Särskilt om kryptotillgångar i inkomstslaget kapital

Löpande inkomster

En löpande inkomst som erhålls p.g.a. innehav av en tillgång ska tas upp i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § första stycket IL). Löpande kapitalinkomster i inkomstslaget kapital beskattas när de kan disponeras (41 kap. 8–9 §§ IL).

Avkastningen kan tilldelas på olika sätt vid innehav av kryptotillgångar och en bedömning måste göras om avkastningen ska ses som en beskattningsbar löpande inkomst i inkomstslaget kapital p.g.a. innehav av en kryptotillgång och när inkomsten i så fall är disponibel (se t.ex. staking och staking pools nedan).

Exempel: avkastning tillförs likviditetspool

Maria har överfört kryptotillgång X till en likviditetspool och har i utbyte fått token Y, som representerar en andel av den gemensamma likviditetspoolen. Tillgångarna som har satts in i likviditetspoolen används för vidareutlåning. De personer som lånar tillgångar från likviditetspoolen betalar en ränta till likviditetspoolen i samband med att de amorterar sina lån. Detta medför att den totala förmögenhetsmassan i likviditetspoolen ökar. Antalet token Y som Maria innehar ökar inte när likviditetspoolens förmögenhet ökar.

Skatteverkets uppfattning är att räntebetalningen till likviditetspoolen, vilken ökar den totala förmögenheten hos likviditetspoolen, inte medför att Maria ska anses ha fått en beskattningsbar löpande inkomst (se Skatteverkets ställningstagande Kapitalvinstbeskattning vid överföring av kryptotillgång till en plattform för utlåning, byte eller förvaring).

Exempel: avkastning tillförs investerare

Sten har överfört kryptotillgång X till en likviditetspool och har i utbyte fått token Y, som representerar en andel av den gemensamma likviditetspoolen. Tillgångarna som har satts in i likviditetspoolen används för vidareutlåning. De personer som lånar tillgångar från likviditetspoolen betalar en ränta till likviditetspoolen i samband med att de amorterar sina lån. I samband med att räntebetalningar flyter in i likviditetspoolen, skapas nya token Y som fördelas till samtliga befintliga innehavare av token Y.

Skatteverkets uppfattning är att utbetalning av token Y, vilken är ett direkt resultat av verksamheten i likviditetspoolen, medför att Sten har fått en beskattningsbar löpande inkomst av kapital.

Exempel: avkastning tillförs investerare i form av fler tillgångar

Fatima lånar ut 10 X-coins till en bekant. När lånet löper ut ska låntagaren betala en avgift som beräknas efter lånets storlek och löptid (ränta) till B. Vid låneperiodens slut får Fatima tillbaka 10 X-coins och dessutom en ränta uppgående till 1 X-coin.

Skatteverkets uppfattning är att räntan, i form av 1 X-coin, är beskattningsbar vid återbetalningen av lånet såsom en ränteinkomst.

Exempel: rebase

Alexis har investerat i B-coin som är en stablecoin vars värde ska spegla USD. Värdet på varje B-coin säkerställs genom att antalet B-coin i omsättning justeras i intervaller genom något som kallas för rebase. Det antalet B-coins som Alexis innehar varierar därför under loppet av en dag, beroende på värdet på B-coin i förhållande till värdet på USD. Alexis kan därför under loppet av en dag både tillföras fler B-coin och bli av med B-coin.

Antalet B-coins som tillförs alternativt tas ur omsättning, påverkar samtliga innehavare av B-coins proportionerligt. Värdet på det samlade innehavet förändras inte, det är enbart antalet B-coins som ändras. Detta kan jämföras med en aktiesplit där det totala värdet av ett bolags tillgångar fördelas på fler aktier eller en omvänd split där det totala värdet av ett bolags tillgångar fördelas på färre aktier. B-coins har inte heller karaktären av att vara en resultatfördelning av en inkomstbringande verksamhet.

Skatteverkets uppfattning är att en rebase som har ovanstående kännetecken, inte innebär att Alexis har fått en beskattningsbar löpande inkomst.

