Planförhandling

Begäran om planförhandling

I ett ärende om företagsrekonstruktion får gäldenären begära att rätten beslutar om förhandling om en rekonstruktionsplan (se nedan), en så kallad planförhandling (4 kap. 1 § FrekL). Planförhandling har ersatt ackordsförhandling enligt 1996 års lag om företagsrekonstruktion. Den huvudsakliga skillnaden mellan de båda förfarandena är att syftet med en planförhandling är att fastställa hela rekonstruktionsplanen medan ackordsförhandlingen enbart omfattade en ekonomisk uppgörelse med oprioriterade borgenärer.

En planförhandling kan endast beslutas i ett pågående ärende om företagsrekonstruktion. Gäldenären kan begära planförhandling redan i sin ansökan om företagsrekonstruktion (prop. 2021/22:215 s. 374 f.).

Vid en planförhandling ska de berörda parterna rösta om att anta förslaget till rekonstruktionsplan (se nedan) och om planen antas ska rätten pröva om det finns förutsättningar att fastställa den.

En begäran om planförhandling ska enligt 4 kap. 2 § FrekL vara skriftlig och innehålla följande:

• Ett förslag till rekonstruktionsplan.
• Uppgifter om ifall säkerhet har ställts för det som gäldenären erbjuder i betalning enligt rekonstruktionsplanen och vad säkerheten i så fall består av.
• Bevis om att rekonstruktionsplanen har sänts till de berörda parter som anges i planen. Det krävs inte att det visas att de berörda parterna har tagit del av rekonstruktionsplanen, utan det är tillräckligt att det kan visas att den har skickats till dem (prop. 2021/22:215 s. 375).

I samband med ansökan om planförhandling ska gäldenären betala ett förskott till staten för kostnaden för handläggningen av frågan om rekonstruktionsplanens fastställande (4 kap. 2 § andra stycket FrekL).

Underhandsackord kan vara ett alternativ

Som ett alternativ till en förhandling om rekonstruktionsplan kan gäldenären i stället välja att försöka få igenom ett underhandsackord.

Även rekonstruktören får begära planförhandling

Även om det i första hand är gäldenären som får begära planförhandling, kan det hända att gäldenärens förslag till rekonstruktionsplan inte leder till att en rekonstruktionsplan blir fastställd. Rekonstruktören får begära planförhandling och lägga fram en alternativ rekonstruktionsplan (4 kap. 1 § andra stycket FrekL). Rekonstruktörens rätt inträder alltså först när gäldenären har gjort ett försök att få en rekonstruktionsplan fastställd. Däremot kan inte en borgenär begära planförhandling (prop. 2021/22:215 s. 190).

Rekonstruktören kan ha en annan uppfattning om de närmare detaljerna i planen eller att hen bedömer att det finns en annan lösning som skulle ha större förutsättningar att godtas av borgenärerna. Även om rekonstruktören har en självständig rätt att lägga fram en rekonstruktionsplan kommer det i många fall i praktiken ändå krävas att gäldenären ställer sig bakom den alternativa plan som rekonstruktören lägger fram. I de allra flesta fall krävs nämligen gäldenärens samtycke till en cram-down.

Även om det inte finns någon tidsfrist för när rekonstruktören kan begära planförhandling, förutsätts det att rekonstruktören måste agera snabbt om hen avser att begära planförhandling. Om rekonstruktören dröjer orimligt länge kan det leda till att rätten beslutar att företagsrekonstruktionen ska avslutas på den grunden att syftet med rekonstruktionen inte kan antas bli uppnått (prop. 2021/22:215 s. 191).

Rekonstruktörens begäran om planförhandling hanteras inom ramen för det pågående ärendet om företagsrekonstruktion (prop. 2021/22:215 s. 375).

Handläggningen av en begäran om planförhandling

Om en begäran om planförhandling inte uppfyller kraven i 4 kap. 2 § FrekL ska rätten förelägga den som begärt planförhandling att åtgärda bristen. Om bristen inte åtgärdas ska begäran om planförhandling avvisas (4 kap. 11 § FrekL).

Samma gäller om förslaget till rekonstruktionsplan (se nedan) inte innehåller de uppgifter som krävs enligt 4 kap. 7 och 8 §§ FrekL,

Om en begäran om planförhandling tas upp ska tingsrätten enligt 4 kap. 12 § FrekL

• bestämma tidpunkt för plansammanträde
• kalla gäldenären, rekonstruktören och berörda parter
• kungöra beslutet.

Plansammanträdet (se nedan) ska hållas tidigast tre och senast fem veckor efter tingsrättens beslut om planförhandling (4 kap. 15 §§ FrekL).

