaler

Även hur distansarbetsplatsen är utformad är av intresse. Finns det ett särskilt avgränsat rum för arbetet, t.ex. med särskild inredning eller utrustning? Har arbetsgivaren betalat hyra eller bekostat någon utrustning eller en särskild försäkring för rummet? Om svaret på de frågorna är ja kan det tala för att distansarbetsplatsen, till exempel bostaden, är tjänsteställe. Man ska dock ta hänsyn till övriga faktorer som också har betydelse.

Organisatoriska omständigheter som ledning och arbetsfunktion

Olika organisatoriska omständigheter kan knyta en anställd till arbetsgivarens lokal, t.ex. om arbetsledningen finns där och det är den ordinarie platsen för möten och förhandlingar. Andra omständigheter kan vara att den anställdas arbetsuppgifter eller funktion särskilt knyter hen till arbetslokalen, t.ex. ansvar för produktion eller personal på platsen. Samtidigt bör man ta hänsyn till att man i många fall kan använda tekniska lösningar för att kommunicera.

Tolkar

Tolkar är ofta knutna till en eller flera tolkförmedlingar, som förmedlar uppdrag till dem. Arbetsplatserna varierar från uppdrag till uppdrag. Tolken har sitt tjänsteställe på den plats där hen huvudsakligen utför uppdraget. Det gäller även om vissa förberedelser och administrativa uppgifter utförs i bostaden.

En tolk med olika tillfälliga uppdrags­givare har sitt tjänsteställe på de olika platser där tolkarbetet utförs även om vissa förberedelser och administrativa uppgifter utförs i bostaden (HFD 2013 ref. 19 I).

Idrottsdomare

Domare som anlitas av en idrottsförening eller annan arrangör för att döma i en match eller tävling har sitt tjänsteställe på den plats där matchen eller tävlingen äger rum. De får uppdrag från olika uppdragsgivare som utförs på olika platser. Tjänstestället är platsen där respektive uppdrag utförs (HFD 2015 not. 68).

Skatteverket anser att idrottsdomare som är avlönade av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma i matcher eller tävlingar normalt får anses ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där idrottstävlingarna äger rum. Idrottsdomaren anses i de fallen bara ha en uppdragsgivare och tjänstestället ska bedömas utifrån det uppdraget. Det gäller under förutsättning att idrottsdomaren är kontrakterad av idrottsförbundet och förbundet betalar ut den huvudsakliga delen av ersättningen till domaren.

Delägare i fåmansbolag

Den som är anställd i ett eget fåmansaktiebolag har inte automatiskt tjänstestället i bostaden även om en del administrativt arbete utförs där. Anställda i fåmansaktiebolag omfattas av samma regler som andra anställda, och en bedömning får göras i varje enskilt fall utifrån hur den anställda faktiskt arbetar.

Alternativregeln

Om arbetet utförs under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar brukar tjänstestället i regel vara den plats där den anställda hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter (12 kap. 8 § första stycket IL).

Piloter och annan flygande personal som utför sitt arbete under förflyttning har normalt sitt tjänsteställe enligt alternativregeln, t.ex. vid kontoret på stationeringsorten. Vissa anställda t.ex. chaufförer, montörer, serviceingenjörer m.fl., har vanligen inte någon fast arbetsplats utan arbetsplatsen växlar hela tiden. För dessa är tjänstestället alltså i regel den plats där de hämtar och lämnar arbetsmaterial eller utför förberedande eller avslutande arbetsuppgifter. Lagstiftaren har varken i förarbeten eller i lagtexten förklarat vad som menas med uttrycket ”i regel”. Skatteverket anser att vid bedömningen av var tjänstestället är beläget ska hänsyn tas till hur ofta den anställda besöker arbetsgivarens lokaler för att hämta och lämna arbetsmaterial eller förbereda och avsluta sina arbetsuppgifter. Bedömningen ska då göras av en längre tid. Med längre tid menas här en period på cirka två år. Det innebär att tillfälliga förändringar av arbetsförhållandena inte ska påverka bedömningen (Skatteverkets ställningstagande Tjänsteställe i branscher med skiftande arbetsplatser).