Vad räknas som en avyttring?

Det finns ingen särreglering av kryptotillgångar i inkomstskattelagen. De allmänna reglerna om avyttring är därför tillämpliga även på kryptotillgångar. Med avyttring avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom (44 kap. 3 § IL).

Byte

Byten mellan olika kryptotillgångar medför att de bortbytta kryptotillgångarna anses avyttrade.

Betalning med bitcoin vid exempelvis köp av en vara eller tjänst anses som ett byte och ska därför också kapitalvinstbeskattas (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av bitcoin och andra s.k. virtuella valutor i inkomstslaget kapital).

Överföring av kryptotillgångar till en s.k. likviditetspool i utbyte mot en fordran (token) att senare återfå tillgångar ur poolen, anses som ett byte av tillgångar (Skatteverkets ställningstagande Kapitalvinstbeskattning vid överföring av kryptotillgång till en plattform för utlåning, byte eller förvaring).

Exempel: köp av vara

Vera har köpt 10 X-coin. Klädbutiken AB tillåter att kunder betalar för varor genom direktbetalning med kryptotillgångar. Vera köper en jacka som är värd motsvarande 500 kr för 5 X-coin. Marknadsvärdet för 5 X-coin motsvarar också 500 kr.

De 5 X-coin som användes för betalning av jackan anses avyttrade till deras marknadsvärde, alltså 500 kr.

Exempel: överföring till en decentraliserad digital plattform

Det förekommer att decentraliserade digitala plattformar tillhandahåller så kallade likviditetspooler, vilket innebär att det inte finns någon fysisk eller juridisk person som är mellanhand. I stället är det ett s.k. smartkontrakt som reglerar transaktionerna.

Investerare som tillför tillgångar till poolen har rätt till en viss andel av de samlade tillgångarna i poolen, vilket manifesteras genom en särskild digital tillgång (s.k. token). Tillgången i form av en token kan inlösas mot samma sorts kryptotillgångar som tidigare tillfördes poolen.

Plattformen erbjuder möjlighet att låna eller byta kryptotillgångar i poolen. Den som utnyttjar poolen för att låna eller byta kryptotillgångar betalar en ersättning till poolen, vilket därmed ökar värdet på investerarens erhållna token.

Jan överför kryptotillgångar till en likviditetspool och får i gengäld en särskild token som motsvarar hens rätt att återfå sin andel av de tillgångar som förvaras i poolen. Detta innebär att det har skett en avyttring och att en kapitalvinstberäkning ska ske. Jan löser senare in sin token och får därmed ut en andel av tillgångarna i poolen, vilket också utgör ett byte (se Skatteverkets ställningstagande Kapitalvinstbeskattning vid överföring av kryptotillgång till en plattform för utlåning, byte eller förvaring).

Utlåning (försträckning)

Utlåning (försträckning) av bitcoin eller liknande fungibla kryptotillgångar innebär att tillgången anses ha avyttrats. Det finns särskilda regler om blankning, 44 kap. 9 § IL. Dessa regler gäller specifikt för delägarrätter och fordringsrätter. Eftersom kryptotillgångar normalt sett inte anses utgöra delägarrätter eller fordringsrätter omfattas de inte av blankningsreglerna.

Exempel: utlåning mellan privatpersoner

Elena och Martha kommer överens om att Elena ska låna ut 0,5 X-coin till Martha. Vid återbetalningen ska Martha betala tillbaka 0,5 X-coin.

Vid utlåningen anses Elena ha avyttrat 0,5 X-coin vilket ska kapitalvinstbeskattas. Elena redovisar marknadsvärdet för 0,5 X-coin som försäljningspris och får göra avdrag för sitt omkostnadsbelopp för dessa 0,5 X-coin.