Åtgärder i en rekonstruktionsplan

En rekonstruktionsplan ska innehålla de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med gäldenärens ekonomiska svårigheter och säkerställa att den verksamhet som gäldenären bedriver helt eller delvis ska kunna fortsättas av gäldenären eller någon annan (4 kap. 4 § FrekL).

Rekonstruktionsåtgärderna kan anpassas till vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. Vilka åtgärder som kan ingå i rekonstruktionsplanen kommer i praktiken att begränsas av om de berörda parterna är beredda att godta förslaget till rekonstruktionsplan. Planen kan bara innehålla åtgärder som parterna disponerar över och kan avtala om. Det är alltså inte möjligt att bortse från tvingande regler i annan lagstiftning eller andra formkrav som framgår av lag, t.ex. regler om konsument- och anställningsskydd. Detsamma gäller för tvingande myndighetsföreskrifter. Rekonstruktionsplanen bör också i regel följa myndigheters allmänna råd och riktlinjer (prop. 2021/22:215 s. 170 f.).

Planens bindande verkan kommer främst att träffa en eventuell skulduppgörelse och andra åtgärder som påverkar de rättsförhållanden som fanns redan vid beslutet om företagsrekonstruktion, samt villkoren för förmånsrätt för eventuell ny finansiering. Det förhållandet att en åtgärd som anges i rekonstruktionsplanen inte är bindande för tredje man eller inte går att verkställa utgör dock inte hinder mot att inkludera åtgärden i planen. Även sådana åtgärder kan föreslås, t.ex. att en del av verksamheten ska överlåtas. I rekonstruktionsplanen bör det dock anges vilka delar som bedöms vara verkställbara av Kronofogden.

Det förhållandet att någon av de berörda parterna i rekonstruktionsplanen inte samtycker till en föreslagen åtgärd bör inte heller ha betydelse för frågan om vad som är möjligt att inkludera i planen (prop. 2021/22:215 s. 171).

Exempel på åtgärder som kan komma ifråga är

• en skulduppgörelse
• ett byte av styrelse och vd
• en ökning eller minskning av aktiekapitalet
• ny finansiering
• att borgenärers skuld konverteras till aktieägande (s.k. debt-to-equity swap)
• andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att rekonstruktionen ska lyckas.

Innehållet i rekonstruktionsplanen

En rekonstruktionsplan ska enligt 4 kap. 7 § FrekL innehålla uppgift om

• gäldenären och rekonstruktören
• arbetstagarnas ställning och planens övergripande konsekvenser för anställningar samt kontakter med arbetstagarrepresentanter
• de berörda parterna (se nedan) och deras fordringar och rättigheter
• indelning i grupper (se nedan) och skälen för gruppindelningen, samt värdena av fordringarna och rättigheterna i varje grupp
• vilka borgenärer och företagsägare som inte helt eller delvis berörs av rekonstruktionsplanen och en redogörelse för varför planen inte berör dem (syftet med detta är att gäldenärens samtliga rättsförhållanden ska framgå av planen)
• rekonstruktionsåtgärderna, inklusive en eventuell skulduppgörelse, och när dessa ska genomföras
• uppgifter om ny finansiering (se nedan) och skälen till varför ny finansiering är nödvändig.

Till rekonstruktionsplanen ska enligt 4 kap. 8 § FrekL bifogas

• en berättelse av rekonstruktören som redogör för
  • vilka åtgärder som vidtagits under rekonstruktionen (t.ex. vilka betalningar av äldre skulder som har skett efter att rekonstruktionsförfarandet inleddes och vad som är anledningen till betalningarna)
  • gäldenärens ekonomiska situation och orsakerna till och omfattningen av de ekonomiska svårigheterna
  • den utdelning som kan förväntas i en konkurs
  • om gäldenären har gjort sig av med egendom på ett sådant sätt att egendomen kan återvinnas
  • om det finns skälig anledning att anta att gäldenären har gjort sig skyldig till borgenärsbrott
  • hur gäldenären har fullgjort sin bokföringsskyldighet
• en förteckning av rekonstruktören över gäldenärens tillgångar och skulder (se nedan) vid beslutet om företagsrekonstruktion och vid begäran om planförhandling
• den senaste årsredovisningen eller årsbokslutet
• ett yttrande av rekonstruktören med en bedömning av om planen bör antas av de berörda parterna och som förklarar varför planen har rimliga utsikter att säkra verksamhetens livskraft och förebygga insolvens.