Om den anställda sett över en längre tid besöker arbetsgivarens lokaler i genomsnitt mer än en gång i veckan bör tjänstestället anses vara i arbetsgivarens lokaler. Det gäller för alla branscher där de anställda har växlande arbetsplatser, alltså även för t.ex. anställda i byggnadsbranschen, lastbils- och busschaufförer.

Även om en anställd regelbundet hämtar material hos en bygghandel eller liknande bör den platsen ändå inte utgöra tjänsteställe. I ett sådant fall har den anställda inte tillgång till lokalerna på grund av något avtal som arbetsgivaren har ingått.

Om arbetsgivaren däremot organiserar arbetet så att fler funktioner knyts till bygghandelns lokaler, t.ex. att den även används regelbundet för möten, arbetsledning, fordonslogistik, fikapaus eller liknande kan det innebära att tjänstestället blir i de lokalerna.

En annan situation där en anställds tjänsteställe kan vara i någon utomståendes lokaler är när den anställda regelbundet hämtar och lämnar nycklar på samma plats hos en beställare, för t.ex. fastighetsservice på skiftande platser under dagen. Även i det fallet är det arbetsgivarens avtal med beställaren som ger den anställda tillträde till lokalerna.

För att tjänstestället ska vara i någon utomståendes lokaler krävs även här att det bör vara en varaktig lösning.

Arbete som utförs under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar

Nedan ges exempel på hur alternativregeln kan användas i olika situationer.

Exempel: arbetar på olika byggarbetsplatser, besöker regelbundet arbetsgivarens lokaler

Bengt har fast anställning hos ett byggföretag och arbetar omväxlande på olika byggarbetsplatser, oftast på hemorten och inom den vanliga verksamhetsorten. Några gånger i veckan besöker Bengt arbetsgivarens lokaler med lager och kontor för att hämta material och delta på informationsmöten och liknande.

Arbetsgivarens lokaler är tjänsteställe, eftersom Bengt besöker lokalerna oftare än en gång per vecka.

Exempel: arbetar som busschaufför, besöker regelbundet arbetsgivarens lokaler

Iris har fast anställning hos ett bussföretag och kör linjetrafik på hemorten. Hon påbörjar och avslutar dagen på växlande platser. Vissa dagar börjar hon sitt skift på depån i utkanten av staden och hämtar ut sin buss där. Skiftet avslutas sedan vid avlösning på en hållplats i en annan del av staden. Andra dagar börjar hon sin arbetsdag på en hållplats ute i staden och avslutar sitt skift på en annan hållplats eller på depån där hon parkerar bussen för natten. Iris besöker depån i snitt två till tre gånger i veckan i olika ärenden.

Arbetsgivarens lokaler, d.v.s. depån, är Iris tjänsteställe eftersom hon besöker lokalerna oftare än en gång per vecka.

Exempel: arbetar på olika byggarbetsplatser, hämtar dagligen firmabilen med utrustning i arbetsgivarens garage

Ali är fast anställd som snickare och arbetar på arbetsplatser som hela tiden växlar. Ali besöker aldrig arbetsgivarens kontorslokaler. Däremot hämtar han en firmabil varje morgon i arbetsgivarens garage och när arbetsdagen är slut parkerar han bilen i garaget. Bilen är utrustad med det material och de verktyg som Ali behöver för dagens arbete.

Arbetsgivarens garage är Alis tjänsteställe eftersom det är där han hämtar och lämnar sitt arbetsmaterial.

Exempel: anställning med varierande arbetsplatser, besöker regelbundet arbetsgivarens lokal som är en uppställd arbetsbod

Marta har under flera år arbetat i asfalteringsbranschen på olika platser. Hon är nu säsongsanställd (tidsbegränsad anställning) över sommarhalvåret för att utföra asfalteringsarbeten åt en kommun. Arbetet utförs på olika platser inom kommunen och de enskilda asfalteringsuppdragen är korta.

