OBS: Detta är utgåva 2024.3. Visa senaste utgåvan.

När det finns synnerliga skäl får Skatteverket medge befrielse från betalningsskyldighet för den som inte gjort skatteavdrag enligt 59 kap. 2 § SFL och från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt. Skatteverket får då även befria från förseningsavgift, skattetillägg och ränta.

När kan befrielse beviljas?

Skatteverket kan bevilja befrielse från skatt eller avgift om det finns synnerliga skäl (60 kap. 1 § SFL). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att befrielsen gäller betalningsskyldigheten (prop. 2010/11:165 s. 1011–1012).

Från vilka skatter och avgifter kan befrielse beviljas?

Skatteverket får bevilja befrielse från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt.

Med arbetsgivaravgifter menar man arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. SAL, skatt enligt 1 § SLFL och avgift enligt 1 § LAL.

Befrielse för den som betalt ersättning utan att göra skatteavdrag

Skatteverket får befria den som har betalt ut ersättning utan att göra skatteavdrag enligt 59 kap. 2 § SFL från betalningsskyldigheten.

Den som har gjort skatteavdrag men inte har betalat in den avdragna skatten eller avgiften kan däremot inte befrias från betalningsskyldigheten.

Vad kan räknas som synnerliga skäl?

Om en arbetsgivare inte har uppfattat sig som arbetsgivare och har haft starka skäl för det kan befrielse i vissa fall medges (prop. 1996/97:100 s. 604).

Skatteverket anser att befrielse från betalningsskyldighet för uttagsbeskattning av mervärdesskatt kan ske i vissa mycket speciella fall med anledning av corona. Det gäller den som till vissa godkända gåvomottagare, inklusive Socialstyrelsen, MSB och länsstyrelserna, skänkt skyddsutrustning, handsprit och material för provtagning för att bistå under den akuta kris som spridningen av corona medfört för människors liv och hälsa. Varorna ska ha skänkts under perioden mars 2020 till och med september 2020.

Vad räknas inte som synnerliga skäl?

Syftet med möjligheten att befrias från betalningsskyldigheten är enligt Skatteverkets bedömning att se som en säkerhetsventil för mycket speciella situationer när skattesystemet inte fungerar på det sätt lagstiftaren avsett och detta ger ett oskäligt resultat (Skatteverkets ställningstagande När finns grund för befrielse från betalningsskyldighet?).

Att en arbetsgivare har svårigheter att betala den avdragna skatten är till exempel inte ett synnerligt skäl som kan leda till befrielse.

Det är Skatteverkets bedömning att bestämmelsen inte är avsedd att användas för att mildra skattekonsekvenser som är förutsebara även om dessa inte är önskvärda. I en sådan situation är det vedertagna tillvägagångssättet i stället att lagstifta om en annan ordning och därigenom undanta handlandet från beskattning.

Det är vidare Skatteverkets bedömning att befrielse från betalningsskyldigheten inte kan medges när det enbart är fråga om omständigheter som har att göra med den skattskyldigas person eller något annat förhållande som den skattskyldiga inte kunnat råda över eller om det skett ett misstag i hanteringen av Skatteverket. Befrielse från betalningsskyldigheten ska inte heller medges om den skattskyldiga har felbedömt en regel eller betydelsen av faktiska förhållanden. Konsekvensen att den skattskyldiga blir betalningsskyldig kan aldrig i sig självt anses så oskälig att det finns synnerliga skäl att befria från densamma.

Skatteverket anser även att befrielse från betalningsskyldigheten inte ska medges för den som drabbats av svårigheter i affärsverksamheten på grund av en i och för sig ömmande omständighet. Skattskyldigas utsatta ekonomiska situation i övrigt utgör inte heller grund för befrielse från betalningsskyldigheten.

Inte heller den omständigheten att en verksamhet bedrivs på ideell basis eller utan ekonomisk vinst utgör synnerliga skäl för att befria från betalningsskyldigheten eftersom ändamålet, målsättningen eller finansieringen inte är tillräckligt för att befria från en betalningsskyldighet som följer av lagstiftning som riksdagen beslutat om (Skatteverkets ställningstagande När finns grund för befrielse från betalningsskyldighet?).