Genom utlåningen uppkommer det även en fordran mellan Elena och Martha, vars anskaffningsutgift för Elena beräknas till marknadsvärdet för de utlånade 0,5 X-coin vid utlåningstillfället. Vid återbetalningen av lånet (0,5 X-coin) anses fordran ha avyttrats, 44 kap. 4 § IL. Elena redovisar marknadsvärdet för de återbetalda tillgångarna som försäljningspris för denna fordran. Här kan det uppkomma en skattepliktig kapitalvinst eller en avdragsgill kapitalförlust. Då fordran inte är utställd i svenska kronor eller i utländsk valuta ska den behandlas enligt reglerna i 52 kap. IL (kapitalplaceringstillgång).

Anskaffningsutgiften för de 0,5 X-coin som Elena har erhållit, beräknas till samma värde som har redovisats som försäljningspris för fordran, d.v.s. marknadsvärdet vid återbetalningen.

Genom upptagande av lånet har Martha förvärvat 0,5 X-coin. Anskaffningsutgiften för dessa 0,5 X-coin beräknas till marknadsvärdet vid lånetillfället.

Vid återbetalningen av lånet anses Martha ha avyttrat 0,5 X-coin vilket ska kapitalvinstbeskattas. Martha redovisar marknadsvärdet för 0,5 X-coin som försäljningspris och får göra avdrag för sitt omkostnadsbelopp för dessa 0,5 X-coin.

Under låneperioden har Martha även haft en skuld gentemot Elena. Det finns särskilda regler om skatteplikt för skuld i utländsk valuta i 54 kap. IL. Eftersom kryptotillgångar inte anses utgöra utländsk valuta omfattas inte detta lån av reglerna i 54 kap. IL. Det finns inte heller andra regler i inkomstskattelagen som är tillämpliga på lånet i kryptotillgångar. Eventuell vinst eller förlust som teoretiskt sett uppkommer genom återbetalningen av lånet blir därför inte skattepliktig respektive avdragsgill.

Exempel: utlåning till centraliserad plattform

William överför X-coin till en centraliserad låneplattform som tillhandahåller utlåning av kryptotillgångar. Låneplattformen lånar i sin tur ut tillgångarna till tredje part. Genom överföringen får William en rättighet att få tillbaka samma mängd X-coin som han har överfört, tillsammans med en avkastning.

William har genom överföringen till låneplattformen avyttrat sina kryptotillgångar. Han har dessutom fått en rättighet, en fordran, att få tillbaka motsvarande mängd kryptotillgångar. Anskaffningsutgiften för fordran beräknas till marknadsvärdet av de X-coin som han har lånat ut till plattformen.

När William får tillbaka sina tillgångar, anses han ha avyttrat sin fordran gentemot låneplattformen, vilket medför en kapitalvinstbeskattning av fordran. Försäljningspriset för fordran beräknas till marknadsvärdet för de återbetalda tillgångarna. Anskaffningsutgiften för de X-coin som William har erhållit, beräknas till marknadsvärdet av tillgångarna vid återbetalningstillfället (Skatteverkets ställningstagande Kapitalvinstbeskattning vid överföring av kryptotillgång till en plattform för utlåning, byte eller förvaring).

Vad räknas inte som en avyttring?

Vissa transaktioner och företeelser ses inte som skatterättsliga avyttringar.

Överföring av kryptotillgångar för pantsättning eller deponering

En kryptotillgång kan överföras till en annans adress för t.ex. pantsättning eller deponering, vilket medför att den tidigare innehavaren har avhänt sig sin omedelbara disposition över tillgången. Mottagaren har dock ingen rätt att fritt förfoga över tillgången, utan uppträder mer som förvarare av tillgången för annan persons räkning. En sådan överföring medför inte att äganderätten har förändrats, varför tillgången inte heller kan anses ha avyttrats (se Skatteverkets ställningstagande Kapitalvinstbeskattning vid överföring av kryptotillgång till en plattform för utlåning, byte eller förvaring).

Exempel: pantsättning av kryptotillgångar för lån

Matteo lånar 100 000 kr av Selma. För detta lån vill Selma ha säkerhet i form av 0,25 X-coin. Dessa 0,25 X-coin ska hållas separat hos Selma och får inte avyttras, annat än om Matteo inte kan betala tillbaka lånet av 100 000 kr.