En arbetsbod ställs i början av säsongen upp centralt i förhållande till planerade arbeten och vid säsongens slut tas den bort. Marta besöker boden dagligen för ombyte och ofta även på lunch- och fikaraster. Personalen använder en lätt lastbil för att transportera sig och utrustning från boden ut till arbetsplatserna.

Arbetsboden ses som tjänsteställe eftersom Marta i sin aktuella anställning regelmässigt besöker boden oftare än en gång per vecka. Boden är ett naturligt ställe för förberedelser och avslut av arbetsdagen. Vid bedömning av tjänsteställe bedömer man enbart den aktuella anställningen och bortser från förhållandena i tidigare anställningar.

Exempel: servicetekniker som besöker arbetsgivarens lokaler

Sonja arbetar som servicetekniker och besöker dagligen olika kunder. Minst en gång i veckan besöker hon arbetsgivarens lokaler för att hämta arbetsmaterial. Vid ett par tillfällen i månaden besöker hon även lokalerna för arbetsmöten.

Tjänstestället är i arbetsgivarens lokaler, eftersom Sonja besöker lokalerna i genomsnitt mer än en gång i veckan. Om Sonja hade besökt lokalerna enbart vid informationsmötena två gånger i månaden hade bostaden varit hennes tjänsteställe.

Anställda yrkesfiskare

Anställda yrkesfiskare är en sådan kategori som anses ha sitt tjänsteställe enligt alternativregeln. Tjänsteställe är där fiskebåten har sin hemmahamn. Alternativregeln är tillämplig eftersom hemmahamnen är den plats där anställda yrkesfiskare hämtar och lämnar arbetsmaterial samt förbereder och avslutar arbetsuppgifter. Normalt redovisar yrkesfiskare inkomsten som näringsverksamhet utom i undantagsfall när inkomsten ska redovisas som inkomst av tjänst. Inkomst av tjänst är det när en person är anställd som yrkesfiskare, av t.ex. sitt delägda aktiebolag, och det finns ett anställningskontrakt. Det ska finnas ett avtal om arbete, muntligen eller skriftligen, som garanterar en minsta lön som inte är symbolisk.

Undantagsregeln – bostaden kan vara tjänsteställe

Om varken huvudregeln eller alternativregeln stämmer med den anställdas sätt att arbeta kan undantagsregeln komma ifråga. Det innebär att bostaden utgör tjänsteställe när inget naturligt tjänsteställe kan pekas ut därför att den anställda arbetar på skiftande platser och sällan besöker arbetsgivarens lokaler.

Den här undantagsregeln infördes särskilt med tanke på de byggnads- och anläggningsarbetare som i sin anställning utför arbete på skilda platser och inte regelbundet besöker arbetsgivarens lokaler. Men regeln är avsedd att tillämpas även för andra kategorier anställda, som arbetar på ett sådant sätt att tjänstestället inte kan fastställas med hjälp av huvudregeln eller alternativregeln.

Branscher med skiftande arbetsplatser

Även för anställda i branscher med skiftande arbetsplatser, såsom byggnadsbranschen, ska bedömningen först göras utifrån huvudregeln och därefter alternativregeln. Först om dessa regler inte är tillämpliga ska undantagsregeln användas. Det innebär att bedömningen inte är beroende av inom vilken bransch arbetet utförs och att tjänstestället t.ex. kan vara vid en byggarbetsplats under vissa förutsättningar (RÅ 2007 ref. 72).

Exempel: servicetekniker med olika arbetsplatser

Erik arbetar som servicetekniker vid ett företag som har sitt kontor i Norrköping. Erik besöker bara kontoret vid större sammandragningar som äger rum tre gånger per år.

