Kvittning av underskott i enskild näringsverksamhet

Kvittning mot överskott i en annan näringsverksamhet eller annat inkomstslag

Från huvudregeln om att kvittning av underskott i en näringsverksamhet inte kan ske mot överskott av en annan näringsverksamhet eller ett annat inkomstslag finns fem undantag. Dessa innebär att avdrag under vissa förutsättningar ska eller får göras mot inkomst av tjänst, näringsverksamhet eller kapital.

• Underskott av nystartad (de fem första beskattningsåren) aktiv näringsverksamhet får under vissa förutsättningar och med viss beloppsbegränsning kvittas mot inkomst av tjänst och näringsverksamhet, d.v.s. förvärvsinkomst (62 kap. 3 § IL).
• Underskott av aktiv litterär, konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet får i vissa fall kvittas mot förvärvsinkomst (62 kap. 4 § IL).
• Underskott i en näringsverksamhet, där näringsfastighet eller näringsbostadsrätt ingår, ska kvittas mot eventuell kapitalvinst som uppkommer när den enskilde näringsidkaren eller fysisk person som är delägare i handelsbolag avyttrar fastigheten eller näringsbostadsrätten (45 kap. 32 § IL och 46 kap. 17 § IL).
• Delägare i andelshus får dra av 70 procent av underskottet i näringsverksamheten till den del underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som skulle ha varit hans privatbostad om han innehaft den med bostadsrätt (42 kap. 33 § IL).
• Avdrag ska göras med 70 procent av underskottet som finns kvar då näringsverksamheten upphör. Avdraget medges med ett års fördröjning, men kan på begäran fördelas ut på det året och de därefter två följande åren (42 kap. 34 § IL).

Kvittning mot kapitalvinst

Om det finns underskott i näringsverksamheten när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt avyttras så ska en enskild näringsidkare eller en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag eller ett dödsbo räkna av underskottet från den eventuella kapitalvinst som uppkommer (45 kap. 32 § IL och 46 kap. 17 § IL). Detta gäller även vid delavyttringar.

Underskottet ska vara hänförligt till den näringsverksamhet i vilken egendomen ingick. Om det är direkt hänförligt till den avyttrade fastigheten eller bostadsrätten eller inte saknar betydelse.

Åtgärden att avräkna underskott är det sista som sker vid vinstberäkningen. Kvittning ska i första hand göras mot vinst på näringsfastighet och i andra hand mot vinst på bostadsrätt. Det belopp som dras av får inte överstiga kapitalvinsten.

Observera att regeln är tvingande. Näringsidkaren får inte underlåta kvittning. Om näringsverksamheten upphör samtidigt som fastigheten avyttras ska kvittning mot kapitalvinst göras före kommande års avdrag för underskott enligt bestämmelsen i 42 kap. 33–34 §§ IL.

Andelshus

Delägare i andelshus får dra av 70 procent av underskottet i näringsverksamheten till den del underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som skulle ha varit hans privatbostad om han innehaft den med bostadsrätt (42 kap. 33 § IL).

Eftersom det råder valfrihet att yrka detta avdrag har bestämmelsen utformats så att underskottet ”får” dras av.

Underskott som finns kvar då näringsverksamheten upphör

Om underskott föreligger när näringsverksamheten upphör ska sådant underskott dras av med 70 procent (42 kap. 34 § första stycket IL).

Skatteverket anser att underskottsavdraget förutsätter att en ny näringsverksamhet inte påbörjats under samma beskattningsår som den gamla näringsverksamheten avslutats eftersom regeln tar sikte på all näringsverksamhet under beskattningsåret.

Om ett dödsbo inte fortsätter den avlidnes näringsverksamhet behandlas underskottet som kapitalförlust (42 kap. 34 § IL).

Läs mer om när näringsverksamheten anses ha upphört.

Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det följande beskattningsåret och de två därefter följande beskattningsåren (42 kap. 34 § tredje stycket IL).

Skatteverket anser att avdraget får fördelas mellan beskattningsåren helt efter den skattskyldiges egen önskan om fördelning (Skatteverkets ställningstagande Underskott av avslutad enskild näringsverksamhet).