Förteckning över tillgångar och skulder

Till skillnad från 1996 års lag om företagsrekonstruktion som inte innehöll någon värderingsmetod för tillgångarna anges nu att tillgångarna ska tas upp till marknadsvärdet vid den tidpunkt då förteckningen upprättas (4 kap. 9 § första stycket FrekL). Värdet ska bestämmas dels med utgångspunkt i att gäldenärens verksamhet helt eller delvis ska fortsätta (fortlevnadsvärdet), dels med utgångspunkt från konkursvärdet, d.v.s. det pris till vilket tillgångarna hade kunnat säljas i en konkurs (4 kap. 9 § andra stycket FrekL).

Genom att fortlevnadsvärdet anges kan värdet ligga till grund för beräkningen av det högsta värde som kan erbjudas i en skulduppgörelse i rekonstruktionsplanen. Genom att konkursvärdet anges får de berörda parterna en uppfattning om vad alternativet är om rekonstruktionsplanen inte antas. Konkursvärdet får också betydelse om rätten behöver ta ställning till om det s.k. testet om borgenärers bästa intresse är uppfyllt (prop. 2021/22:215 s. 211). Värderingen ska göras utifrån den värderingstidpunkt som i det enskilda fallet bäst tjänar syftet med värderingen. Normalt är detta tidpunkten för begäran om planförhandling. I det enskilda fallet kan det dock förekomma omständigheter som föranleder att en annan tidpunkt för värderingen bör väljas. Det kan t.ex. handla om att det efter begäran om planförhandling inträffat något som gör att den förväntade utdelningen till de berörda parterna i händelse av gäldenärens konkurs har ökat eller minskat i väsentlig utsträckning (prop. 2021/22:215 s. 397).

Om möjligt ska det även lämnas en specificerad uppgift om de värden som i bokföringshandlingarna har angetts för tillgångarna eller, när sådan värdering inte har gjorts, om anskaffningskostnaden (4 kap. 9 § tredje stycket FrekL).

I förteckningen ska det finnas uppgifter om huruvida en borgenär har förmånsrätt och grunden för förmånsrätten (4 kap. 10 § första stycket FrekL). Om värdet av egendom som en borgenär har säkerhet genom återtaganderätt i bedöms understiga borgenärens fordran, ska säkerhetens värde anges i förteckningen. Detsamma ska gälla för egendom som är föremål för finansiell leasing och för fordringar som är förenade med allmän förmånsrätt (4 kap. 10 § andra stycket FrekL).

Om en borgenärs fordran är förenad med allmän förmånsrätt som vid en konkurs, om den hade beslutats vid tiden för beslutet om företagsrekonstruktion, inte skulle ha täckt hela borgenärens fordran, ska det anges hur stor del av fordringen som täcks av förmånsrätten (4 kap. 10 § tredje stycket FrekL). Uppgifterna är av betydelse för att avgöra om borgenären ska delta i planförhandlingen, vilken eller vilka grupper som borgenären ska placeras i och med vilket belopp som borgenären ska delta med i respektive grupp (prop. 2021/22:215 s. 385).

I förteckningen bör också anges om det har framförts en anmärkning (4 kap. 10 § fjärde stycket FrekL).

Förteckningen över tillgångar och skulder ska avse både tiden för beslut om företagsrekonstruktion och tiden för begäran om planförhandling. Om det inte skett några förändringar under tiden fram till begäran om planförhandling kan en hänvisning göras till uppgifterna om hur det såg ut vid tiden för beslutet om företagsrekonstruktion. I övriga fall ska rekonstruktionsplanen innehålla en redovisning av de förändringar av gäldenärens tillgångar och skulder som skett mellan tidpunkten för beslutet om företagsrekonstruktion och begäran om planförhandling (prop. 2021/22:215 s. 383).

Ny och tillfällig finansiering

Begreppet finansiellt stöd i direktivet ska tolkas i vid bemärkelse och omfattar utöver pengar och tredjepartsgarantier även leverans av varulager, inventarier, råvaror samt gas, vatten eller el, exempelvis genom att bevilja gäldenären en längre återbetalningsperiod.

Ny finansiering är sådant finansiellt stöd som krävs för att genomföra de åtgärder som anges i en rekonstruktionsplan. Rekonstruktionsplanen ska innehålla skälen till att den nya finansieringen är nödvändig för att genomföra planen (4 kap. 7 § 8 FrekL). Finansiellt stöd som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion är inte att betrakta som ny finansiering (prop. 2021/22:215 s. 382).

Tillfällig finansiering tar sikte på finansiellt stöd som tillhandahålls under förfarandet.