Företaget utför uppdrag på olika orter bl.a. hos beställare i Örebro, Linköping och Södertälje. Uppdragen utförs vid behov och tar vanligen 3–6 veckor. Under året har Erik arbetat växelvis på olika platser, men totalt 140 dagar i Örebro och 80 dagar på de andra orterna.

I det här fallet har Erik till övervägande del arbetat i Örebro, men arbetsförhållandena är sådana att han och arbetsgivaren inte på förhand kan förutse att han ska arbeta på samma arbetsplats under en längre tidsperiod. Erik har också under det aktuella året arbetat på andra arbetsplatser än i Örebro. På grund av dessa omständigheter och eftersom inget arbete bedrivits i arbetsgivarens lokaler är tjänstestället i bostaden.

Byggnads- och anläggningsbranschen

Bostaden är tjänsteställe om arbetet pågår en begränsad tid på varje arbetsplats enligt de villkor som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher (12 kap. 8 § andra stycket IL).

Exempel: arbetar på olika byggarbetsplatser, besöker sällan arbetsgivarens lokaler

Carlos är anställd hos ett byggföretag och arbetar kortare perioder på olika byggplatser, både på hemorten och på andra orter. Han besöker bara arbetsgivarens lokaler 2–3 gånger i månaden, t.ex. för att hämta material eller delta på arbetsmöten.

Här är bostaden tjänsteställe eftersom Carlos utför arbetet på skiftande platser och inte besöker arbetsgivarens lokaler varje vecka.

Strålskyddsbranschen

Vissa fast anställda vid företag i strålskyddsbranschen kan ha bostaden som tjänsteställe. En förutsättning för det är att arbetet under en längre tid utförs på flera olika platser (RÅ 2007 ref. 72).

Konsulter

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om vad som är tjänsteställe för anställda hos ett bolag som bedriver konsultverksamhet i elbranschen och som hyr ut elektriker till olika kundföretag. Uppdragen hos kunderna har varit tidsbegränsade och varierat från några månader till något år. Eftersom elektrikerna har anställts för att utföra tidsbegränsade uppdrag hos olika kunder har bostaden ansetts som tjänsteställe (HFD 2013 ref. 19 II).

Bemanningsföretag

För fast anställda i bemanningsföretag är bostaden tjänsteställe om de

• arbetar på varierande arbetsplatser
• väntar på uppdrag i sin bostad
• åker direkt till arbetsplatsen utan att först besöka arbetsgivarens kontor
• står till arbetsgivarens förfogande i bostaden mellan uppdragen och får lön i avvaktan på dessa.

Skatteverket anser dock att när ett företag har anställt personal under en begränsad tid för arbete vid en viss arbetsplats är denna plats tjänstestället (Skatteverkets ställningstagande Tjänsteställe i branscher med skiftande arbetsplatser).

Exempel: tidsbegränsad anställning hos bemanningsföretag

Esther är sjuksköterska och tar sporadiskt kortare uppdrag som anställd hos ett bemanningsföretag. Under senaste året har hon haft fem uppdrag som omfattat några veckor vardera. Uppdragen utförs på sjukhus på olika orter. Hon har ingen fast lön utan får bara ersättning när hon arbetar. Hon besöker aldrig bemanningsföretaget.

Eftersom Esther inte är tillsvidareanställd ska varje nytt uppdrag ses för sig och tjänstestället i respektive uppdrag blir då på respektive sjukhus.

Om Esther istället hade varit fast anställd hos bemanningsföretaget och stått till arbetsgivarens förfogande i bostaden och fått lön mellan uppdragen, hade hon haft sitt tjänsteställe i bostaden.

Reseledare

Skatteverket anser att om en reseledare är tillsvidareanställd och byter tjänstgöringsort flera gånger under året är tjänstestället i bostaden i Sverige. Tjänstestället bör vara bostaden även under en provanställning för personer som skulle få tjänstestället i bostaden vid en tillsvidareanställning (Skatteverkets ställningstagande Tjänsteställe i branscher med skiftande arbetsplatser).

