OBS: Detta är utgåva 2024.2. Visa senaste utgåvan.

I de fall föräldrar inte kan komma överens om vem eller vilka som ska vara barnets vårdnadshavare kan vårdnadsfrågan avgöras av domstol.

Vårdnad genom domstols dom eller beslut

Domstol kan besluta att ändra i vårdnaden för ett barn efter ansökan av barnets föräldrar eller av socialnämnden. Domstolen kan även, under vissa förutsättningar, på eget initiativ ta upp frågan om vårdnad till prövning i samband med att föräldrarna ansöker om äktenskapsskillnad.

Föräldrar kan ansöka om ändring i vårdnaden

Båda eller enbart den ena av föräldrarna kan ansöka om att tingsrätten ska besluta om en ändring i vårdnaden om barnet. Ändringen kan innebära att en tidigare gemensam vårdnad upplöses och att en av föräldrarna blir ensam vårdnadshavare. Ändringen kan också innebära att vårdnaden blir gemensam efter att någon av föräldrarna tidigare har varit ensam vårdnadshavare (6 kap. 4 – 5 §§ FB).

Socialnämnd kan ansöka om ändring i vårdnaden

Socialnämnden kan ansöka om ändring i vårdnaden för ett barn i följande situationer:

  • Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. Det kan exempelvis handla om att en av föräldrarna genom missbruk eller våld försummar sina skyldigheter som vårdnadshavare. Domstolen kan då utse den andra föräldern som ensam vårdnadshavare eller en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet (6 kap. 7 § FB).
  • Om det är uppenbart att det är till ett familjehemsplacerat barns bästa att vårdnaden flyttas över från föräldrarna till en eller två av familjehemsföräldrarna att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet. Normalt ska barnet då ha bott i familjehemmet under flera år (6 kap. 8 § FB).
  • Om en förälder är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden om barnet. Domstolen kan då besluta att en av föräldrarna ska ha ensam vårdnad eller utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Detta kan ske när vårdnadshavarna exempelvis befaras ha omkommit i en olycka eller naturkatastrof men ännu inte dödförklarats, eller drabbats av långvarig medvetslöshet på grund av en olycka eller sjukdom. Det kan också ske när ett utländskt eller statslöst barn kommer ensamt till Sverige och får uppehållstillstånd här (6 kap. 8 a § FB). Mer information om särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn finns under en egen rubrik nedan.
  • Om det finns behov att utse en särskilt förordnad vårdnadshavare, men det saknas en lämplig person att förordna. Domstolen kan då, på talan av socialnämnden, flytta över vårdnaden om ett barn till en tillfällig vårdnadshavare. Detta kan bli aktuellt när den ena vårdnadshavaren dör eller blir allvarligt skadad och den andra vårdnadshavaren är olämplig som vårdnadshavare, till exempel om hen avsiktligen har dödat eller allvarligt skadat den andra vårdnadshavaren. I uppdraget som tillfällig vårdnadshavare ingår inte att tillgodose den faktiska vården om barnet, utan avser endast de rättsliga delarna av vårdnadshavarens uppgifter (6 kap. 10 d § FB).

Särskilt om företrädare för ensamkommande barn

Överförmyndaren i en kommun ska utse en god man för utländska eller statslösa barn som kommer ensamma till Sverige och som ännu inte beviljats uppehållstillstånd (2 § lagen [2005:429] om god man för ensamkommande barn). Den som är god man för ett ensamkommande barn har i princip lika långtgående befogenheter och skyldigheter som en vårdnadshavare. Den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som gäller barnets personliga förhållanden samt ekonomiska och rättsliga angelägenheter (prop. 2004/2005:136 s. 29). Bland annat har den gode mannen rätt att anmäla flytt och namn för barnet. Godmanskapet upphör automatiskt när barnet fyller 18 år.

Om barnet beviljas uppehållstillstånd ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas väcka talan hos tingsrätten om att en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för barnet eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare, om inte särskilda skäl talar emot det. Detta innebär att ett godmanskap kan övergå till vårdnad efter det att barnet blivit folkbokfört (5 och 10 §§ lagen [2005:429] om god man för ensamkommande barn).

Skatteverket registrerar uppgifter om särskilt förordnade vårdnadshavare i enlighet med domstolens dom eller beslut även om detta datum skulle vara tidigare än folkbokföringsdatumet.

Om en förälder till ett ensamkommande barn som har en särskilt förordnad vårdnadshavare inflyttar till Sverige så överförs inte vårdnaden till föräldern automatiskt. Den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna är barnets vårdnadshavare till dess annat har beslutats. För att återfå vårdnaden måste föräldern eller socialnämnden normalt väcka talan hos domstol (prop.2004/2005:136 s.42). En särskilt förordnad vårdnadshavare kan också hos rätten begära att bli entledigad från sitt uppdrag.

Domstol kan besluta om ändring i vårdnaden i samband med mål om äktenskapsskillnad

I mål om äktenskapsskillnad har domstolen möjlighet att besluta att en förälder ska vara ensam vårdnadshavare på eget initiativ, d.v.s. även utan att någon av föräldrarna har begärt ensam vårdnad. Ett sådant beslut förutsätter att domstolen anser att det är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenligt med barnets bästa (6 kap. 5 § tredje stycket FB). Även föräldrarna kan framställa yrkanden om vårdnad i mål om äktenskapsskillnad (14 kap. 5 § ÄktB).