Avgöranden från regeringen

Regeringen har i ett ärende från 2004 funnit att det inte funnits synnerliga skäl för befrielse där sökanden anfört att han fått felaktig information från Skatteverket om hur mervärdesskatten vid import skulle redovisas. Regeringen kom till samma slutsats i ett ärende från 2005 där mervädesskatteskulden hade sin grund i den skattskyldigas f.d. makes brottsliga verksamhet som den skattskyldiga inte känt till eller deltagit i.

Befrielse från förseningsavgift, skattetillägg och ränta

Om Skatteverket beslutar om befrielse från betalningsskyldighet för vissa skatter och avgifter får Skatteverket även befria från förseningsavgift, skattetillägg och/eller ränta (60 kap. 1 § andra stycket SFL). Om frågan gäller enbart befrielse från skattetillägg eller befrielse från förseningsavgift finns särskilda bestämmelser om detta i 51 kap. SFL. Om frågan gäller enbart befrielse från kostnadsränta finns särskilda bestämmelser om detta i 65 kap. 15 § SFL.

Särskilt om möjligheten till befrielse av betalningsskyldighet från mervärdesskatt

Skatteverket anser att när det gäller möjligheten till befrielse från mervärdesskatten så måste det alltid beaktas att denna ska vara konkurrensneutral och möjligheten till befrielse från betalningsskyldigheten ska därför inte tillämpas på ett sådant sätt att vissa skattskyldiga kan minska sina kostnader för verksamheten. Ytterligare en förutsättning för befrielse från mervärdesskatt är att den skattskyldiga inte tagit ut mervärdesskatten av sina kunder eftersom dessa i en sådan situation har möjlighet att få skatten återbetald av staten (Skatteverkets ställningstagande När finns grund för befrielse från betalningsskyldighet?).

Vem får besluta om befrielse?

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om befrielse (60 kap. 1 § SFL). Att det är Skatteverket som ska fatta beslut om befrielse framgår av SFF (13 kap. 12 § SFF).

Till vilken instans överklagas beslut om befrielse?

Ett beslut om befrielse överklagas hos regeringen och inte hos allmän förvaltningsdomstol, vilket är fallet för övriga överklagbara beslut enligt skatteförfarandelagen (67 kap. 6 § SFL).

Rättsprövning av regeringens beslut är inte möjligt då beslutet inte innefattar en prövning av den skattskyldigas civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (HFD 2021 not 49).

De ordinära rättsmedlen ska i princip användas först

Med hänsyn till att beslut om befrielse från betalningsskyldighet överklagas till regeringen, att regeringens beslut inte kan överklagas och att det krävs synnerliga skäl för befrielse ska de ordinära rättsmedlen – omprövning och överklagande - i princip först användas. Om skatte- eller avgiftsfrågan fortfarande kan prövas av domstol bör alltså den betalningsskyldiga först begära omprövning eller överklaga det aktuella beslutet.

Det kan dock finnas fall då man redan på förhand kan konstatera att gällande rätt inte är tvistig och att en prövning av sakfrågan inte kan leda till en ny bedömning, och att det därför inte är meningsfullt att genom en begäran om omprövning eller ett överklagande försöka få till stånd en ändring. I en sådan situation anser Skatteverket att befrielse kan medges från betalningsskyldigheten om det finns synnerliga skäl trots att sakfrågan inte vunnit laga kraft (Skatteverkets ställningstagande När finns grund för befrielse från betalningsskyldighet?).

Skatteförfarandelagens bestämmelser om handläggning ska tillämpas vid befrielse från betalningsskyldighet

Skatteverket anser att skatteförfarandelagens bestämmelser ska tillämpas på handläggning av ärenden om befrielse från betalningsskyldighet enligt 60 kap. 1 § SFL.