Om reseledaren däremot har tidsbegränsade tillfälliga arbeten är tjänstestället på tjänstgöringsorten enligt huvudregeln.

Exempel: tillfälligt uppdrag som reseledare

Anders har fått ett tillfälligt uppdrag att guida en grupp turister i Rom. Gruppen träffas på flygplatsen i Rom. Eftersom Anders uppdrag är tidsbegränsat och ska utföras i Rom blir tjänstestället på resebyråns kontor i Rom där Anders förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter.

Om resan till Rom kombineras med en rundresa i Italien ses rundresan som en tjänsteresa.

Styrelseledamöter

Bostaden är tjänsteställe för styrelseledamöter (RÅ 1987 ref. 64 och RÅ 1988 ref. 11), eftersom sådant arbete regelmässigt utförs i bostaden eller på annan plats än i själva möteslokalen.

Om nämndledamöter arbetar på liknande sätt som styrelseledamöter kan de också få tjänstestället i bostaden. Det avgörande är inte benämningen på uppdragstagaren utan vilka arbetsuppgifter personen har och hur och var arbetsuppgifterna utförs.

Artister och musiker

För frilansande artister och musiker m.fl. utgör bostaden i normalfallet deras tjänsteställe.

Personen har bostaden alternativt replokalen som tjänsteställe om hen

• tar tillfälliga uppdrag på olika spelplatser
• gör huvuddelen av förberedelser och annat arbete för uppdragen i bostaden, alternativt i replokalen.

Skatteverket anser dock att om hen engageras för att spela längre perioder än en vecka på samma plats, t.ex. i en konserthall eller studio, har hen sitt tjänsteställe på den platsen (Skatteverkets ställningstagande Tjänsteställe för frilansande musiker).

Det är annorlunda för artister och musiker som har ett tjänsteställe i en anställning, i exempelvis eget aktiebolag eller hos annan juridisk person. Tjänstestället ska i den anställningen bedömas enligt 12 kap. 8 § IL. Så om den anställda utför ett engagemang på exempelvis en månad för sin arbetsgivares räkning så ändras inte tjänstestället. Ett tjänsteställe i en anställning bör bedömas i ett längre sammanhang, normalt minst två år.

Byte av tjänsteställe vid ändrade förhållanden

En anställd kan få ett nytt tjänsteställe vid ändrade förhållanden, t.ex. vid stadigvarande byte av arbetsuppgifter eller arbetslokaler. I ett sådant fall byts tjänstestället omedelbart.

Vid tillfälligt förändrade förhållanden kan det dock vara oklart hur tjänstestället ska fastställas. Orsaker till sådana ändrade och ofta oförutsedda förhållanden kan t.ex. vara uppsagda avtal, ändrad orderingång, väderförhållanden eller att den anställda skadat sig och tillfälligt får nya arbetsuppgifter.

Enligt Skatteverkets uppfattning bör sådana tillfälliga förändringar av arbetssituationen normalt inte påverka den anställdas tjänsteställe. Om det initialt finns en osäkerhet om den framtida arbetssituationen, bör bedömningen lämpligen göras på ca två års sikt för att både den anställda och arbetsgivaren ska ha en kontinuitet i tjänsteställets placering som ger en förutsägbarhet om beskattningen. Dock gäller att om arbetsgivaren i ett sådant fall kan bedöma efter t.ex. tre månader att den tillfälliga arbetssituationen kommer att gälla tills vidare får den anställda anses ha bytt tjänsteställe vid den tidpunkt då denna bedömning kan göras (Skatteverkets ställningstagande Tjänsteställe i branscher med skiftande arbetsplatser).

Om det handlar om en tidsbegränsad anställning, t.ex. någon vecka eller ett år, görs bedömningen enbart för förhållandena under anställningen i fråga. Den anställdas förhållanden före och efter den aktuella anställningen påverkar inte bedömningen.

