OBS: Detta är utgåva 2024.4. Visa senaste utgåvan.

Utöver nödvändiga identifikationsuppgifter för säljaren ska kontrolluppgiften bl.a. även innehålla uppgifter om det finansiella kontot, vilken ersättning som har betalats ut eller tillgodoräknats samt vilken berörd verksamhet säljaren bedriver. Särskilda uppgifter ska lämnas om den berörda verksamheten innefattar uthyrning av fast egendom.

Nytt: 2024-02-13

Sidan har disponerats om.

Större delen av informationen om s.k. elektronisk identifieringstjänst (GVS) har placerats sist på sidan. Anledningen är att varken EU eller något land tillgängliggör en sådan tjänst i dagsläget.

Identifikationsuppgifter

En kontrolluppgift ska innehålla uppgifter som innebär att Skatteverket ska kunna identifiera den som uppgiften lämnas för d.v.s. säljaren. Om kontrolluppgiften ska utbytas med ett annat land ska även skattemyndigheten i det landet kunna identifiera säljaren.

Identifikationsuppgifter om säljare som är fysiska personer

För rapporteringspliktiga säljare som är fysiska personer ska enligt 5 kap. 12 e § första stycket SFF och 24 kap. 4 § andra stycket SFL, följande uppgifter lämnas om säljarens

Om den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören inte är skyldig att hämta in vissa uppgifter behöver dessa inte heller lämnas på kontrolluppgiften. Det gäller bl.a. om det land där säljaren har sin skatterättsliga hemvist inte utfärdar något skatte­registrerings­nummer, eller om landet inte kräver att uppgift om skatte­registrerings­nummer ska hämtas in (5 kap. 12 e § andra stycket SFF och 6 kap. 6 § POL ). Detta ska framgå av information som landet ifråga ska ha tillgängliggjort, inklusive information på landets skattemyndighets webbplats eller på OECD AEOI portal (kommentaren till DPI MR avsnitt II B.11).

Om en rapporteringsskyldig plattformsoperatör använder sig av en elektronisk identifieringstjänst (GVS) som ett land eller EU tillgängliggör behöver plattforms­operatören inte hämta in och lämna alla identifikationsuppgifter avseende säljaren. Då räcker det med uppgift om säljarens förnamn och efternamn (5 kap. 12 e § SFF och 6 kap. 5 § och 6 kap 3 § 2-5 POL). Detta gäller dock bara uppgifter som ska lämnas till det land som tillgängliggjort tjänsten (prop. 2022/23:6 s. 90). I de fall uppgifterna gäller fler länder än det land som tillhandahåller GVS måste dock samtliga identifikationsuppgifter lämnas. I dagsläget tillhandhålls ingen sådan tjänst av EU eller något land.

Identifikationsuppgifter om säljare som är enheter

För rapporteringspliktiga säljare som är enheter ska enligt 5 kap. 12 f § första stycket SFF, följande uppgifter lämnas om säljarens

Precis som för säljare som är fysiska personer behöver inte den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören lämna vissa uppgifter på kontrolluppgiften om det inte finns någon skyldighet att samla in dessa uppgifter (5 kap. 12 f § andra stycket SFF). Det gäller uppgift om skatteregistreringsnummer och utländskt bolags­registrerings­nummer, om det land där säljaren har sin skatterättsliga hemvist inte utfärdar något skatte­registrerings­nummer eller bolagsregistreringsnummer. Skatte­registrerings­nummer behöver inte hämtas in om hemvistslandet inte kräver det (6 kap. 6 § POL).

Om plattformsoperatören har fått en direkt bekräftelse på en säljares identitet eller skatterättslig hemvist genom en elektronisk identifieringstjänst (GVS) som ett land eller EU tillhandahåller behöver plattformsoperatören inte hämta in och lämna alla identifikationsuppgifter avseende säljaren. Då räcker det med att bara hämta in uppgift om säljarens fullständiga officiella namn (5 kap. 12 f § andra stycket SFF samt 6 kap. 5 § och 6 kap 4 § 2–6 POL). Detta gäller dock bara uppgifter som ska lämnas till det land som tillgängliggjort tjänsten (prop. 2022/23:6 s. 90). I de fall uppgifterna gäller fler länder än det land som tillhandahåller GVS måste dock samtliga identifikationsuppgifter lämnas. I dagsläget tillhandhålls ingen sådan tjänst av EU eller något land.

