Vad är ett skalbolag?

När är ett företag som avyttras ett skalbolag?

Ett företag som avyttras räknas som skalbolag om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar vid tidpunkten för avyttringen överstiger ett jäm­förelsebelopp. Definitionen av skalbolag när det gäller fysiska personer finns i 49 a kap. 6 § IL och när det gäller juridiska personer i 25 a kap. 9 § IL. Reglerna skiljer sig åt beroende på om det är en fysisk eller en juridisk person som avyttrar andelarna och regelsystemet när det gäller fysiska personer finns i 49 a kap. IL och när det gäller juridiska personer i 25 a kap. IL

Varför har likvida tillgångar betydelse?

Anledningen till att man tar hänsyn till företagets likvida tillgångar är att de företag som är av intresse på skalbolagsmarknaden känne­tecknas av att de i allt väsentligt innehåller kontanta medel och andra tillgångar som lätt kan säljas.

Regeln mot skal­bolags­transak­tio­ner har därför inriktats mot avyttringar där summan av de lik­vida tillgångarna hos det avyttrade företaget är väsentliga i förhållande till värdet på företaget, vid tid­punkten för avytt­ringen.

Regelns utformning har medfört att inte bara rena skalbolag, d.v.s. bolag med i princip bara likvida medel i, utan även vanliga rörelse­drivande före­tag kan komma att omfattas, t.ex. i de fall före­taget inne­håller mycket lik­vida tillgångar i förhållande till samtliga tillgångar i företaget (hela substansen).

Varför finns skalbolagsreglerna?

Skalbolagsreglerna har bara ett enda syfte: att säkerställa att den svenska dubbelbeskattningen inte kringgås. Med dubbelbeskattning avses att bolaget betalar sin inkomstskatt på vinsten (första ledet i dubbelbeskningen) och att den fysiska personen betalar sin inkomstskatt på det som delas ut från bolaget (andra ledet i dubbelbeskattningen). Skalbolagsreglerna är till för att säkra det första ledet.

Bakgrunden till reglerna för fysiska personer

1998 begärde dåvarande RSV att regeringen skulle vidta lagstiftningsåtgärder mot den ökande handeln med skalbolag. Priset för obeskattade vinstmedel i ett aktiebolag kunde ligga kring 85–90 procent av den obeskattade vinsten. Priset bestäm­des uti­från antagan­det att skalbolaget inte skulle betala bolags­skatten efter ägarövergången. Köparen och säljaren skulle dela på den ”vinsten” och förloraren blev det allmänna som inte fick in bolagsskatten. Syftet med en skalbolags­transaktion var således att eli­minera det första ledet (bolagsskatten) i dubbel­beskatt­ningen. I flertalet fall utsat­tes skalbolag för rena plundringen. Bolag tömdes på likvida medel. En s.k. målvakt var vanligt förekommande som företrädare för skalbolaget. I andra fall eliminerades obeskattad vinst mot outnytt­jat avdragsut­rymme hos köparbolaget.

Vid denna tidpunkt var det inte lönsamt för juridiska personer att sälja skalbolag eftersom försäljningen av näringsbetingade andelar inte var skattefri.

Genom den införda lagstiftningen ville man se till att även det första ledet i dubbelbeskattningen skulle säkerställas. Betalade inte skalbolaget sin inkomstskatt fick i princip säljaren betala den, i och med att vinsten skulle beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet i stället för i kapital eller tjänst.

Bakgrunden till reglerna för juridiska personer

När kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade an­delar avskaffades var det nödvändigt med regler som mot­verkade handeln med skalbolag även inom bolagssektorn – en skal­bolagsregel. Före dess var det ointressant för juridiska personer att sälja skalbolag eftersom kapitalvinsten beskattats, medan inkomst i form av utdelning var skattefri. I och med att kapitalvinster på näringsbetingade andelar blev skattefria kunde även en juridisk person sälja ett skalbolag till en bo­lags­plundrare. På så vis skulle det första ledet i dubbel­beskatt­ningen undvikas. Det säljande företaget beskattades inte och det sålda företaget betalade inte den skatt som belöper på det obeskattade kapitalet i bolaget, utan plundrades på sitt inne­håll.

Genom den införda lagstiftningen ville man säkerställa det första ledet i dubbelbeskattningen även när det var en juridisk person som avyttrade ett skalbolag. Om inte skalbolaget betalade sin inkomstskatt fick i princip säljaren betala den genom att köpeskillingen blev skattepliktig, vilket den inte hade varit om man sålt ett vanligt bolag och inte ett skalbolag.