Superförmånsrätt

Vissa fordringar som uppkommer under en rekonstruktion kan få allmän förmånsrätt i en efterföljande konkurs, s.k. superförmånsrätt vilket regleras i FRL. Detta är oftast till nackdel för staten som inte får någon superförmånsrätt om företaget skaffar kredit genom att inte betala löpande skatter.

Ny finansiering omfattas bara av superförmånsrätt i den utsträckning som framgår av den fastställda rekonstruktionsplanen (10 § första stycket 4 FRL). Det är därmed gäldenären och den som går in med ny finansiering som bestämmer om fordran ska ha superförmånsrätt eller inte och under hur lång tid den ska gälla.

Tillfällig finansiering omfattas av superförmånsrätten om fordringarna grundar sig på avtal som gäldenären har ingått med rekonstruktörens samtycke (10 § första stycket 4 FRL). Detta gäller även för de nya förpliktelser som gäldenären kan ingå under den löpande förvaltningen. Rekonstruktörens samtycke behöver inte vara skriftligt och det behöver inte heller uttryckligen framgå av samtycket att fordringen ska vara förenad med förmånsrätt. I praktiken underlättar det dock för en borgenär att hävda sin rätt till förmånsrätt i en efterföljande konkurs om rekonstruktörens samtycke är dokumenterat (prop. 2021/22:215 s. 265).

När en rekonstruktionsplan fastställs ska det inte finnas kvar någon förmånsrätt för den tillfälliga finansieringen som tillförts under förfarandet. Gäldenären måste antingen reglera denna innan förfarandet avslutas eller omvandla den till ny finansiering och ta upp den i rekonstruktionsplanen. Det sistnämnda förutsätter dock att den är nödvändig för att genomföra planen och inte otillbörligt skadar borgenärernas intressen (prop. 2021/22:215 s. 266). Om det inte fastställs någon rekonstruktionsplan så upphör förmånsrätten för tillfällig finansiering tre månader efter det att rekonstruktionen har avslutats. Förmånsrätten består dock om en konkursansökan avseende gäldenären har inkommit till tingsrätten innan dess (10 § andra stycket 1 och 2 FRL).

Sena anmälningar

Den som vill delta i planförhandlingen men som inte tagits upp i förslaget till rekonstruktionsplan och inte heller senare blivit känd, ska skriftligen anmäla fordringen eller rättigheten hos rekonstruktören senast en vecka före plansammanträdet. Om anmälan görs senare, får det inte leda till att omröstningen vid plansammanträdet skjuts upp (4 kap. 13 § FrekL).

Bestämmelsen talar om hur den som har en fordran eller en rättighet som inte tagits med i förslaget till rekonstruktionsplan ska agera. En sen anmälan kan alltså inte avvisas. Det innebär att även om anmälan görs vid en senare tidpunkt måste den beaktas. Detta får emellertid inte leda till att prövningen av förslaget skjuts upp. Är fordringen inte tvistig uppstår inget direkt problem. Skulle någon däremot rikta anmärkning mot fordran, kan rätten behöva reda ut tvistefrågan och åstadkomma en förlikning eller pröva anmärkningen (se nedan) (prop. 2021/22:215 s. 198).

Återvinning

I en företagsrekonstruktion finns det möjlighet för rekonstruktören eller en berörd part att väcka talan om återvinning enligt bestämmelserna om återvinning i konkurs. Talan ska väckas före plansammanträdet, och får inte slutligt prövas innan rekonstruktionsplanen har blivit fastställd (5 kap. 2 § FrekL). Det som återvinns ska, efter att käranden fått betalt för sina kostnader, fördelas enligt grunderna för skulduppgörelsen om inget annat har angetts i rekonstruktionsplanen (5 kap. 3 § FrekL).

Det har tidigare varit mycket ovanligt med återvinningsprocesser i samband med företagsrekonstruktion. En sådan process kan vara både kostsam och dra ut på tiden, vilket en företagsrekonstruktion som regel inte tillåter.

Vilka deltar i planförhandlingen (berörda parter)

I en planförhandling deltar borgenärer vilkas fordringar uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. Därutöver deltar även aktieägare och andra som har ett ägarintresse i gäldenären eller dennes verksamhet (s.k. företagsägare). En förutsättning för att en borgenär eller företagsägare ska få delta i planförhandlingen är att de har fordringar eller rättigheter som berörs direkt av ett förslag till rekonstruktionsplan. Deltagarna kallas berörda parter (4 kap. 3 § FrekL).