Primär adress

En primär adress för en säljare som är en fysisk person är den där hen bor och har sin huvudsakliga bostad (2 kap. 24 § POL). I Sverige är den primära adressen oftast där personen rätteligen ska vara folkbokförd men även om en person t.ex. inte ska folkbokföras i Sverige kan personen ha en primär adress här (prop. 2022/23:6 s. 233).

Den primära adressen för en säljare som är en enhet är den adress där enheten har sitt säte. Detta innebär att en enhets primära adress inte är samma sak som registrerad företagsadress (prop. 2022/23:6 s. 233).

Skatteregistreringsnummer (TIN)

Ett skatteregistreringsnummer är ett registreringsnummer för skattebetalare som är utfärdad av ett land där säljaren har sin hemvist. Det kan även vara en funktionell motsvarighet till ett sådant nummer (2 kap. 27 § POL). Skatteregistreringsnumret behövs för att den skattemyndighet som tar emot uppgifterna ska kunna identifiera säljaren i sina system (kommentaren till DPI MR avsnitt I C.59).

I Sverige är person- eller samordningsnummer skatte­registrerings­nummer för en fysisk person. Däremot är det Skatteverkets uppfattning att ett s.k. GD-nummer inte är ett svenskt skatte­registrerings­nummer. Ett GD-nummer är ett särskilt registrerings­nummer som Skatteverket tilldelar den som är begränsat skattskyldig och som ska beskattas för någon inkomst i Sverige.

För svenska enheter t.ex. aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, är det organisations­numret som är det svenska skatte­registrerings­numret.

Länder som inte utfärdar skatteregistreringsnummer (TIN) använder ofta något annat nummer för att kunna identifiera en person eller en enhet vid beskattningen. Exempel på andra länders TIN är social security number och personal identification code för fysiska personer. För enheter kan det exempelvis vara business identity code eller business registration number. Det här gäller endast under förutsättning att ett sådant nummer används som skatte­registrerings­nummer i det land där den fysiska personen eller enheten har skatterättslig hemvist.

OECD har en förteckning över olika länders skatte­­registrerings­­nummer och hur de är uppbyggda på sin webbplats.

Registreringsnummer för mervärdesskatt

Registreringsnummer för mervärdesskatt är ett unikt nummer som identifierar en beskattningsbar person eller en icke beskattningsbar juridisk person som är registrerad för mervärdesskatt (2 kap. 26 § POL samt prop. 2022/23:6 s. 234). Uppgiften ska lämnas om den finns tillgänglig för den rapporteringsskyldiga plattforms­operatören.

Utländskt bolagsregistreringsnummer

För en rapporteringspliktig säljare som är en enhet ska enhetens utländska bolagsregistreringsnummer samt typ av sådant nummer anges på kontrolluppgiften (5 kap 12 d § första stycket 3 e) SFF). Om den rapporterings­pliktiga säljaren har flera bolags­­registrerings­­nummer ska samtliga som är kända för plattformsoperatören anges. Även uppgift om det land eller de länder som har utfärdad bolagsregistreringsnumren som är kända för plattformsoperatören ska anges på kontrolluppgiften.

Uppgift om säljarens hemvist och fasta driftsställe

Utöver uppgifter om säljarens identifikationsuppgifter ska plattformsoperatören även lämna uppgift om säljarens hemviststater och fasta driftsställe.

Hemviststater

Uppgift ska lämnas om samtliga stater eller jurisdiktioner (länder) som den rapporteringspliktiga säljaren har sin hemvist i (22 c kap. 10 § första stycket 3 SFL och 2 kap. 20 § POL). Plattforms­operatören ska anse att säljaren har sin hemvist utifrån de uppgifter som säljaren lämnar och andra uppgifter som framkommer i samband med kundkännedomsprocessen.