Eftersom det är fråga om pantsättning, anses överföringen av 0,25 X-coin från Matteo till Selma inte utgöra en avyttring för Matteo. Selma anses inte heller ha förvärvat dessa 0,25 X-coin.

Om Matteo inte kan betala tillbaka lånet av 100 000 kr kan Selma ha rätt att avyttra de pantsatta 0,25 X-coin. När dessa 0,25 X-coin avyttras anses Matteo ha avyttrat sina 0,25 X-coin, vilket medför en kapitalvinstbeskattning för Matteo. Eftersom Selma tillgodoförs ersättningen för de avyttrade 0,25 X-coin anses hon ha avyttrat sin fordran om 100 000 kr gentemot Matteo.

Exempel: deponering

Wilma äger 2 X-coin. Hon överför X-coinen från sin adress till en annan adress som ägs av en handelsplattform. Handelsplattformen har ingen rätt att fritt förfoga över X-coinen utan de förvaras endast för hennes räkning. Wilma anses inte ha avyttrat de överförda X-coinen vid överföringstillfället.

Förlorad kontroll över kryptotillgång

Om man har förlorat kontrollen över sina kryptotillgångar så medför det inte att en avyttring anses ha skett. Ett exempel på en sådan situation kan vara att man har tappat bort sin privata nyckel till en virtuell plånbok och på så sätt inte har tillgång till kryptotillgången. Att tappa bort sin privata nyckel innebär inte att en avyttring har skett.

Kapitalvinstberäkning

Kryptotillgångar kan innefatta varierande rättigheter och ha olika användningsområden. Kryptotillgångar som används som betalningsmedel benämns ibland också som virtuell valuta, kryptovaluta eller digital valuta.

Bitcoin är en kryptotillgång. Högsta förvaltningsdomstolen anser att bitcoin inte kan likställas med en delägarrätt eller utländsk valuta (fiatvaluta). Med fiatvaluta menas en traditionell valuta som utfärdas av en regering eller en centralbank i ett land. Avyttring av bitcoin ska därför beskattas enligt bestämmelserna om andra tillgångar i 52 kap. IL. Bitcoin är inte en s.k. personlig tillgång (se Skatteverkets rättsfallskommentar Avyttring av bitcoin). Bitcoin och andra liknande kryptotillgångar ska därför beskattas som kapitalplaceringstillgångar (se även ställningstagandet Beskattning av bitcoin och andra s.k. virtuella valutor i inkomstslaget kapital).

Vid avyttring av bitcoin och liknande kryptotillgångar ska omkostnadsbeloppet beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden (52 kap. 3 § IL). Om exempelvis bitcoin har anskaffats vid flera olika tillfällen, ska man alltså beräkna ett genomsnittligt omkostnadsbelopp.

Om en näringsidkare bedriver en växlingsverksamhet som agerar utåt mot enskilda kunder under sådana former att näringskriterierna kan anses uppfyllda kan kryptotillgångar dock vara en lagertillgång i näringsverksamheten, se Mining av bitcoin och liknande virtuella valutor.

Försäljningspris

Vid byte anses marknadsvärdet av den tillbytta tillgången som ersättning för den avyttrade tillgången. Om man t.ex. har bytt bitcoin mot ether anses avyttringspriset för bortbytta bitcoin vara marknadsvärdet på erhållna ether omräknat till SEK.

Det finns inte någon officiell växelkurs mellan svenska kronor och kryptotillgångar och prisvariationer kan förekomma mellan olika handelsplatser. Om man har växlat t.ex. bitcoin mot ether på en växlingssida bör dock kursen på denna sida i första hand användas vid beräkning av försäljningspriset. Värdet på mottagna ether vid växlingen från bitcoin ska räknas om till SEK, detta utgör avyttringspriset på bitcoin.

Vid förvärv av kryptotillgångar mot ersättning i fiat-valuta, beräknas anskaffningsutgift för kryptotillgången till värdet på fiat-valutan. Vid försäljning av kryptotillgång mot ersättning i fiat-valuta beräknas försäljningspriset för kryptotillgången också till värdet på fiat-valutan.

