Med hur mycket kan Skatteverket bevilja anstånd?

Skatt/avgift som den skattskyldiga har eller har haft att betala

Skatteverket ska bevilja anstånd med ett belopp som är skäligt. (63 kap. 16 § SFL). En grundläggande förutsättning för att Skatteverket ska bevilja anstånd, när det är tveksamt hur mycket som kommer att behöva betalas, är att den skattskyldiga faktiskt har eller har haft skatt eller avgift att betala. Oavsett storleken på det tvistiga beloppet, så kan anstånd aldrig beviljas med högre belopp än vad som motsvarar den skatt eller avgift som den skattskyldiga har eller har haft att betala.

I vissa situationer kan det vara så att den skattskyldiga har betalat skatten eller avgiften. Hen begär därefter anstånd med betalningen för att hen begärt omprövning av eller överklagat beslutet i sakfrågan. Skatteverket kan ge anstånd med en redan betald skatt om det handlar om en tveksam fråga eftersom personen har haft att betala skatten eller avgiften. När beslutet om anstånd registreras på skattekontot krediteras kontot och det kan uppstå ett överskott som kan återbetalas.

Exempel: om det inte finns skatt att betala

Anna tillgodoförs vid beskattningen överskjutande skatt (skatteåterbäring) med 10 000 kr. Hon överklagar en viss fråga till förvaltningsrätten. Om hon vinner i förvaltningsrätten kommer den överskjutande skatten att öka med 9 000 kr till 19 000 kr. Skattefrågan är tveksam.

Anna kan dock inte få något anstånd eftersom hon varken har haft eller har skatt att betala när det gäller den slutliga skatten. Om hon får rätt i högre instans så finns det inget belopp att betala. Att hon sannolikt kommer att få mer skatt tillbaka när förvaltningsrätten avgjort frågan innebär inte att hon kan få anstånd. Om Skatteverket hade registrerat ett sådant anstånd hade beslutet närmast varit att jämställa med ett beslut om förtidsåterbetalning eftersom skattekontot krediteras när anståndet registreras.

Exempel: om det finns skatt att betala

Skatteverket har skönsmässigt bestämt Berits mervärdesskatt till 30 000 kr att betala.

Berit lämnar en skattedeklaration som visar utgående mervärdesskatt på 20 000 kr och ingående mervärdesskatt på 200 000 kr. Deklarationen behandlas som ett överklagande. Berit ansöker om anstånd med betalningen av skatten.

Det finns tillräckliga uppgifter i ärendet som gör att det kan antas att Berit kommer att få tillbaka i vart fall 50 000 kr för den aktuella perioden.

Eftersom det finns ett belopp som det är tveksamt om Berit kommer att behöva betala ska Skatteverket bevilja anstånd med betalningen. Även om Skatteverket bedömer att prövningen av skattefrågan ger ett utrymme för minskad skatt med 80 000 kr (30 000 + 50 000) kan Berit högst få anstånd med den skatt hon har haft att betala nämligen 30 000 kr.

Exempel: om det finns skatt som redan är betald

Genom ett beslut om slutlig skatt blir Åke skyldig att betala kvarskatt med 10 000 kr. Han betalar 7 000 kr av kvarskatten men överklagar samtidigt beslutet och begär anstånd med hela kvarskatten. Den tveksamma skattefrågan skulle vid ett bifall leda till lägre skatt med 14 000 kr. Åke skulle alltså få tillbaka de pengar som han har betalat och ytterligare 4 000 kr.

Skatteverket kan ge Åke anstånd med som mest 10 000 kr, d.v.s. den ursprungliga skatt som han har haft att betala enligt beslutet om slutlig skatt.

Slutskatteberäkningen avgör om den skattskyldiga har slutlig skatt att betala

I samband med den årliga beskattningen gör Skatteverket en avstämning mellan slutlig skatt att betala och olika belopp som ska tillgodoräknas den skattskyldiga vid avstämningen.

En frivillig inbetalning till skattekontot som den skattskyldiga gjort påverkar inte den kvarskattens storlek, dvs. hur mycket anståndet kan beviljas med.