Enheters fasta driftsställe

Förekomst av fast driftsställe där en rapporteringspliktig säljare som är en enhet bedriver berörd verksamhet inom EU, ska anges på kontrolluppgiften. När en sådan uppgift finns ska plattforms­operatören även ange i vilka medlemsländer som säljaren har ett fast driftställe (22 c kap. 11 § första stycket SFL och prop. 2022/23:6 s. 105). Om den rapporteringsskyldiga plattforms­operatören inte behöver hämta in uppgift om fast driftställe för att den har använt sig av en direkt bekräftelse av säljarens identitet och skatterättsliga hemvist genom en elektronisk identifierings­tjänst (GVS) som tillhandahålls av ett land, behöver inte heller uppgiften finnas med på kontrolluppgiften. Det är dock bara kontrolluppgifter som ska utbytas med det land som tillgängliggjort tjänsten som uppgiften om fast driftställe inte behöver finnas med (prop. 2022/23:6 s. 106). I de fall uppgifterna gäller fler länder än det land som tillhandahåller GVS måste även uppgift om fast driftsställe lämnas.

Uppgifter om säljarens ersättning

Utöver uppgifter om plattformsoperatören och säljaren ska även andra uppgifter finnas med på kontrolluppgiften. Dessa uppgifter hör samman med den berörda verksamheten som säljaren bedrivit och ersättningar som den har fått under det kalenderår som rapporteringen avser.

Finansiellt konto

Identifikationskoden för det finansiella kontot dit ersättningen betalas ut ska anges på kontrolluppgiften, om uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören (22 c kap. 10 § första stycket 1 SFL). Även typ av finansiellt konto ska anges t.ex. om det är ett bankkonto, PayPal-konto, plånbok för kryptotillgångar eller liknande.

Identifieringskod för finansiellt konto

Med identifikationskod för ett finansiellt konto avses ett unikt identifieringsnummer eller motsvarande som finns tillgängligt för plattformsoperatören och som gäller det bankkonto eller annat liknande konto för betalningstjänster till vilket ersättning betalats ut eller tillgodoräknats (2 kap. 21 § POL). En motsvarighet till ett unikt identifieringsnummer kan vara en annan beteckning eller referens som gäller kontot (prop. 2022/23:6 s. 232). Identifikations­­koden innehåller det som plattforms­operatören använder för att kunna föra över ersättningen till den rapporteringspliktiga säljaren. Är det finansiella konton ett bankkonto innehåller identifikationskoden ofta IBAN-nummer och kontonummer (kommentaren till DPI MR avsnitt I C. 73).

Namnet på innehavaren av det finansiella kontot

Namnet på innehavaren av det finansiella kontot dit ersättningen betalas ut ska anges på kontrolluppgiften om det skiljer sig från namnet på den rapporteringspliktiga säljaren. Kontoinnehavarens namn behöver bara anges om det är tillgängligt för den rapporterings­skyldiga plattforms­operatören. Även andra finansiella identifieringsuppgifter avseende kontohavaren som plattforms­operatören har tillgång till kan anges på kontroll­uppgiften (22 c kap. 10 § första stycket 2 SFL).

Ersättning från plattformsoperatören till säljaren

Den sammanlagda ersättningen som plattformsoperatören har betalat ut eller tillgodoräknat säljaren ska anges på kontrolluppgiften. Ersättningen ska delas upp och redovisas per berörd verksamhet och per kvartal (22 c kap. 10 § första stycket 4 och 12 § första stycket 2 SFL samt prop. 2022/23:6 s. 262).

En rapporteringsskyldig plattformsoperatör ska anses känna till eller rimligen anses känna till ersättning även om det är ett serviceföretag eller en annan plattformsoperatör knuten till plattformen, som har tagit emot ersättningen för säljarens räkning (se även kommentaren till DPI MR avsnitt I A.39). Ersättningen anses exempelvis vara utbetald eller tillgodoräknad en säljare om den är utbetald till eller tillgodoräknad ett konto som säljaren har uppgett, även om inte säljaren står som kontohavare (Kommentaren till DPI MR avsnitt I A.36).

Det förekommer att den rapporteringsskyldiga platt­forms­operatören hjälper säljare att fakturera köparen som sen betalar direkt till säljaren. I dessa fall känner plattforms­operatören till både att en berörd verksamhet har utförts och ersättningens storlek. Däremot känner inte plattforms­operatören till vid vilken tidpunkt köparen väljer att betala säljaren för den berörda verksamheten.