Exempel: byte mellan fiat-valuta och kryptotillgång

Björn köper 2 X-coin för 2 000 EUR. En EUR motsvarar 10 kr. 10 dagar senare säljer Björn sina 2 X-coin för 2 100 EUR. Värdet på en EUR är vid detta tillfälle 10,50 kr.

Björn har först genomfört ett köp av 2 X-coin. Anskaffningsutgiften beräknas till 20 000 kr (2 000 x 10).

10 dagar senare säljs dessa 2 X-coin och han får 2 100 EUR. Försäljningspriset beräknas vid denna tidpunkt till 22 050 (2 100 x 10,50). Björn har gjort en kapitalvinst på 2 050 kr (22 050 - 20 000) på försäljningen av X-coin.

Om de 2 100 EUR som Björn fick som ersättning för sina X-coin hade växlats inom 30 dagar från försäljningstillfället hade i stället växlingskursen per växlingsdagen tillämpats, enligt den så kallade trettiodagarsregeln.

När Björn köpte dessa 2 X-coin betalade han med 2 000 EUR. Detta medför att han har avyttrat 2 000 EUR och ska göra en kapitalvinstberäkning för avyttrade EUR.

När Björn säljer sina 2 X-coin fick han betalt i form av 2 100 EUR. Anskaffningsutgiften för dessa 2 100 EUR beräknas till 22 050 kr.

Exempel: byte mellan kryptotillgångar

Anna köper 2 X-coin för 500 000 kronor. Hennes genomsnittliga omkostnadsbelopp för varje X-coin är 250 000 kr (500 000 kr ÷ 2). Anna byter sedan 0,1 X-coin till 1 Y-coin. Värdet på 1 Y-coin är vid bytet 30 000 kr. Försäljningspriset för de bortbytta X-coinen blir värdet i svenska kronor av de Y-coin hon har fått vid bytet, dvs. 30 000 kr. Annas omkostnadsbelopp för de bortbytta X-coinen är 25 000 kr (250 000 kr x 0,1). Kapitalvinsten vid avyttringen blir därmed 5 000 kr (30 000 kr - 25 000 kr).

Transaktionsavgifter

Handel med kryptotillgångar kan gå till på flera olika sätt och kan medföra olika typer av utgifter. Vid handel via centraliserade handelsplattformar kan det tas ut avgifter som motsvarar courtage och tillfaller handelsplattformen.

Transaktioner som registreras på en blockkedja medför ofta en avgift som går till de parter som säkrar blockkedjan. Det förekommer även plattformar, där handeln medför att det dels betalas en form av courtage till plattformen, dels en avgift för att transaktionen ska verifieras i blockkedjan.

Vid kapitalvinstberäkningen ska utgifter som har uppkommit till följd av försäljningen (försäljningsutgifter) dras av (44 kap. 13 § IL). Däremot är inte förvaltningsutgifter avdragsgilla (42 kap. 6 § IL).

Avgifter som betalas till följd av att det sker en avyttring ska därmed dras av. Så kallade flyttavgifter som uppkommer till följd av att en tillgång flyttas från en plånboksadress till en annan och som inte har direkt samband med en avyttring, anses däremot inte vara försäljningsutgifter och ska därmed inte påverka kapitalvinstberäkningen.

Avgifterna betalas ofta med kryptotillgångar. Kryptotillgång som används för betalning av transaktionsavgiften anses avyttrad och ska kapitalvinstbeskattas.

Exempel: transaktionsavgifter vid köp och försäljning av kryptotillgångar

Francis köper 0,1 X-coin för 30 000 kr. I samband med köpet betalar han en transaktionsavgift på 100 kr. Anskaffningsutgiften för 0,1 X-coin är 30 100 kr.

En månad senare säljer Francis sitt innehav om 0,1 X-coin för 32 000 kr och betalar en avgift på 100 kr. Försäljningspriset för 0,1 X-coin är 31 900 kr (32 000 - 100). Kapitalvinsten beräknas därför till 1 800 kr (31 900 - 30 100).