Borgenär

En borgenär är att betrakta som berörd part bl.a. om det föreslås att borgenärens fordran helt eller delvis ska skrivas ned genom en skulduppgörelse i planen. Samma gäller om betalningstiden skjuts fram eller villkoren för betalning ändras på något annat sätt. Det krävs inte att borgenären upplever åtgärderna i rekonstruktionsplanen som en försämring av parternas avtal för att borgenären ska betraktas som berörd (prop. 2021/22:215 s. 376).

Om en åtgärd i en rekonstruktionsplan påverkar en borgenär med förmånsrätt är även denna att anse som berörd part med rätt att delta i planförhandlingen. Tidigare hade borgenärer med förmånsrätt (d.v.s. sådana borgenärer som hade haft förmånsrätt vid en eventuell konkurs) en särställning under rekonstruktionen. De deltog inte i förhandlingen om offentligt ackord och kunde inte tvingas att gå med på en uppgörelse. De kunde också ställa särskilda villkor för att godta ett ackord och kunde kräva en högre ackordsprocent än oprioriterade borgenärer, alternativt full betalning.

Denna särställning finns inte på samma sätt i den nya lagen där borgenärer med förmånsrätt inte behöver erbjudas en bättre uppgörelse än borgenärer med oprioriterade fordringar, så länge alla grupper godtar planen. Numera kan även borgenärer i olika grupper erbjudas olika uppgörelser trots att deras fordringar har samma prioritet.

Frågor om en säkerhets värde och därmed i vilken utsträckning som en borgenär är berörd part får hanteras genom förfarandet för anmärkning mot rekonstruktionsplanen (se nedan).

Borgensman

Borgensman eller någon annan som förutom gäldenären ansvarar för borgenärens fordran vill rösta om planen, har möjlighet att rösta. I sådant fall har borgenären och borgensmannen en röst tillsammans som beräknas efter borgenärens fordran. Kan de inte enas ska borgenärens mening gälla, om inte de andra löser ut borgenären eller ställer betryggande säkerhet (4 kap. 21 § FrekL).

Arbetstagare

En arbetstagare kan vara berörd part om hen samtidigt är borgenär.

Företagsägare

En företagsägare ska betraktas som en berörd part när ägaren har fordringar eller rättigheter som berörs direkt av de åtgärder som föreslås i rekonstruktionsplanen. Ett exempel på en åtgärd som påverkar företagsägarna är när det i planen föreslås en riktad nyemission mot en extern investerare, eftersom detta får till följd att företagsägarnas aktieinnehav späds ut. Enbart det förhållandet att företagsägarnas ägarandelar kan väntas öka i värde genom att det i rekonstruktionsplanen föreslås en skulduppgörelse där borgenärernas fordringar sätts ned medför däremot inte att företagsägarna ska anses berörda (prop. 2021/22:215 s. 193).

I de fall ägaren säljer sitt ägande i gäldenären som en del i rekonstruktionsplanen eller när ett ovillkorat aktieägartillskott omvandlas till ett villkorat aktieägartillskott ska ägaren troligtvis betraktas som en berörd part.

I de fall ägaren tillskjuter kapital till bolaget eller betalar tillbaka tidigare års utdelning ska ägaren troligtvis inte betraktas som en berörd part.

Efterställda fordringar

Borgenärer med efterställda fordringar, dvs. fordringar som vid konkurs får utdelning först efter att övriga fordringar betalats helt, är att se som berörda parter om det föreslås en skulduppgörelse där de berörda fordringarna sätts ned (prop. 2021/22:215 s. 213). Borgenärer med efterställda fordringar deltog inte i ackordsförhandlingen enligt 1996 års lag om företagsrekonstruktion.

Närstående

Precis som enligt 1996 års lag om företagsrekonstruktion har närstående till gäldenären möjlighet att delta i omröstningen. Närstående till gäldenären är därför berörda parter om de påverkas av rekonstruktionsplanen. Kretsen närstående är inte begränsad till fysiska personer, utan innefattar även t.ex. företag som ingår i samma koncern. Om gäldenären valt att inkludera en närstående i omröstningen i syfte att öka möjligheterna att få den antagen kan det bli aktuellt för rätten att vägra fastställelse av rekonstruktionsplanen med stöd av generalklausulen i 4 kap. 24 § andra stycket FrekL. Läs mer under Planen är till skada för berörda parter eller det annars finns särskild anledning.

Prövning av berörda parter

Vid plansammanträdet ska rätten pröva valet av berörda parter.