När kunden betalar mot faktura är det Skatteverkets uppfattning att plattforms­operatören ska välja en metod för hur detta ska rapporteras. Den metod som plattforms­operatören väljer ska användas konsekvent för samtliga säljare och dokumenteras i förväg. Detta för att det inte vid en senare tidpunkt ska råda någon tvekan om vilken metod plattformsoperatören har valt. Att ersättningen redovisas när köpet genomförs, faktureringsdagen eller när säljaren ska få betalt enligt betalningsvillkoren på fakturan är möjliga metoder som Skatteverket kommer att acceptera.

Skulle det t.ex. ske en återgång av en vara eller tjänst efter det att plattformsoperatören lämnat kontrolluppgiften stämmer inte uppgifterna och plattformsoperatören bör då lämna in en rättad kontrolluppgift.

Om ersättningen betalats ut i en valuta som har utfärdats av en regering eller en centralbank i ett land, t.ex. EUR, SEK eller USD, ska ersättningen rapporteras i den valutan. I kontrolluppgiften ska valutan redovisas genom att ange valutakoden. Om däremot ersättningen betalats i någon annan form t.ex. i en kryptotillgång, ska ersättningen anges i svenska kronor (SEK) på kontroll­uppgiften. Ersättningen ska räknas om och värderas på ett sätt som konsekvent bestäms av den rapporteringsskyldiga plattformsopratören (22 c kap. 13 § SFL). Omräkningen gäller enbart för kontrolluppgiften. En annan värdering av ersättningen kan komma att göras vid beskattningen av inkomsten.

Med ersättning för berörd verksamhet avses förutom pengar även annat värde som säljaren tar emot. Det kan exempelvis gälla om köparen betalar genom att utföra en tjänst åt säljaren eller om betalningen innebär att säljaren får annan egendom som betalning.

Skatteverkets uppfattning är att en sådan transaktion bara ska rapporteras i de fall plattformsoperatören känner till det faktiska värdet av den tjänst eller på den egendom som använts vid betalningen.

Nytt: 2024-02-22

Rapportering vid försäljning av presentkort m.m.

Skatteverkets uppfattning är att utfärdandet av ett presentkort eller liknande som innebär att en säljare åtagit sig att tillhandahålla berörd verksamhet ska behandlas på samma sätt som om säljaren sålt den berörda verksamheten direkt. Det innebär att ersättningen ska rapporteras när säljaren får betalt för presentkortet. Bedömningen påverkas inte av vem som betalat för presentkortet.

Om det i stället är plattformsoperatören som ger ut ett presentkort eller liknande som kan användas för att betala ett köp hos någon av säljarna på plattformen, så ska inlösen av presentkortet ses som den tidpunkt då ersättningen betalas. Ersättningen ska då rapporteras förutsatt att det rör sig om en rapporteringspliktig säljare och avser ersättning för en berörd verksamhet.

Stöd för detta synsätt framgår av de ”frågor och svar” som publiceras på OECD:s webbplats. Av kommentaren till OECD:s modellregler (MRDP) framgår att utfärdandet av ett presentkort där säljaren åtar sig att tillhandahålla en berörd verksamhet ska ses som ersättning för berörd verksamhet. Om det i stället är plattformsoperatören som ger ut ett tillgodohavande som kan användas på plattformen så ska inlösen ses som en ersättning. (FAQ avsnitt III fråga 6).

Flera registrerade säljare på samma konto

Om flera personer är registrerade som säljare på samma konto uppfattar Skatteverket att huvudregeln är att varje person ska rapporteras som en rapporteringspliktig säljare. Hela den totala ersättningen som betalats till kontot ska rapporteras för varje säljare.

En fördelning av den totala ersättning på respektive säljare får bara göras om den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören på ett tillförlitligt sätt vet vilket belopp som hör till respektive säljare. I ett sådant fall får den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören rapportera respektive belopp på varje säljares kontrolluppgift.

Om en person är registrerad på ett konto (säljare 1) och även en annan person är registrerad på samma konto (säljare 2) i sin egenskap av ombud för säljare 1 ska bara säljare 1 rapporteras som rapporteringspliktig säljare. Stöd för dessa synsätt framgår även av de ”frågor och svar” som publiceras på OECDs webbplats (FAQ avsnitt III fråga 9).