Exempel: transaktionsavgifter vid byte mellan kryptotillgångar

Indira innehar 100 X-coin. Det totala omkostnadsbeloppet är 20 000 kr och det genomsnittliga omkostnadsbeloppet är 200 kr (20 000 / 100). Indira byter 10 X-coin mot 100 Y-coin. Marknadsvärdet på såväl 10 X-coin som 100 Y-coin är 3 000 kr.

I samband med bytet betalar hon en transaktionsavgift på 0,2 X-coin. Marknadsvärdet på 0,2 X-coin motsvarar 60 kr.

Indira har sålt 10 X-coin för ett värde motsvarande 3 000 kr. Hon får minska försäljningspriset för de sålda 10 X-coin med transaktionsavgiften, alltså 60 kr. Försäljningspriset, minskat med försäljningsutgiften blir därmed 2 940 (3 000 - 60). Indira hade ett genomsnittligt omkostnadsbelopp per X-coin på 200 kr, vilket innebär att hon får göra avdrag för 2 000 kr (200 x 10). Kapitalvinsten beräknas därför till 940 kr (2 940 - 2 000).

De 0,2 X-coin som har använts för betalning av transaktionsavgiften anses också avyttrade, vilket medför att det ska ske en kapitalvinstberäkning även för dessa kryptotillgångar. Försäljningspriset för dessa 0,2 X-coin beräknas till marknadsvärdet vid betalningen, d.v.s. 60 kr. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet var 200 kr/X-coin. Det omkostnadsbelopp Indira kan göra avdrag för beräknas därför till 40 kr (200 x 0,2). Hon har därigenom gjort en kapitalvinst vid avyttringen av dessa 0,2 X-coin på 20 kr (60 - 40).

Den sammanlagda kapitalvinsten är därmed 960 kr (940 + 20).

Anskaffningsutgiften för 10 Y-coin beräknas till 3 000 kr.

Kapitalvinsten kan även beräknas på följande sätt: Sammantaget har Indira avyttrat 10,2 X-coin och fått en ersättning på 100 Y-coin. Marknadsvärdet för 100 Y-coin är 3 000 kr. Försäljningspriset för 10,2 X-coin är därför 3 000 kr och hon får göra avdrag med motsvarande omkostnadsbeloppet för 10,2 X-coin, alltså 2 040 kr. Den sammanlagda kapitalvinsten blir 960 kr (3 000 - 2 040).

Anskaffningsutgift

Vid köp av kryptotillgång mot betalning i en utländsk valuta beräknas anskaffningsutgiften för kryptotillgången till värdet på den utländska valutan. Man anses samtidigt ha avyttrat den utländska valutan för motsvarande belopp.

När man växlar eller byter en kryptotillgång mot en annan kryptotillgång blir anskaffningsutgiften marknadsvärdet på den tillbytta kryptotillgången vid bytet, omräknat till svenska kronor. Man anses samtidigt ha avyttrat den bortbytta kryptotillgången för motsvarande belopp.

Om en skattebetalare har fått kryptotillgångar som betalning i sin näringsverksamhet ska den efterföljande värdeförändringen normalt beskattas som inkomst av kapital under förutsättning att kryptotillgångarna inte är lagertillgångar i näringsverksamheten. Anskaffningsutgiften i inkomstslaget kapital är marknadsvärdet när kryptotillgångarna erhölls som ersättning i näringsverksamheten omräknat till svenska kronor d.v.s. samma värde som ska beskattas som inkomst i näringsverksamheten.

Motsvarande gäller om en person fått kryptotillgångar som ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst (till exempel när en anställd får kryptotillgångar som ersättning för arbete).

Om en person har förvärvat en kryptotillgång genom ett benefikt fång övertar hen den tidigare ägarens anskaffningsutgift (44 kap. 21 § IL).