Omfattar fordringar som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion

Endast borgenärer med fordringar som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion deltar i planförhandlingen (4 kap. 3 § FrekL). Fordringarna måste också beröras direkt av de föreslagna åtgärderna. Alla typer av fordringar omfattas oavsett vilken förmånsrätt de har. Detta är en ändring jämfört med 1996 års lag om företagsrekonstruktion. Enligt den lagen gällde dels att fordran måste ha uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion, dels omfattades bara oprioriterade fordringar. Äldre rättspraxis är fortfarande relevant för frågan om när en borgenärs fordran ska anses ha uppkommit. Den kritiska tidpunkten har dock ändrats från ansökan till beslutet om företagsrekonstruktion.

Gruppindelning

De berörda parterna ska delas in i olika grupper. Syftet med att dela in de berörda parterna i grupper är att det ska vara möjligt att anta en plan som återspeglar parternas rättigheter och fordringarnas eller intressenas rang. Berörda parter med likartade intressen ska ingå i samma grupp och föreslås samma uppgörelse (insolvensdirektivet artikel 9.4 och ingressen skäl 44).

Gruppindelningen får betydelse vid omröstningen om planen eftersom det krävs att en viss andel av de berörda parterna i respektive grupp röstar för planen för att den ska anses ha antagits (se nedan).

Vid plansammanträdet ska rätten pröva den gruppindelning (se nedan) som gjorts i rekonstruktionsplanen.

Rekonstruktionsplanen ska alltid innehålla en motivering till den föreslagna gruppindelningen (4 kap. 7 § 5 FrekL).

De berörda parterna ska enligt 4 kap. 5 § FrekL delas in i en eller flera av följande grupper:

• Borgenärer vars fordringar är förenade med förmånsrätt, säkerhetsrätt eller kvittningsrätt.
• Borgenärer med offentligrättsliga fordringar, d.v.s. krav från det allmänna som fastställs genom myndighetsbeslut. Det görs ingen skillnad mellan statens fordringar som drivs in som allmänt mål respektive enskilt mål. Skulle fordran vara efterställd eller vara förenad med förmånsrätt ska den dock ingå i någon av de grupperna.
• Borgenärer med efterställda fordringar (se ovan).
• Borgenärer som har andra fordringar än de ovan. Vad som avses är övriga oprioriterade borgenärer.
• Aktieägare eller andra som har ett ägarintresse i gäldenären eller dennes verksamhet (s.k. företagsägare). Om företagsägaren är borgenär ska ägaren emellertid också ingå i någon av grupperna för borgenärer.

Det är möjligt att rösta (se nedan) i två olika grupper. Om en borgenär har såväl prioriterade som oprioriterade fordringar som berörs av en rekonstruktionsplan ska borgenären vid planförhandlingen rösta både i gruppen för borgenärer med fordringar med förmånsrätt och i gruppen för borgenärer med oprioriterade fordringar. Som exempel kan nämnas att en arbetstagare har såväl prioriterade som oprioriterade fordringar. Ett annat exempel är att en företagsägare också är borgenär.

En liknande situation kan uppkomma om värdet av den egendom till vilken en borgenär har förmånsrätt understiger dennes fordran eller om borgenären har kvittningsrätt till endast en del av fordran. Borgenären kommer då att ha en fordran som delvis saknar säkerhet. En sådan borgenär bör ingå i gruppen borgenärer med förmånsrätt till den del fordran är säkrad och i gruppen borgenärer med oprioriterade fordringar till den del fordran saknar säkerhet. Detta är en av anledningarna till att det är viktigt att värdet av säkerheten framgår av förteckningen över tillgångar och skulder (se ovan) (4 kap. 7 § 5 FrekL).

Undergrupper

Det kan förekomma att berörda parter inom de fem grupperna inte alltid har samma intressen i rekonstruktionen. De berörda parterna får därför i sin tur delas in i ytterligare grupper om det är motiverat utifrån att de har likvärdiga intressen (4 kap. 5 § andra stycket FrekL). Vad som utgör likvärdiga intressen kan variera utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och är bl.a. beroende av vilka berörda parter som finns och på vilket sätt de berörs av rekonstruktionsplanen. En förutsättning för att skapa undergrupper är att det av objektivt kontrollerbara kriterier framstår som motiverat.

Berörda parter från olika grupper får inte blandas. I en och samma undergrupp kan det alltså inte ingå t.ex. både borgenärer vars fordringar är förenade med förmånsrätt och borgenärer med oprioriterade fordringar.

Det är inte tillåtet att skapa undergrupper i syfte att maximera chanserna för att rekonstruktionsplanen ska antas. En berörd parts negativa eller positiva inställning till planen är inte ett skäl till att placera den berörda parten i en viss grupp.