Avgifter, provisioner samt skatter

Om plattformsoperatören har hållit inne eller tagit ut avgifter, provisioner eller skatter ska detta redovisas på kontrolluppgiften, uppdelat per kvartal och per berörd verksamhet (22 c kap. 10 § första stycket 5 samt 13 § SFL). Rapporteringen på kontrolluppgiften ska ske på samma sätt som den redovisade ersättningen d.v.s. om ersättningen är utbetald eller tillgodoförd i en valuta som utfärdas av en regering eller centralbank ska eventuella avgifter, provisioner och skatter rapporteras i den valutan. Om ersättningen i stället är utbetald eller tillgodoförd i t.ex. en kryptotillgång ska även avgifter, provisioner och skatter räknas om och redovisas i svenska kronor på kontrolluppgiften (prop. 2022/23:6 s. 109 samt 263).

Skatter som plattformsoperatören har innehållit eller tagit ut för säljarens räkning ska särredovisas på kontrolluppgiften. En sådan skatt skulle t.ex. kunna vara en turistskatt som en plattformsoperatör håller inne från inkomst vid uthyrning av en bostad i ett land där turistskatt förekommer.

Även om mervärdesskatt är en skatt så kommer det att vara ytterst ovanligt att en plattformoperatör ska hålla inne mervärdesskatt för säljarens räkning. Detta kan bara ske under förutsättning att plattformsoperatören inte ska ses som säljare enligt mervärdesskattelagen och plattformsoperatören dessutom har åtagit sig att hantera säljarens fakturering och därmed innehåller säljarens mervärdesskatt. Vid försäljning av varor när vara skickas från annat land kommer ofta plattformsoperatören anses vara säljare enligt mervärdesskattelagen och då ska ingen mervärdesskatt särredovisas som innehållen skatt på kontrolluppgiften.

Mervärdesskatt som plattformsoperatören tar ut på sina avgifter eller provisioner till säljaren ska inte heller redovisas i rutan för skatter. I stället ska hela avgiften, inklusive belopp för mervärdesskatt, redovisas i rutan för ”avgift och provision”.

Avgifter, provisioner eller skatter ska rapporteras under det kvartal som plattformsoperatören har hållit inne eller tagit ut dem. På kontrolluppgiften ska avgifter och provisioner redovisas för sig och skatter för sig.

Nytt: 2024-06-04

Kontrolluppgiften avser säljarens uppgifter och det är därför Skatteverkets uppfattning att det bara är de avgifter och provisioner som plattformsoperatören har hållit inne eller tagit ut från säljaren som ska redovisas på kontrolluppgiften. Avgifter eller provisioner som plattformsoperatören eventuellt tar ut av köparen ska därför inte redovisas på kontrolluppgiften.

Exempel: avgifter vid hyra av fast egendom

Charlie träffar avtal med den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören C AB om att hyra ut sin fjällstuga för 10 000 kr per vecka via C:s plattform. För varje vecka som en uthyrning förmedlas via plattformen får Charlie betala 2 000 kr i avgift till C. Plattformsoperatören tar även ut en avgift från varje hyresgäst på 1 000 kr per vecka. Hyresgästen betalar därför 11 000 kr i hyra per vecka till C. Plattformsoperatören behåller 1 000 kr i avgift som hyresgästen betalat och håller inne 2 000 kr i avgift från Charlies ersättning. Efter hyresperioden betalar C ut 8 000 kr i ersättning till Charlie.

På Charlies kontrolluppgift ska plattformsoperatören redovisa en utbetald ersättning på 8 000 kr och en avgift på 2 000 kr. Hyresgästens avgift på 1 000 kr till C ska inte redovisas på någon kontrolluppgift.

Uppgift om säljarens berörda verksamheter

Eftersom uppgifter ska lämnas per berörd verksamhet ska plattforms­operatören även ange på kontrolluppgiften, vilken berörd verksamhet som säljarens ersättning avser (22 c kap. 10 § första stycket 4 SFL). De berörda verksamheterna är uppdelade på

  • uthyrning av fast egendom
  • personlig tjänst
  • försäljning av varor eller
  • uthyrning av transportmedel.

Nytt: 2024-04-17

Om en och samma säljare tillhandahåller flera berörda verksamheter i ett sammanhang är huvudregeln att plattformsoperatören ska lämna separata kontrolluppgifter för de olika verksamheterna, om inte den ena verksamheten är klart underordnad den andra.

