Tillämplig skattesats för verksamhet vid äventyrsbanor

1 Bakgrund och frågeställning

Efter insänd förfrågan har Skatteverket, Östersund, lämnat brevsvar till er. Ni har genom skrivelser 2004-04-19 överklagat Skatteverkets brevsvar. Med hänsyn till att brevsvaret inte är ett omprövningsbeslut som rör skattens storlek för bestämda redovisningsperioder och att ni uppgivit att det görs olika skattemässiga bedömningar i frågan om tillämplig skattesats, har ärendet förts över till Skatteverkets huvudkontor. Ni har vid telefonsamtal informerats om hur ni ska gå tillväga om ni vill överklaga till länsrätten.

Ni anser att skattesatsen 6 % för idrottslig verksamhet ska tillämpas vid de äventyrsbanor som företaget driver på tre platser i landet.

Det noteras särskilt i brevet att frågeställningen gäller den del av anläggningarna som i företagets verksamhet går under benämningen högbana och således inte den s.k. samarbetsbanan, för vilken moms redovisas efter skattesatsen 25 % enligt uppgift. Det har framkommit att i t.ex. Stockholm finns inom anläggningen sex högbanor, en högbana för barn, en högbana för ungdom 10-14 år och fyra högbanor för vuxna.

På företagets hemsida www.aventyrsbana.com (Äventyrsbanan Stockholm) går att läsa följande inledning.

”Du har upptäckt och tar nu klivet in i en av de mest spännande upplevelser som har kommit till Stockholm på länge… Äventyrsbanan erbjuder en fysisk och mental utmaning, ökar självkänsla samt skapar möjlighet att tänja på personliga gränser. Mest av allt är du garanterad ett otroligt minne som kommer att följa med dig resten av livet.” Det framgår vidare att en underbar natur och hisnande klätterutmaningar väntar på deltagaren.

För Äventyrsbanan Skuleberget beskrivs ett antal övningar närmare. Innehållet för merparten av dessa återges kortfattat nedan.

- Stolphoppet

Med hjälp av klättergrepp ska deltagaren ta sig längst upp på en stolpe (tre olika stolphöjder) och sedan resa sig stående.

- Stolpbron

En tio meter lång stock är spänd mellan två träd 16 meter över marken. Deltagaren ska först balansera över hela stocken, vända sig om och sedan komma tillbaka till mitten.

- Trapetsen

Med en helkroppssele och två rep som sitter fast bakom ryggen klättrar deltagaren upp till en plattform på 14 meters höjd. ”Därifrån ska man kasta sig ut och försöka fånga en trapets som hänger ungefär 5 meter bort. Ärligt talat är det ingen som än har lyckats ta själva trapetsen, men det är många som har upplevt den hisnande färden mot marken som följer.”

- Jättegungan

Deltagaren fästs i en vajer som hänger ned mellan två träd. Med hjälp av de andra i gruppen blir man upphissad till valfritt startläge. Hissrepet lossas sedan av åkaren. ”Det spelar ingen roll hur mycket man har sett av aktiviteten innan, man kan inte förbereda sig för känslan man får när repet släpps.”

- Spänningstravers

Vid 18 meters höjd kommer deltagaren att ge sig ut på en enkel vajer i en lindans. Till hjälp finns ett långt rep som sitter fäst i startträdet ca 5 meter ovanför fotvajern. Det är hyfsat stadigt i början men stabiliteten försvinner. ”Det är inte fråga om man ska ramla, snarare när!”

2 Gällande rätt

Enligt 3 kap. 11 a § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, undantas från skatteplikt omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Undantaget gäller dock endast om tjänsterna omsätts av staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening. Om verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bolagsform, gäller skattesatsen 6 % för omsättningen, vilket framgår av 7 kap. 1 § 3 st. 10 p. ML.

Enligt sjätte direktivet (77/388/EEG), bilaga H, punkt 13 har medlemsstaterna rätt att tillämpa en reducerad skattesats för tjänster som avser utnyttjande av sportanläggningar.

Vad som utgör idrottslig verksamhet framgår inte klart av förarbetena. I prop. 1996/97:10 s. 53 sägs att någon enhetlig och heltäckande definition inte finns och knappast kan skapas för alla situationer. Det sägs också att i stora delar måste bedömningen av vad som är sport eller idrott i mervärdesskattelagens mening överlämnas till rättstillämpningen. Det uppges framför allt vara svårt att avgöra vad som är sport/idrott och vad som i stället är rekreation/nöje/förströelse. Några exempel ges dock. Att t.ex. utnyttja en simhall för simning får anses som sport eller idrott medan ett besök på nöjesbad måste ses som rekreation.

Skatterättsnämnden har i förhandsbesked 2001-10-09 uttalat att rytmik och dansträning inte ska bedömas som idrottslig verksamhet ur momssynpunkt. Sökanden bedrev en rytmikskola som riktade sig till barn i åldrarna 4 månader till 14 år. Metoden byggde på fysisk aktivitet där man med träning och inslag av lek och tävlingar utvecklade barnens förmåga i dans och rytmik. Skatterättsnämnden ansåg att en förutsättning för att en aktivitet ska hänföras till idrottslig verksamhet i momshänseende är att syftet med aktiviteten är att deltagarna ska bedriva sport eller idrott. Enbart det förhållandet att en verksamhet innefattar en viss fysisk aktivitet av deltagarna medför således inte att verksamheten är att hänföra till idrottslig verksamhet.

3 Skatteverkets bedömning

Skatteverket konstaterar visserligen att deltagarnas medverkan i vissa avsnitt av högbanan i hög grad medför fysisk ansträngning och till vissa delar även kan ha likheter med annan klättring. Beskrivningen av de olika övningarna, anläggningens uppbyggnad och företagets marknadsföring av verksamheten präglas dock främst av äventyr, upplevelser och mentala utmaningar. Dessa moment utgör så dominerande inslag att verksamheten inte uppfyller mervärdesskattelagens krav på idrottslig verksamhet. Skatteverket anser därför att omsättningen i verksamheten ska beskattas enligt skattesatsen 25 %.