Att skatteförfarandelagens bestämmelser ska tillämpas innebär bl.a. att bestämmelserna om utredningsskyldighet och kommunikation i 40 kap. SFL blir tillämpliga. Skatteverket ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Inför ett bifallsbeslut behövs inte någon kommunicering med sökanden. Om Skatteverket däremot avser att avslå ansökan ska ett förslag till beslut skickas till sökanden för tillfälle till yttrande innan Skatteverket avslår ansökan, om det inte är uppenbart obehövligt (40 kap. 1 och 2 §§ SFL).

Att skatteförfarandelagens bestämmelser ska tillämpas innebär vidare att den som ett beslut om befrielse från betalningsskyldighet gäller kan begära omprövning eller överklaga beslutet senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). En begäran om omprövning hanteras enligt 66 kap. SFL. Ett överklagande hanteras enligt 67 kap. SFL, vilket innebär att s.k. obligatorisk omprövning ska ske innan överklagandet överlämnas till regeringen (67 kap. 20 § SFL).

Att skatteförfarandelagens bestämmelser ska tillämpas innebär också att Skatteverket kan ompröva ett beslut om befrielse från betalningsskyldighet till nackdel för den som beslutet gäller inom tvåårsfristen.

Skatteverket anser att det inte är möjligt att efterbeskatta på grund av att en felaktig uppgift har lämnats i ett ärende om befrielse från betalningsskyldighet. Det finns inte heller förutsättning för att ta ut skattetillägg på grund av att en felaktig uppgift har lämnats i ett sådant ärende.

Skatteverket anser att kravet på omprövning av en särskilt kvalificerad beslutsfattare inte gäller vid omprövning av beslut om befrielse från betalningsskyldighet.

Skatteverket prövar inte ansökan om befrielse från mervärdesskatt eller punktskatt som beslutats av Tullverket

Vid import är Tullverket i vissa fall beskattningsmyndighet för mervärdesskatt och punktskatt. I sådana fall regleras förfarandet för beskattningen i tullagen (2016:253), vilket framgår av bestämmelser i mervärdesskattelagen och i punktskattelagstiftningarna. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen är inte tillämpliga för skatt som tas ut enligt tullagen (2 kap. 1 § första stycket 4 SFL). Därmed kan Skatteverket inte pröva en ansökan om befrielse från betalningsskyldighet som avser skatt vid import som beslutats av Tullverket (prop. 2010/11:165 s. 1012 och SOU 2009:58 s. 1360). Om en ansökan om befrielse avser sådan skatt som tas ut enligt tullagen ska prövningen göras av Tullverket (2 kap. 20 § tullagen).

I vissa situationer är Tullverket beskattningsmyndighet för punktskatt som tas ut enligt LPK. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen är inte tillämpliga för punktskattepliktiga varor som omfattas av ett beslut om skatt enligt LPK (2 kap. 3 § första stycket 2 SFL). Detta innebär att Skatteverket inte heller kan pröva en ansökan om befrielse från betalningsskyldighet som avser skatt som beslutats av Tullverket enligt LPK.

Ansökan om befrielse från betalningsskyldighet

Skatteverket anser att verket i varje enskilt fall måste ha kännedom om det belopp som befrielsen gäller för att befrielse från betalningsskyldigheten ska kunna medges. Skatteverket anser att det inte heller är möjligt att generellt befria från betalningsskyldighet. I stället krävs en ansökan och prövning av de speciella omständigheterna i varje enskilt fall (Skatteverkets ställningstagande När finns grund för befrielse från betalningsskyldighet?).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2021 not 49 [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster [1]
  • Lag (1994:1920) om allmän löneavgift [1]
  • Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter [1]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10]
  • Socialavgiftslag (2000:980) [1]
  • Tullag (2016:253) [1]

Propositioner

  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 30 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2]

Ställningstaganden

  • Befrielse från betalningsskyldigheten för uttagsbeskattning av mervärdesskatt med anledning av corona [1]
  • När finns grund för befrielse från betalningsskyldighet? [1] [2] [3] [4] [5]
  • Skatteförfarandelagens bestämmelser ska tillämpas på handläggning av ärenden om befrielse från betalningsskyldig­het enligt 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen [1] [2] [3]

Övrigt

  • SOU 2009:58 Skatteförfarandet [1]