Även antalet berörda verksamheter som säljaren har bedrivit ska anges på kontrolluppgiften uppdelat per kvartal (22 c kap. 10 § första stycket 4 SFL).

Det är Skatteverkets uppfattning att med antalet berörda verksamheter som ska rapporteras menas de antal transaktioner som har genomförts under respektive kvartal d.v.s.

  • antalet uthyrningsperioder för respektive förtecknad egendom vid uthyrning av fast egendom
  • antalet försäljningstillfällen vid försäljning av varor
  • antalet uppdrag vid utförande av personliga tjänster
  • antalet uthyrningar vid uthyrning av transportmedel.

Antalet berörda verksamheter ska rapporteras det kvartal som plattformsoperatören betalade ut eller tillgodoräknade ersättningen till säljaren. Om ersättning för en berörd verksamhet betalas ut i vid flera tillfällen är det Skatteverkets uppfattning den berörda verksamheten antalsmässigt ska rapporteras under det kvartal då den första delen betalas ut.

Exempel 1: antalet berörda verksamheter vid försäljning av varor

Lo säljer varor via plattformen X. Hen har under året sålt totalt 100 varor. Varje vara kostar 1 000 kr. I exemplet bortses från avgifter, provisioner och skatter. Plattformsföretaget har betalat ut ersättningen till Lo under samma kvartal som försäljningen ägde rum. Los försäljning fördelat per kvartal uppgår till följande:

  • Första kvartalet sålde hen 20 varor vid 8 tillfällen för 20 000 kr.
  • Andra kvartalet sålde hen 30 varor vid 15 tillfällen för 30 000 kr.
  • Tredje kvartalet sålde hen 10 varor vid 10 tillfällen för 10 000 kr.
  • Fjärde kvartalet sålde hen 40 varor vid 10 tillfällen för 40 000 kr.

Plattformsoperatören ska lämna följande uppgifter om Los berörda verksamhet:

Kvartal

Antal berörda verksamheter

Ersättning

Valutakod

1

8

20 000

SEK

2

15

30 000

SEK

3

10

10 000

SEK

4

10

40 000

SEK

Exempel 2: antalet berörda verksamheter vid utförande av tjänster

Billie är duktig på att göra webbsidor och bestämmer sig för att börja sälja sina tjänster via plattformen Y. Hen tar 10 500 kr i ersättning per webbsida varav 500 kr utgör en avgift till plattformsoperatören. Nedan listas vad som händer i respektive kvartal och hur det ska redovisas.

Första kvartalet

I början av mars lägger Billie upp en profil på plattformen och får då betala en engångsavgift på 1 000 kr till plattforms­operatören. Samma månad får hen sin första kund och hjälper ett företag med deras webbsida. Plattforms­operatören betalar ut 10 000 kr till Billie i början av april och behåller 500 kr själv. Första kvartalet ska plattformsoperatören redovisa noll (0) berörda verksamheter, noll (0) i ersättning eftersom ersättningen betalades ut först under det andra kvartalet. Däremot ska plattformsoperatören redovisa att Billie fått betala en avgift på 1 000 kr.

Andra och tredje kvartalet

I slutet av juni får Billie ett förskott på 2 000 kr för arbetet med en webbsida som ska vara klar den 10 juli. Billie gör webbsidan i juli och kunden betalar då resterande 8 500 kr varav plattforms­operatören betalar ut 8 000 kr till Billie och behåller 500 kr själv. Andra kvartalet ska plattformsoperatören redovisa två (2) berörda verksamheter, 12 000 kr i ersättning och 500 kr i avgifter. Enligt Skatteverkets uppfattning ska den berörda verksamheten redovisas det kvartal då hela eller den första delen av ersättningen tillgodoräknas eller betalas ut till säljaren. Ersättningen för webbsidan som Billie gjorde i mars betalades ut i april och förskottet för webbsidan som skulle vara klar i juli betalades ut i juni. Tredje kvartalet ska plattformoperatören redovisa noll (0) berörda verksamheter, 8 000 kr i ersättning och 500 kr i avgift.

Fjärde kvartalet

I oktober och november hjälper Billie fyra företag med deras webbsidor. Plattforms­operatören betalar ut 40 000 kr i ersättningen från dessa företag i november respektive december månad och behåller 2 000 kr i avgifter. Fjärde kvartalet ska plattformsoperatören redovisa fyra (4) berörda verksamheter, 40 000 kr i ersättning samt 2 000 kr i avgifter.