Som exempel på undergrupper som kan vara motiverade nämns att det i vissa fall kan finnas skäl att skilja mellan de borgenärer som gäldenären ska ha en fortsatt avtalsrelation med och borgenärer med vilka avtalsrelationerna ska avslutas. Det kan också finnas skäl att placera statliga fordringsägare vars fordringar inte är offentligrättsliga i en egen grupp. Även företagsägarna kan det finnas anledning att dela in i olika undergrupper. Det kan handla om att företagsägarna har aktier med olika röststyrka. I undantagsfall kan det även finnas anledning att placera en majoritetsägare som är aktiv i företaget i en annan grupp än passiva minoritetsägare (prop. 2021/22:215 s. 379).

Likabehandling inom gruppen

Berörda parter i samma grupp ska behandlas lika i proportion till deras respektive fordran eller rättighet (4 kap. 6 § FrekL). Det viktiga är att de berörda parterna får lika mycket betalt vid en jämförelse inom gruppens olika åtgärder. Likabehandling inom gruppen är också en allmän förutsättning för att planen ska kunna fastställas. Om villkoret om likabehandling inte är uppfyllt kan rekonstruktionsplanen inte fastställas även om samtliga grupper har röstat för planen vid plansammanträdet.

Olika uppgörelser mellan grupperna

Berörda parter i olika grupper behöver inte föreslås samma uppgörelse (4 kap. 6 § FrekL). Detta gäller även mellan grupper som vid gäldenärens konkurs har samma prioritet. Det är alltså tillåtet att föreslå att en grupp borgenärer utan förmånsrätt ska få en bättre uppgörelse än en annan grupp med borgenärer som har förmånsrätt. Om samtliga grupper godtar planen vid omröstningen utgör ett sådant villkor inte hinder mot att rätten fastställer planen. Om någon grupp motsätter sig planen, krävs det emellertid att den grupp som motsätter sig planen behandlas minst lika förmånligt som andra grupper som vid gäldenärens konkurs har samma prioritet, för att planen ska kunna fastställas genom en s.k. gruppöverskridande cram-down.

Den borgenär som blivit överröstad i sin grupp har endast möjlighet att påkalla en prövning av om det ekonomiska utfallet enligt planen är bättre än vad en konkursutdelning skulle ge (4 kap. 24 § första stycket FrekL). Gruppens majoritet har ju redan godtagit att en annan grupp får en ännu bättre uppgörelse enligt planen.

Ändra och återta rekonstruktionsplanen

Gäldenären eller rekonstruktören kan bara ändra eller återta en rekonstruktionsplan om rätten godkänner det och en begäran om detta har gjorts senast vid plansammanträdet innan omröstningen (4 kap. 16 § första stycket FrekL). Ett godtagbart skäl för återkallelse eller ändring kan vara att gäldenärens ekonomiska situation har ändrats eller att gäldenären av annan anledning inte längre har förutsättningar att genomföra åtgärderna som föreslagits i rekonstruktionsplanen (prop. 2021/22:215 s. 387).

Fram till dess att rekonstruktionsplanen lämnas in till tingsrätten kan den däremot ändras utan begränsningar.

Skjuta upp prövningen av planen

Godkänner rätten en ändring ska prövningen av planen skjutas upp till ett fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen inte innebär att planen blir sämre för de berörda parterna ska sammanträdet bara skjutas upp om det finns särskilda skäl (4 kap. 16 § andra stycket FrekL). Rätten kan skjuta upp prövningen av rekonstruktionsplanen i vissa andra situationer om det finns särskilda skäl, i förarbetena anges som exempel den situationen att en återvinningstalan har väckts i ett sent skede (prop. 2021/22:215 s. 197 f.).

Anmärkningar mot rekonstruktionsplanen

Rekonstruktören, gäldenären och berörda parter får anmärka mot uppgifter om en rättighet eller en fordran i rekonstruktionsplanen. Det kan t.ex. handla om att en upptagen fordran uppgår till ett högre eller lägre belopp eller att den förmånsrätt som en fordran är förenad med ska bedömas på ett annat sätt (4 kap. 14 § första stycket 1 FrekL).

Rekonstruktören, gäldenären och berörda parter får också anmärka mot valet av berörda parter och gruppindelningen (4 kap. 14 § första stycket 2 FrekL).

Anmärkningen ska göras skriftligen hos rekonstruktören i så god tid som möjligt och i vart fall före omröstningen vid plansammanträdet (4 kap. 14 § andra stycket FrekL). Rekonstruktören ska lämna anmärkningarna till rätten och skyndsamt underrätta gäldenären och den som anmärkningen kan påverka (4 kap. 14 § tredje stycket FrekL).

Om en anmärkning gjorts mot en fordran eller en rättighet kan den berörda parten ändå delta vid omröstningen om rekonstruktionsplanen (4 kap. 17 § andra stycket FrekL).