Mining av bitcoin

Om bitcoin intjänats genom mining så ska inkomsten normalt beskattas som inkomst av tjänst (hobby) för en fysisk person. Skatteverket anser dock att verksamheten kan komma att beskattas som inkomst av näringsverksamhet om kriterierna för näringsverksamhet är uppfyllda. Även om bitcoin intjänas i en näringsverksamhet ska efterföljande värdeförändring normalt beskattas i inkomstslaget kapital.

Omkostnadsbeloppet för minade bitcoin i inkomstslaget kapital är marknadsvärdet omräknat till svenska kronor vid tilldelningen av bitcoin i miningprocessen, d.v.s. samma värde som ska beskattas som inkomst av tjänst (hobby) eller näring vid tilldelningen.

Staking

Staking är ett begrepp som kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Skatteverket har i ställningstagandet Staking av ether i Ethereum 2.0 tagit ställning till hur inkomster från staking av ether i så kallad ”proof of stake” (PoS) ska beskattas i inkomstslaget kapital (se nedan). För inkomster från denna staking av ether gäller att beskattning normalt ska ske i inkomstslaget kapital som löpande inkomst.

Staking kan i andra sammanhang användas som ett begrepp för att låsa tillgångar, utan att delta i en konsensusalgoritm som PoS (eller någon variant härav). I vissa fall kan det vara utlåning av tillgångar, men inlåsningen kan ha olika funktion i olika företeelser, t.ex. en form av pantsättning.

Det förekommer även att staking sker via tredje part, t.ex. handelsplatser, staking-pools eller liknande. I vissa fall beskrivs det som att stakaren ”hyr” kapacitet från annan part. I andra fall kan det vara fråga om att en tredje part genomför hela stakingen för investerarens räkning.

I vissa fall förekommer det att investeraren får ut någon form av token som ska representera de stakade tillgångarna. Dessa tillgångar kan öka i takt med att det faller ut avkastning (rewards) för de underliggande tillgångarna, i andra fall är antalet av dessa tokens konstant, men representerar ett ökande antal (beroende på avkastning) av den underliggande tillgången.

Staking av ether i Ethereum

Nätverket för Ethereum har övergått från att vara baserat på tekniken ”proof of work” till att i stället baseras på ”proof of stake”. Den som aktivt medverkar som en nod i det nya uppdaterade Ethereum-nätverket, ska genom s.k. staking registrera 32 ether på en särskild adress.

Skatteverket anser att staking av ether i detta fall kan jämställas med en deponering av ether och medför därför ingen kapitalvinstbeskattning.

Den som deponerar ether och därigenom medverkar som nod i nätverket, får belöningar i form av ether. En sådan tilldelning av ether anses som avkastning på eget innehav av deponerade ether och ska därför beskattas i inkomstslaget kapital. Inkomstens storlek i inkomstslaget kapital beräknas till marknadsvärdet på mottagna ether när de kan disponeras, vilket också blir anskaffningsutgiften för mottagna ether.

Under en inledande period var det inte möjligt att ta ut deponerade ether och avkastning. Under denna period ansågs avkastningen inte disponibel. Beskattning av avkastningen blev därför aktuell först när denna period hade löpt ut.

Det är fr.o.m. april 2023 möjligt att ta ut såväl deponerade ether som avkastning. Avkastningen är beskattningsbar när det är möjligt att ta ut ether. (Skatteverkets ställningstagande Staking av ether i Ethereum 2.0). Avkastning i form av tilldelade ether som tidigare varit låsta för uttag ska därför tas upp som löpande inkomst beskattningsår 2023.

Avkastning som tilldelas fr.o.m. april 2023 ska tas upp det år då den tilldelas eftersom det är möjligt att ta ut avkastningen.

Staking via staking-pool

Staking kan ske via en staking pool. När stakingen sker via en gemensam pool med andra deltagare behövs inte en lika stor insats som när stakingen sker via t.ex. en egen nod i nätverket. Staking pooler kan vara uppbyggda på olika sätt. Om man som deltagare i en staking pool får en token i utbyte mot de kryptotillgångar som man låser in i poolen och som representerar deltagarens deponerade kryptotillgångar plus den löpande avkastningen som läggs till poolen är Skatteverkets uppfattning att det har skett ett byte som är en avyttring.