Sammanställning av vad som ska rapporteras vilket kvartal

Kvartal

Antal berörda verksam-heter

Ersättning

Avgifter och provisioner

Valutakod

1

0

0

1 000

SEK

2

2

12 000

500

SEK

3

0

8 000

500

SEK

4

4

40 000

2 000

SEK

Särskilt vid uthyrning av fast egendom

Om den berörda verksamheten avser uthyrning av fast egendom ska, enligt 22 c kap. 12 § SFL, även följande uppgifter lämnas

  • adress för varje förtecknad egendom
  • fastighetsbeteckning eller motsvarande uppgift enligt nationell rätt i den medlemsstat där egendomen finns, om uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören
  • den sammanlagda ersättningen, uppdelad på förtecknad egendom och per kvartal
  • antalet uthyrningar avseende den förtecknade egendomen uppdelad per kvartal
  • antalet dagar som varje förtecknad egendom varit uthyrd under kalenderåret, om den uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören samt
  • varje typ av förtecknad egendom, om uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören.

Fastighetsbeteckning eller motsvarande uppgift

För att kunna identifiera den uthyrda egendomen ska den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören ange fastighetsbeteckningen, eller motsvarande uppgift på kontrolluppgiften. Skatteverkets uppfattning är att om det är en fastighet i Sverige som hyrts ut ska fastighetsbeteckningen anges. Är det en hyresrätt eller en bostadsrätt i Sverige ska lägenhets­nummer anges. Skulle det vara en stuga i en stugby som har hyrts ut kan stugnummer anges. För andra bostäder i Sverige och bostäder utomlands kan uppgiftslämnare lämna en uppgift som motsvarar fastighetsbeteckning t.ex. lagfartsnummer, lägenhetsnummer eller liknande (prop. 2022/23:6 s 91).

Antalet uthyrningar och antalet dagar

På kontrolluppgiften ska det framgå hur många dagar som den förtecknade egendomen varit uthyrd om uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören. Uppgiften ska lämnas för hela den rapporteringspliktiga perioden d.v.s. hela kalenderåret. Plattformsoperatören ska även lämna uppgift om antalet uthyrningar som tillhandahållits avseende den förtecknade egendomen. Den uppgiften ska dock anges per kvartal.

Exempel: antalet uthyrningar och antalet dagar

Tintin har börjat hyra ut en gäststuga på sin fastighet under året via en plattformsoperatör. Stugan har varit uthyrd en vecka under påsk (april) samt tre dagar (fredag–söndag) vid midsommar (juni). Stugan har även varit uthyrd sex veckor under juli–augusti där en hyresgäst hyrde stugan i två veckor och resterande fyra veckor hyrdes av olika hyresgäster veckovis. Plattformsoperatören har betalat ut ersättningen under samma kvartal som stugan varit uthyrd. Plattformsoperatören ska under antalet dagar fylla i att stugan varit uthyrd 52 dagar under den rapporteringspliktiga perioden d.v.s. kalenderåret. Under antalet uthyrningar fyller plattformsoperatören i:

Kvartal 1: 0 uthyrningar

Kvartal 2: 2 uthyrningar

Kvartal 3: 5 uthyrningar

Kvartal 4: 0 uthyrningar

Typ av förtecknad egendom vid uthyrning av fast egendom

Vid uthyrning av fast egendom ska typ av förtecknad egendom anges på kontrolluppgiften (5 kap. 13 a § SFF). De olika typer som finns att välja på är

  • Kontor
  • Hotellrum
  • Bed & Breakfast
  • Hus
  • Lägenhet
  • Mobilt boende
  • Campingplats
  • Husbåt
  • Parkeringsplats
  • Övrigt

Om plattformsoperatören fyller i alternativet Övrigt ska den även ange vad det är för annan typ av fast egendom som har hyrts ut.