Om utgången av omröstningen är beroende av om en anmärkning mot en fordran eller en rättighet godtas eller inte, ska rätten vid sammanträdet utreda tvistefrågan och verka för en förlikning (4 kap. 18 § FrekL). Lagen (1996:242) om domstolsärenden gäller vid handläggningen (9 kap. 1 § FrekL).

Plansammanträdet

Ett plansammanträde ska hållas tidigast tre och senast fem veckor efter beslutet om planförhandling. Vid plansammanträdet bör gäldenären inställa sig personligen och lämna de uppgifter som rätten, rekonstruktören och de berörda parterna begär. Kan gäldenären inte infinna sig personligen bör denne utse ett ombud. Vid plansammanträdet ska rekonstruktören ge in en förteckning över de berörda parterna och gruppindelningen (4 kap. 15 § FrekL).

Om det inte skett någon förändring bör det normalt vara tillräckligt att rekonstruktören hänvisar till de uppgifter som ska lämnas in i samband med begäran om planförhandling (prop. 2021/22:215 s. 387).

I förteckningen ska även antecknas de belopp för vilka rösträtt får utövas. Även anmärkning som har gjorts mot en borgenärs fordran ska finnas med. Vid beräkningen av värdet på den rättighet för vilken en aktieägare får utöva rösträtt bör utgångspunkten vara aktiernas nominella värde. Om en berörd part deltar med en reservationsvis upptagen fordran ska fordran beloppsbestämmas.

Till skillnad från 1996 års lag om företagsrekonstruktion finns det inte någon möjlighet för en borgenär att begära edgång (prop. 2021/22:215 s. 386).

Rätten ska pröva valet av berörda parter och gruppindelning

Rätten ska alltid pröva valet av berörda parter (se ovan) och gruppindelningen (se ovan) när plansammanträdet inleds. Om rätten inte godkänner valet av berörda parter eller gruppindelningen, ska rätten få göra nödvändiga ändringar eller besluta att omröstningen skjuts upp till fortsatt sammanträde inom tre veckor (4 kap. 17 § första stycket FrekL).

Prövningen ska göras oavsett om det har riktats någon anmärkning mot gruppindelningen. Om det inte har framställts någon anmärkning mot valet av berörda parter eller gruppindelningen bör rätten som utgångspunkt inte göra någon ingående egen prövning, utan kan normalt godkänna det förslag som har presenterats i rekonstruktionsplanen (prop. 2021/22:215 s. 388).

Berörda parter röstar om att anta rekonstruktionsplanen

Efter att rätten godkänt valet av berörda parter och gruppindelningen ska de berörda parterna rösta om att anta rekonstruktionsplanen. Man röstar om planen som helhet kan säkra livskraften och inte på de separata delarna i planen.

En anmärkning som har gjorts mot en fordran eller en rättighet hindrar inte att den berörda parten deltar med fordringen eller rättigheten i omröstningen (4 kap. 17 § andra stycket FrekL).

Även berörda parter som påverkas i mindre utsträckning av en rekonstruktionsplan kommer att ha rätt att delta fullt ut i omröstningen så länge de är att betrakta som berörda parter. Någon möjlighet att begränsa rösträtten utifrån i vilken utsträckning en berörd part påverkas av rekonstruktionsplanen finns inte.

Vid omröstningen om en rekonstruktionsplan röstar varje grupp för sig. För att rekonstruktionsplanen ska anses ha antagits krävs enligt 4 kap. 20 § FrekL att samtliga grupper godtar förslaget med följande majoritet:

• minst två tredjedelar av de röstande i gruppen godtar planen och
• deras fordringar eller rättigheter uppgå till minst två tredjedelar av samtliga fordringar eller rättigheter för vilka rösträtt får utövas.

Samma majoritetskrav gäller för samtliga grupper.

En berörd part kan vara röstberättigad i flera olika grupper (se ovan), t.ex. för att parten har olika typer av fordringar. Parten har då en röst i varje grupp och deltar med värdet av den fordran som är aktuell i varje grupp.

En företagsägare som berörs av en rekonstruktionsplan deltar i omröstningen med värdet på den rättighet företagsägaren har i rekonstruktionsplanen. Vid beräkningen av värdet på den rättighet för vilken en aktieägare får utöva rösträtt bör utgångspunkten vara aktiernas nominella värde (prop. 2021/22:215 s. 389).

Om en rekonstruktionsplan har antagits av de berörda parterna, ska rätten så snart som möjligt pröva om rekonstruktionsplanen ska fastställas.