Exempel: frivillig inbetalning till skattekontot

Vid beskattningen 2019 blir Cillas slutliga skatt 100 000 kr. Den avdragna skatten enligt kontrolluppgiften uppgår till 70 000 kr. Kvarskatten är 30 000 kr. Cilla har själv betalat 20 000 kr den 12 februari och 20 000 kr den 3 maj året efter beskattningsåret till sitt skattekonto. De kompletterande betalningar som Cilla har gjort tas delvis i anspråk för kvarskatten när den slutliga skatten går upp på skattekontot. Om Cilla begär omprövning eller överklagar och det finns en tveksam skattefråga som kan sänka skatten så kan hon som mest få anstånd med att betala 30 000 kr. Det är den skatt hon enligt beslutet om slutlig skatt har haft att betala. Att hon gjorde kompletterande inbetalningar hindrar inte att hon kan få anstånd. När ett eventuellt anstånd registreras uppkommer ett överskott på skattekontot som kan återbetalas till Cilla.

Anstånd vid återkrav av tidigare tillgodoräknad överskjutande ingående mervärdesskatt

När Skatteverket kräver tillbaka tidigare tillgodoräknad överskjutande ingående mervärdesskatt så måste verket pröva frågan om ändringsanstånd på vanligt sätt, eftersom det handlar om skatt att betala. Att det inte finns någon mervärdesskatt att betala för den aktuella redovisningsperioden saknar betydelse (Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, mål nr 3809-3811-21; Ändringsanstånd vid återkrav av tidigare tillgodoräknad överskjutande ingående mervärdesskatt).

När frågan kan leda till både sänkt och höjd skatt

Det förekommer att ett och samma händelseförlopp ger upphov till sänkt skatt för ett skatteslag och höjd skatt för ett annat skatteslag i samband med omprövning eller överklagande. Skatteverket ska som ovan angetts ge anstånd med ett belopp som är skäligt med hänsyn till omständigheterna (63 kap. 16 § SFL).

Skatteverket anser att principen om att anstånd inte kan ges med högre belopp än den skatt som den skattskyldiga har att betala för med sig att anstånd i ett sådant fall inte kan ges med mer än vad som totalt kommer att bortfalla efter omprövning eller efter domstolens prövning.

Exempel: sänkt och höjd skatt i olika skatteslag

AB David redovisar i sin mervärdesskattedeklaration 100 000 kr i ingående mervärdesskatt. Skatteverket bedömer efter utredning att bolaget inte ska få avdrag för beloppet som ingående mervärdesskatt men att beloppet ska dras av under inkomst av näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen. Bolaget redovisar överskott av näringsverksamhet. Följden av det blir att den slutliga skatten sänks med 25 000 kr. Bolaget överklagar Skatteverkets beslut och begär att bli beskattat enligt sina deklarationer samt begär anstånd. Skatteverket anser att skattefrågan är tveksam och ger anstånd med skäligt belopp 75 000 kr. Den överklagade frågan som är tveksam skulle visserligen leda till sänkt mervärdesskatt med 100 000 kr men omprövningen av inkomstskatten skulle leda till ökad slutlig skatt med 25 000 kr.

Skatteverket anser att frågan i praktiken är om ett och samma saksammanhang. Den sänkta inkomstskatten är en direkt följd av ställningstagandet i huvudfrågan. Principen om att anstånd inte kan beviljas med högre belopp än vad den skattskyldiga har att betala samt att anstånd ska medges med skäligt belopp ger Skatteverket tämligen fria händer att bestämma anståndsbeloppet. I den nu aktuella situationen ska anstånd inte medges med högre belopp än vad som totalt kan komma att falla bort efter domstolens prövning.

Med vilket belopp ska anstånd medges vid annan befrielse från skatten/avgiften?

När Skatteverket har för avsikt att befria från skyldigheten att betala skatten eller avgiften helt eller delvis kan Skatteverket ge anstånd med betalningen innan beslutet om befrielse kan registreras.

Beloppet vid befrielsebeslut

Ackord och skulduppgörelse inom ramen för en företagsrekonstruktion är ekonomiska uppgörelser mellan en gäldenär och dennes borgenärer. Syftet är att obeståndet ska upphöra.

Skuldsanering och nedsättning av fordran är andra former för att sätta ner en fordran.

Skatteverket hanterar befrielse genom ackord, skulduppgörelser i rekonstruktionsplaner, nedsättning av fordran och skuldsanering genom att kreditera skattekontot med hela det belopp som omfattas av befrielsen.

Om Skatteverket kan besluta om ackord direkt behövs inget anstånd.

I samband med en begäran om planförhandling vid en företagsrekonstruktion kan det vara oklart om rätten kommer att fastställa rekonstruktionsplanen. När Skatteverket bedömer anståndsfrågan vid en begäran om planförhandling kan verket ändå bedöma att det finns skäl för anstånd i avvaktan på rättens beslut. Skatteverket ger då anstånd för hela den fordran som verket har anmält.