Särskilt om elektronisk identifieringstjänst (GVS)

Vissa länder samt EU kan komma att tillhandahålla en elektronisk identifieringstjänst i framtiden. Genom en sådan tjänst kan plattformsoperatören få en direkt bekräftelse på t.ex. en säljares identitet eller skatterättsliga hemvist. På engelska kallas en sådan tjänst för Government Verification Service (GVS). Om en rapporterings­skyldig plattformsoperatör använder sig av en sådan identifierings­tjänst som ett land eller EU tillgängliggör behöver plattforms­­operatören bara hämta in uppgifter om

  • förnamn och efternamn för säljare som är fysiska personer
  • alternativt fullständig officiellt namn för säljare som är enheter (6 kap. 5 § POL)
  • landskod för det land som tillhandahållit identifierings­tjänsten samt
  • den kod eller det nummer som plattformsoperatören har fått vid bekräftelsen.

De identifieringsuppgifter som inte behöver hämtas in behöver inte heller anges på kontrolluppgiften Det ska även framgå att plattformsoperatören har använt sig av en direkt bekräftelse genom en sådan identifieringstjänst (5 kap 12 e-f § SFF).

Elektronisk identifieringstjänst (GVS) när uppgifter lämnas till flera länder

Det är bara till det land som GVS-tjänsten är kopplad till som uppgifterna inte behöver utbytas (prop. 2022/23:6 s. 90). Om kontrolluppgifter även ska lämnas till andra länder ska samtliga identifikationsuppgifter för den rapporteringspliktiga säljaren fyllas i på kontrolluppgiften och uppgifterna kommer att utbytas på vanligt sätt med dessa andra länder.

Exempel 1: direkt bekräftelse på säljarens identitet och TIN

Jens har skatterättslig hemvist i Land A (som tillhandahåller en elektronisk identifieringstjänst) och äger en fastighet i Sverige som han hyr ut via en plattform. Den rapporterings­skyldiga plattforms­operatören lämnar kontrolluppgifter i Sverige. Vid identifieringen av Jens har plattformsoperatören använt sig av en direkt bekräftelse av Jens identitet och skatterättslig hemvist som Land A tillhandahåller. På de uppgifter som ska utbytas till Land A behöver plattformsoperatören därför bara ange Jens för- och efternamn, landskoden för Land A och den kod eller det nummer som plattformsoperatören fick från Land A som bekräftelse vid Jens identitet och skatteregistreringsnummer.

Den fastighet som Jens har hyrt ut ligger i Sverige och uppgifterna ska då även användas i Sverige. Eftersom Sverige inte använder sig av en elektronisk identifieringstjänst och inte kan tyda koden från Land A, måste den rapporteringsskyldiga plattforms­operatören även ange samtliga identifikationsuppgifter för Jens på kontrolluppgiften. Då det i detta fall handlar om uthyrning av en fastighet ska plattformsoperatören förutom identifikationsuppgifter för säljaren även ange uppgifter om den svenska fastigheten.

Exempel 2: direkt bekräftelse på säljarens identitet och TIN

Tine har skatterättslig hemvist i Land A (som tillhandahåller en elektronisk identifieringstjänst) och har sålt varor via en plattform. Den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören lämnar kontrolluppgifter i Sverige. Plattformsoperatören känner till att Tine har sin primära adress i Land A men även att hon har ett skatteregistreringsnummer utfärdat i Tyskland.

Vid identifieringen av Tine har plattformsoperatören använt sig av en direkt bekräftelse av Tines identitet och den skatterättsliga hemvist som Land A tillhandahåller. På de uppgifter som ska utbytas till Land A behöver plattformsoperatören därför bara ange Tines för- och efternamn, landskoden för Land A och den kod eller det nummer som plattformsoperatören fick från Land A som bekräftelse vid Tines identitet och hemvist.

Eftersom den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören även har uppgift om att Tine har ett skatteregistreringsnummer utfärdat i Tyskland ska uppgifterna även utbytas till Tyskland. Om inte Tyskland använder sig av en elektronisk identifieringstjänst måste den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören även ange samtliga identifikationsuppgifter för Tine på kontrolluppgiften.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2022/23:6 Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och vissa andra ändringar i Eu:s direktiv om administrativt samarbete på direktskatteområdet [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13]

Övrigt

  • Model Rules for Reporting by Platform Operators with respect to Sellers in the Sharing and Gig Economy Published 3 July 2020 [1] [2] [3] [4] [5]
  • OECD Model Reporting Rules for Digital Platforms [1]
  • Tax identification numbers (TINs) - Organisation for Economic Co-operation and Developmen (oecd.org) [1]