OBS: Detta är utgåva 2024.3. Visa senaste utgåvan.

Områden: Inkomstskatt (Tjänst), Socialavgifter

Datum: 2010-03-29

Dnr: 131 207737-10/111

Nytt: 2018-10-30

Detta ställningstagande har ersatts av ställningstagandet Förmån av hälso- och sjukdom, dnr 202 340340-18/111.

1 Sammanfattning

Kostnaden för de läkarbesök som anställda i företag anslutna till företagshälsovården gör och som även innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga är skattemässigt att hänföra till hälso- och sjukvård. Det innebär att om läkarbesöket är offentligt finansierat, helt eller delvis, ska den anställde beskattas för förmån av fri hälso- och sjukvård. Om läkarbesöket ingår som en del i en rehabiliteringsåtgärd är förmånen skattefri enligt regeln om skattefrihet för förmån av fri rehabilitering.

2 Bakgrund och frågeställning

Regeringen har nyligen beslutat om en reform för tidiga insatser från företagshälsovården när anställda blir sjuka. Syftet med reformen är att genom tidiga insatser från företagshälsovården öka anställdas möjligheter att återgå i arbete. Reformen innebär bl.a. att statliga bidrag betalas ut till företagshälsovården för läkarbesök som även innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga. Fråga har uppkommit om den läkarvård som ges vid dessa läkarbesök skattemässigt ska bedömas enligt reglerna för hälso- och sjukvård eller enligt reglerna för företagshälsovård.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 11 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) ska förmån av hälso- och sjukvård inte beskattas om förmånen avser vård i Sverige som inte är offentligt finansierad. I samma bestämmelse anges också att förmån av företagshälsovård inte ska tas upp till beskattning. Detsamma gäller för förmån av förebyggande behandling eller rehabilitering.

Det är förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet som reglerar den nu aktuella reformen inom företagshälsovården (i det följande kallad förordningen).

I förordningens 1 § sägs att i förordningen finns bestämmelser om bidrag till anordnare av sådan företagshälsovård som, utöver förebyggande insatser, även kan tillhandahålla tjänster för att medicinskt förebygga, utreda och behandla arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade sjukdomar och skador. I 2 § anges att med företagshälsovård avses detsamma som i 3 kap. 2 b § arbetsmiljölagen (1977:1160). Enligt 10 § lämnas ett tilläggsbidrag för läkarbesök som även innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga. Bidrag får lämnas med 350 kronor per genomfört läkarbesök. Det är Försäkringskassan som betalar ut bidraget till företagshälsovården (Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2009:29).

Bestämmelsen om företagshälsovård i 3 kap. 2 b § arbetsmiljölagen har följande lydelse: "Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa."

I förarbetena till den nuvarande bestämmelsen i 11 kap. 18 § IL om skattefrihet för förmån av företagshälsovård (prop. 1994/95:182) sägs på s. 28 följande. "Företagshälsovården är organisations- och gruppinriktad. Inslaget av individuellt inriktad vård är begränsat och ingår endast som ett led i arbetet med att kartlägga och förbättra arbetsmiljön. För den anställde kan därför förmånen av fri företagshälsovård knappast innebära några inbesparade levnadskostnader eller på annat sätt utgöra grund för förmånsbeskattning." Vidare sägs på samma sida i propositionen att definitionen på företagshälsovård bör styras av arbetsmiljö- och rehabiliteringslagstiftningen.

Enligt 8 § lagen (1991:1047) om sjuklön måste den anställde efter en veckas sjukfrånvaro styrka nedsättningen av sin arbetsförmåga med ett läkarintyg för att kunna få fortsatt sjuklön.

En förmån från arbetsgivaren ska enligt 61 kap. 2 § IL värderas till marknadsvärdet. Enligt andra stycket i lagrummet avses med marknadsvärde det pris den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

4 Skatteverkets bedömning

Den individuella vård som kan ges inom företagshälsovården enligt den nya förordningen innebär att företagshälsovården har fått ett delvis annat innehåll än vad som ligger till grund för den skattefrihet som anges i 11 kap. 18 § IL. Om arbetsgivaren svarar för kostnaden för det läkarbesök som även innefattar en prövning av den anställdes arbetsförmåga innebär det en inbesparing i levnadskostnaden för den anställde jämfört med den kostnad den anställde har för att få motsvarande prövning hos annan vårdgivare enligt vad som krävs enligt lagen om sjuklön.

Företagshälsovården får ett statligt bidrag för de aktuella läkarbesöken. Vården är då, enligt Skatteverkets uppfattning, att betrakta som offentligt finansierad även om det statliga bidraget inte skulle täcka hela vårdkostnaden. Om den anställde utan egen kostnad kan få sin arbetsförmåga bedömd vid ett läkarbesök inom företagshälsovården har den anställde fått en skattepliktig förmån. Förmåner ska värderas till marknadsvärdet, dvs. vad den anställde skulle ha fått betala för motsvarande läkarbesök på den öppna marknaden. Närmast kan man jämföra med vad patienter betalar på landstingets vårdcentraler.

Vården kan, trots den offentliga finansieringen, vara skattefri om den sker inom ramen för en sådan rehabiliteringsåtgärd som arbetsgivaren enligt bestämmelserna i 22 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring är skyldig att medverka i.