OBS: Detta är utgåva 2024.2. Visa senaste utgåvan.

När en finansiell rapport upprättas behöver inte bestämmelserna i årsredovisningslagen tillämpas fullt ut om följden av avvikelsen inte är väsentlig.

EU:s redovisningsdirektiv

Som en följd av implementeringen av EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag (redovisningsdirektivet) har det införts en generell väsentlighetsprincip i ÅRL. I direktivets artikel 6.1 j anges att de krav som anges i direktivet behöver inte uppfyllas om följderna av att uppfylla dem är oväsentliga.

I redovisningsdirektivet definieras begreppet väsentlig på följande sätt. Information är väsentlig om ett utelämnande av eller felaktigheter i den rimligen kan förväntas påverka de beslut som användarna fattar på grundval av företagets finansiella rapporter. Bedömningen av hur väsentliga enskilda poster är ska göras mot bakgrund av andra liknande poster (artikel 2.1 punkt 16 i direktivet).

Årsredovisningslagen

Ett företag får enligt väsentlighetsprincipen avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering om följden av avvikelsen inte är väsentlig (2 kap. 3 a § första stycket ÅRL).

Med konsolidering avses redovisning av innehav i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag i koncernredovisningen.

Möjligheten till avvikelse från lagens krav är generell. Den omfattar därför såväl upprättandet av en årsredovisnings samtliga delar som upprättande av fristående rapporter, i den utsträckning något moment avser redovisning, uppställning, värdering, upplysningar eller konsolidering enligt ÅRL (prop. 2015/16:3 sid. 203).

Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan information, rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar på grundval av informationen (2 kap. 3 a § andra stycket ÅRL).

Av förarbetena framgår att betydelsen av enskilda poster ska bedömas mot bakgrund av andra liknande poster. Detta innebär att även om enskilda poster var för sig inte är väsentliga kan de vara att bedöma som väsentliga i lagens mening om de sammantagna ger en annan bild av företaget (prop. 2015/16:3 sid. 203).

Väsentlighetsprincipen är ett begrepp som tillämpas i förhållande till det specifika företaget. Det innebär att begreppets innebörd påverkas av det enskilda företagets förhållanden och inte kan uttryckas i generella termer . När en prövning görs av om en avvikelse är väsentlig eller inte ska en sammantagen bedömning av det enskilda företaget göras. Vid en sådan bedömning kan avvikelsen sättas i relation till hur andra liknande poster har behandlats i företaget. Vidare kan avvikelsen ställas i relation till företagets hela finansiella ställning och resultat, så som t.ex. nettoomsättning, rörelsekostnader, rörelseresultat, balanserade vinster och eget kapital. Resultatet av helhetsbedömningen är om behandlingen av posten rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar på grundval av informationen. En post anses oväsentlig om den inte har någon betydelse för att man ska få en bra bild av årsredovisningen och inte heller för möjligheten att bedöma företagets ställning och resultat korrekt.

Väsentlighetsprincipen innebär att oväsentliga poster inte behöver särredovisas och inte heller periodiseras. Poster i bokföringen som inte anses väsentliga kan därför slås ihop med andra poster. Väsentlighetsprincipen och post för post-principen kan ibland komma i konflikt med varandra. Att en post bedöms vara oväsentlig innebär dock inte att den kan utelämnas från redovisningen med hänvisning till att den är oväsentlig. Väsentlighetsprincipen innebär bara att posten inte behöver behandlas i full överensstämmelse med de principer och regler som gäller för den aktuella posten.

Väsentlighetsprincipen i rättspraxis

Väsentlighetsprincipen har tillämpats även före införandet i ÅRL. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fall prövat om inbetalda anslutningsavgifter från kunder till ett elbolag skulle periodiseras. Högsta förvaltningsdomstolen inhämtade yttrande från Bokföringsnämnden som uttalade att oväsentliga belopp normalt inte behöver periodiseras. Anslutningsavgifterna motsvarade 0,4 procent av elbolagets intäkter för elkraft under året. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det var en oväsentlig del av intäkterna för bolaget och därför behövde inte anslutningsavgifterna periodiseras i detta fall (RÅ 1994 ref. 2).

Redovisningsnormgivningen

I redovisningsnormgivningen har väsentlighetsprincipen kommenterats på följande sätt. I 2 kap. i BFNAR 2017:3 Årsbokslut redogörs för väsentlighetsprincipen och andra grundläggande redovisningsprinciper som ska beaktas när ett årsbokslut ska upprättas. Motsvarande reglering när ett företag ska upprätta en årsredovisning finns i 2 kap. i BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) respektive i 2 kap. i BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Av kommentaren till väsentlighetsprincipen i respektive regelverk framgår att vid bedömningen av om en post är väsentlig bör postens eller felets relativa storlek beaktas och hänsyn tas till de aktuella förhållandena i det enskilda fallet. Enskilda poster ska vidare bedömas mot bakgrund av andra liknande uppgifter eller poster. Det innebär t.ex. att även om några enskilda uppgifter var för sig inte är väsentliga så kan de ändå vara väsentliga om de sammantagna ger en annan bild av företaget och därmed också påverkar användares beslut (BFNAR 2017:3 kommentaren till väsentlighetsprincipen).

Kompletterande information

Referenser på sidan

EU-författningar

  • EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG [1]

Lagar & förordningar

  • Årsredovisningslag (1995:1554) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin [1] [2]

Övrigt

  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) [1]
  • BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) [1]
  • BFNAR 2017:3 Årsbokslut [1] [2]