En inledande provanställning som har påbörjats med avsikt att övergå i en tillsvidareanställning bör inte ses som en tidsbegränsad anställning vid bedömningen av var en anställd har sitt tjänsteställe (Skatteverkets ställningstagande Tjänsteställe i branscher med skiftande arbetsplatser avsnitt 4.1).

Riksdagsledamöter och vissa andra yrkesgrupper – bostaden är tjänsteställe

Vissa angivna yrkesgrupper har alltid tjänstestället i bostaden. I 12 kap. 8 § tredje stycket IL finns en uttömmande uppräkning av vilka yrkesgrupper som omfattas:

• riksdagsledamöter
• reservofficerare
• nämndemän och jurymän i domstol, hyresnämnd, skattenämnd och arrendenämnd.

Från och med den 1 juli 2022 har en riksdagsledamot sitt tjänsteställe där hen är folkbokförd enligt folkbokföringslagen (1991:481). Detta gäller under förutsättning att det finns en bostad där som är inrättad för permanent boende för ledamoten och hens familj och som även disponeras av ledamoten. Båda förutsättningarna måste vara uppfyllda (12 kap. 8 § fjärde stycket IL). Om bostaden inte uppfyller kraven är bostaden inte ledamotens tjänsteställe. Tjänstestället är då i stället riksdagen.

Tillfälligt anställda vid samhällskriser – bostaden är tjänsteställe

Från den 1 januari 2022 anses en person ha sitt tjänsteställe i bostaden när hen är tillfälligt anställd i offentlig verksamhet under samhällskriser. Bestämmelsen tillämpas på personer som tillfälligt anställs eller lånas in hos en statlig myndighet, en region, en kommun eller ett kommunalförbund för att hantera eller bidra till att minska konsekvenser av olyckor, kriser, krig, krigsfara eller andra liknande händelser i Sverige (12 kap. 8 § tredje stycket 3 IL). Det ska vara fråga om en specifik händelse som går utöver den tillfälliga arbetsgivarens vanliga verksamhet.

Med personer som tillfälligt anställs hos statliga myndigheter, regioner, kommuner eller kommunalförbund avses arbetstagare som anställs eller lånas och som erhåller ersättning från en sådan arbetsgivare. Även personer som arbetar frivilligt utan annan ersättning än ersättning för logi, resor, måltider och småutgifter ska anses ha anställts i den mening som avses i bestämmelsen (prop. 2021/22:16 s. 45).

Det finns inte någon tidsgräns för vad som anses som tillfällig anställning i krissituationer, utan en bedömning får göras från fall till fall utifrån de behov som arbetsgivaren har (prop. 2021/22:16 s. 45).

Sjömän

Sjömän har sitt tjänsteställe ombord på det fartyg där de arbetar (12 kap. 4 § IL). Det gäller dock bara för en person vars inkomst ska klassas som sjöinkomst.

Skatteverket anser att tjänsteställe för ombordanställda som inte omfattas av reglerna för sjöinkomst i stället ska fastställas enligt allmänna regler (12 kap. 8 § IL). Tjänstestället ska bestämmas baserat på hur arbetet faktiskt utförs och även hur anställnings­avtalet är utformat.

Tjänstestället bedöms i vissa fall vara på fartyget. För att kunna tillämpa den regeln krävs det normalt att anställningen är på ett specifikt fartyg enligt anställningsavtalet (huvudregeln).

Ombordanställda har sällan en särskild lokal eller plats där de regelbundet hämtar och lämnar material. Skulle så ändå vara fallet ska den platsen som den anställda därmed regelbundet besöker anses vara tjänsteställe (alternativregeln). En sådan yrkeskategori är anställda yrkesfiskare som anses ha sitt tjänsteställe enligt alternativregeln.

Ombordanställda som inte omfattas av reglerna för sjöinkomst har ofta tjänstestället i bostaden (undantagsregeln). Så är ofta fallet när en person är anställd hos en och samma redare för att utföra arbete på olika fartyg. Det gäller som regel om arbetsperioden på ett och samma fartyg inte är längre än två år.