Om domstolen inte upplöser en gemensam vårdnad i ett äktenskapsmål så fortsätter den automatiskt att gälla även efter äktenskapsskillnaden. Om barnet ska stå under båda föräldrarnas vårdnad även efter äktenskapsskillnaden ska rätten i domen erinra (påminna) om att vårdnaden även i fortsättningen ska vara gemensam. När vårdnaden fortsätter att vara gemensam består det rådande rättsförhållandet och Skatteverket ska därför inte göra någon ändring i folkbokföringen (6 kap. 3 § andra stycket FB).

Om båda eller någon av föräldrarna vill ändra den gemensamma vårdnaden efter det att domen om äktenskapsskillnad har fått laga kraft kan de vända sig till domstol eller upprätta ett skriftligt vårdnadsavtal.

Vårdnad genom dom

Domstolens slutliga avgörande i ett vårdnadsmål kallas för dom (17 kap. 1 § RB). När domstolen har meddelat en dom innebär det att handläggningen av vårdnadsmålet är avslutad och att domstolen har skiljt målet ifrån sig. Den som inte är nöjd med domen kan få den ändrad genom att överklaga till högre instans. Om domen inte överklagas får den laga kraft när tiden för överklagande har gått ut (17 kap. 11 § RB).

En dom gäller normalt från och med dagen för laga kraft. Utgångspunkten är alltså att en ändring i fråga om vårdnad som har beslutas i en dom gäller från och med domens laga kraft-datum.

Domstolen har dock möjlighet att förordna att en dom ska gälla omedelbart (17 kap. 14 § RB och 6 kap. 20 § andra stycket FB). Att en dom gäller omedelbart betyder att det som har beslutats i domen gäller redan från och med domsdagen.

Ett förordnande om att en dom ska gälla omedelbart (s.k. interimistiskt förordnande) ska tas in som en punkt i domslutet. Exempel på formuleringar i domslutet som innebär att en vårdnadsdom gäller omedelbart:

  • Vad tingsrätten beslutat om vårdnad gäller utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft.
  • Vad som förordnats om vårdnad i punkten 1 gäller omedelbart.

När domstolen har meddelat en dom om vårdnad är den skyldig att skicka ett meddelande om domens innehåll till Skatteverket. Normalt skickar domstolen en kopia av domen till Skatteverket. När domen har fått laga kraft ska domstolen också skicka med ett lagakraftbevis (3 § tredje stycket förordning (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken).

Registrering av domar i folkbokföringen

En dom som inte gäller omedelbart ska registreras i folkbokföringen först när domen fått laga kraft. Vårdnaden ska registreras som slutlig och som gällande från och med dagen för laga kraft. Om ingen av parterna överklagar får domen laga kraft dagen efter sista dag för överklagande. En dom från Högsta domstolen kan inte överklagas och får därför laga kraft redan på domsdagen.

En dom som gäller omedelbart kan registreras direkt utan att laga kraft inväntas. Vårdnaden registreras då som interimistisk och som gällande från och med domsdagen. När sedan domen får laga kraft ska vårdnaden istället registreras som slutlig och som gällande från och med dagen för laga kraft.

Vårdnad genom interimistiskt beslut

I ett mål om vårdnad får domstolen, om det behövs, fatta ett interimistiskt beslut (6 kap. 20 § andra stycket FB). Ett interimistiskt beslut behövs då en ändring i vårdnaden är angelägen och det inte är till barnets bästa att vänta till dess domstolen kan meddela ett slutligt avgörande (dom).

Ett interimistiskt beslut gäller omedelbart från och med beslutsdagen och fram till dess att

  • domstolen har meddelat en dom om vårdnad som fått laga kraft,
  • domstolen har meddelat en dom som gäller omedelbart,
  • föräldrarna har ingått ett avtal om vårdnad som har godkänts av socialnämnden, eller
  • domstolen har fattat ett nytt interimistiskt beslut.

Interimistiska beslut är alltså tillfälliga beslut som fattas under tiden vårdnadsmålet handläggs av domstolen. En part som är missnöjd kan överklaga beslutet till hovrätt. Om tingsrättens beslut inte överklagas får det laga kraft när tiden för överklagande har gått ut. En hovrätts beslut avseende interimistisk vårdnad får inte överklagas och vinner därför laga kraft samma dag som beslutet meddelas (20 kap. 12 § första stycket FB).

När en domstol har meddelat ett interimistiskt beslut om vårdnad är den skyldig att skicka ett meddelande om beslutets innehåll till Skatteverket. Domstolen ska skicka en kopia av beslutet till Skatteverket samma dag som beslutet meddelas (3 § första stycket förordning (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken).

Registrering av interimistiska beslut i folkbokföringen

Ett interimistiskt beslut om vårdnad kan registreras i folkbokföringen direkt när det kommer in till Skatteverket. Vårdnaden registreras som interimistisk och som gällande från och med beslutdagen.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Förordning (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m. [1] [2]
  • Föräldrabalk (1949:381) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10]
  • Rättegångsbalk (1942:740) [1] [2] [3]
  • Äktenskapsbalk (1987:230) [1]

Propositioner

  • Proposition 2004/05:136 Stärkt skydd för ensamkommande barn [1]