Regeln i 42 kap. 34 § IL innebär att avdrag från inkomst av kapital ska göras tidigast vid beskattningen året efter det år då näringsverksamheten beskattades för sista gången.

Om underskott i inkomstslaget kapital därefter uppkommer, medges skattereduktion med 30 % av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kr och med 21 % av den överskjutande delen (67 kap. 10 § IL).

Rätt till avdrag för underskott av avslutad näringsverksamhet föreligger inte till den del tillgångar eller tjänster tagits ut ur näringsverksamheten utan uttagsbeskattning, alternativt att förlusten inte är att ses som verklig. Detta gäller endast i fråga om egendom som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och inte egendom som beskattas i inkomstslaget kapital, såsom t.ex. kapitalvinst vid försäljning av fastighet eller bostadsrätt.

Observera att rätt till avdrag förutsätter att underskottet inte kvittats mot eventuell kapitalvinst som uppkommer vid avyttring enligt 45 kap. 32 § IL eller 46 kap. 17 § IL, utnyttjats såsom allmänt avdrag enligt 62 kap. 2–4 §§ IL eller legat till grund för avdrag enligt 42 kap. 33 § IL.

Regeln i 42 kap. 34 § IL gäller bara enskilda näringsidkare. Delägare i handelsbolag får inte göra avdrag för slutligt underskott i inkomstslaget kapital då näringsverksamheten i handelsbolaget upphör. Tidpunkten för beskattning inträder först när handelsbolaget upplöses. Upplösning jämställs med avyttring i enlighet med 50 kap. 2 § IL.

Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, skuldsanering och F-skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§ tillämpas också på ett sådant underskott (42 kap. 34 § fjärde stycket IL).

Det är det okvoterade underskottet och inte avdraget som ska minskas med summan av de skulder i verksamheten som fallit bort genom ackordet eller skuldsaneringen (prop. 1999/00:2 s. 509).

Självständigt bedriven näringsverksamhet i utlandet

Underskottet ska inte dras av om det avser självständigt bedriven näringsverksamhet utanför EES (42 kap. 34 § andra stycket IL).

Turordningsregler

Avdrag enligt ovan ska göras i en viss turordning (prop. 1990/91:54 s. 298).

1. Ett underskott ska först avräknas mot kapitalvinst vid avyttring av näringsfastighet och därefter mot kapitalvinst vid avyttring av bostadsrätt som inte är privatbostad.
2. Underskott från näringsverksamhetens första fem år enligt 62 kap. 2-3 §§ IL får sedan räknas av mot inkomst av tjänst och näringsverksamhet.
3. Om underskott av aktiv litterär eller konstnärlig verksamhet härefter återstår enligt 62 kap. 2 och 4 §§ IL får det kvittas mot inkomst av tjänst och näringsverksamhet.
4. Delägare i andelshus får dra av 70 % av underskottet av sin andel i inkomstslaget kapital. Detta avdrag kan också göras före avdraget för nystartad verksamhet.
5. Avdrag för underskott när näringsverksamheten upphör enligt 42 kap. 34 § IL görs i sista hand.

Dödsbon

Dödsåret beskattas ett dödsbo såsom om den avlidne varit i livet (4 kap. 1 § IL). Detta innebär att man vid beskattningen för dödsåret tar hänsyn till de underskott den avlidne haft i sin näringsverksamhet.

I praxis har man ansett att dödsbon, med vissa undantag, inträder i den dödes skattemässiga situation (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 65). Detta medför att underskott i den avlidnes näringsverksamhet tas över av dödsboet i den mån verksamheten fortsätter där. Dödsboets underskott kan inte föras över till arvtagarna även om de fortsätter den avlidnes verksamhet (RÅ 2008 ref. 25).

Om dödsboet avvecklar eller överlåter sin näringsverksamhet ska beskattningen ske efter samma grunder som skulle ha gällt för den avlidne. När dödsboet avvecklat sin näringsverksamhet genom att skifta ut verksamheten eller lägga ned den har dödsboet rätt till avdrag för slutligt underskott av näringsverksamhet såsom för kapitalförlust (42 kap. 34 § IL). Läs mer på sidan Inkomst av näringsverksamhet.