Om inlösen sker av den token som representerar deltagarens andel i poolen mot ersättning i form av en andel av poolens kryptotillgångar, är det ett byte av tillgångar. Inlöst token anses därmed vara avyttrad, vilket medför en kapitalvinstbeskattning. Försäljningsintäkten motsvarar värdet av de kryptotillgångar som har erhållits som ersättning vid bytet och motsvarande belopp blir också anskaffningsutgift för erhållna kryptotillgångar. Anskaffningsutgiften för inlöst token motsvarar det värde som fastställdes som försäljningsintäkt för tidigare överförda tillgångar till poolen.

NFT (Non-fungible tokens)

Non-Fungible Token (NFT) är en särskild typ av kryptotillgång som är unik och som inte är utbytbar. NFT används bland annat för att registrera ägarskap av digital konst. Skapandet av nya NFT:er kallas minting.

I inkomstslaget kapital kan en NFT normalt sett vara antingen en personlig tillgång eller en kapitalplaceringstillgång för en säljare och en avyttring ska då beskattas enligt 52 kap. IL.

Omkostnadsbeloppet ska för kapitalplaceringstillgångar beräknas enligt genomsnittsmetoden om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde (52 kap. 3 § IL). NFT:er har normalt sett individuella värden vilket innebär att genomsnittsmetoden normalt sett inte ska användas.

Stablecoins

Stablecoin används som begrepp för en kategori av kryptotillgångar där syftet är att värdet ska vara stabilt. Stabiliteten på värdet säkerställs på olika sätt för olika stablecoins. Vissa stablecoins värde uppges vara säkrat genom att motsvarande antal av en viss valuta förvaras som säkerhet för utställda stablecoins värde. Andra stablecoins uppges ha säkrat värde på andra sätt.

Skatteverkets uppfattning är att stablecoins ska behandlas som kapitalplaceringstillgångar enligt 52 kap. IL. Motsvarande gäller alltså även för stablecoins som speglar värdet av en utländsk valuta. Eftersom dessa stablecoins enligt Skatteverkets uppfattning anses vara andra tillgångar än de tillgångar vars värde speglas (t.ex. USD), innebär ett byte mellan tillgångarna att en avyttring har skett.

Exempel: USD X

USD X speglar värdet på USD. För att skapa USD X måste motsvarande mängd USD deponeras hos AB X. Ahmed deponerar 10 USD hos AB X och får i utbyte 10 USD X. Ahmed kan när som helst byta sina USD X mot motsvarande mängd USD.

Byten mellan USD och USD X anses utgöra avyttringar, vilket innebär att det ska ske en kapitalvinstbeskattning. USD och USD X utgör dessutom olika tillgångar, vilket innebär att ett genomsnittligt omkostnadsbelopp ska beräknas separat för respektive typ av tillgång.

Värdepapper med kryptotillgång som underliggande tillgång

Det finns värdepapper som har en kryptotillgång som underliggande tillgång och som speglar prisutvecklingen på kryptotillgången. Ett derivat med en kryptotillgång som underliggande tillgång speglar dock bara prisutvecklingen av kryptotillgången och innehavaren av värdepappret äger inte den underliggande kryptotillgången. Det är dock den underliggande egendomen som styr beskattningen. Detta gäller även för t.ex. ett CFD-kontrakt, en option eller en termin med en kryptotillgång som underliggande tillgång. Derivat med kryptotillgångar som underliggande tillgång beskattas enligt 52 kap. IL.

Kompletterande information

• Gränsdragning mellan kontant lön och förmån.
• Undantag: avdrag för utländsk exitskatt medges först när försäljningen beskattas i Sverige (skatteavtal).
• Skatteverkets ställningstagande Transaktioner med virtuella valutor, mervärdesskatt.
• Växling av virtuella valutor (mervärdesskatt).
• Exempel på tjänster som är elektroniska tjänster (mervärdesskatt).