En riktvärdekarta är en karta som anger gränsen mellan olika värdeområden. Den innehåller även förteckningar över riktvärdeangivelserna. Beräkningen av riktvärdet för industrienheter sker med stöd av tabeller och omräkningsfaktorer.
De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som behövs inom varje värdeområde för att bestämma riktvärdet ska redovisas på en karta, i en tabell eller på något annat sätt (7 kap. 3 § FTL).
En riktvärdekarta är en karta där man anger gränsen mellan värdeområden för en eller flera typer av värderingsenheter. Den innehåller också förteckningar över riktvärdeangivelser, andra bestämmelser, förtydliganden m.m. som ska gälla inom värdeområdet (20 § SKVFS 2024:8).
Vid 2025 års taxering av industrienheter redovisas värdeområdesgränser och värdeområdesbeteckningar på riktvärdekartan. Riktvärdeangivelser i form av markvärden i kr/kvm byggrätt eller tomtareal, I-nivåfaktorer och IH-tabeller redovisas som regel i en förteckning som hör till riktvärdekartan.
Inför 2025 års allmänna fastighetstaxering av industrienheter ska riktvärdekartor ha upprättats för (20 § SKVFS 2024:8)
Riktvärdekartan för industrienheter kallas riktvärdekarta I. Varje sådan riktvärdekarta omfattar ett län.
I riktvärdekartan redovisas de olika riktvärdeangivelserna antingen direkt i kartan, eller med hjälp av dekaler eller beskrivningar i anslutning till kartan. Varje värdeområde för de olika byggnadstyperna och ägoslagen har sin egen riktvärdeangivelse.
Riktvärdekartan utgör Skatteverkets beslut om indelning i värdeområden, riktvärdeangivelser m.m. som ska gälla inom värdeområdet.
Beräkning av riktvärde för industrienheter sker med stöd av tabeller och omräkningsfaktorer. I 1 kap. 2 § första och andra stycket FTF finns bestämmelser för vad en tabell ska innehålla. En tabell ska innehålla något av följande:
En tabell kan innehålla öppna eller slutna klasser. En tabell som innehåller en öppen klass markeras med att slutvärdet står inom parentes. För värden som är större än slutvärdet finns det inte något riktvärde, utan beslutsfattaren får själv avgöra vilken påverkan värdet kan ha på värderingsenheten.
För en sluten klass anges första eller sista klassen med ett streck, t.ex. -1929. Det innebär att alla värden som kan förekomma före strecket går in i den klassen. Därmed finns det ett givet värde för vilka värden som kan förekomma och tabellen betraktas som sluten.
För att underlätta värderingen av olika byggnadstyper och ägoslag skapar man en normenhet. Normenheten får förutbestämda egenskaper som finns fastställda i FTL och ger då ett visst värde. Beroende på var någonstans i Sverige normenheten finns så kommer värdet på den att förändras.
Värdenivån är alltså olika i olika delar av landet, därför har man skapat olika värdeområden. Inom ett värdeområde ska riktvärdet för olika byggnadstyper eller ägoslag kunna bestämmas med hjälp av de föreskrivna värdefaktorerna i FTL och de nivåfaktorer som är angivna i FTF.
Nivåfaktorn är en faktor som beskriver skillnaden i värdenivå. För industrienheter finns olika nivåfaktorer beroende på om enheten beräknas med avkastningsberäkning eller produktionskostnadsberäkning. Nivåfaktorn ska anges i riktvärdeangivelsen och med hjälp av den beräknas värdet för normenheten (1 kap. 3 § första, andra och fjärde styckena FTF).
Riktvärdet för en industribyggnad ska utgöra värdet av en värderingsenhet (11 kap. 2 § FTL). Värderingsenheten kan bestå av en eller flera industribyggnader eller del av industribyggnader. Riktvärdena för industribyggnader beräknas på olika sätt beroende på om man värderar dem med ledning av en avkastningsberäkning eller en produktionskostnadsberäkning.
Normenheten för en avkastningsvärderad industribyggnad är vid AFT25 en industribyggnad som är uppförd 17 år före det år då den allmänna fastighetstaxeringen sker, d.v.s. 2008, och som omfattar 1 000 kvm produktionslokaler av normal standard (11 kap. 3 § FTL).
Man beräknar riktvärdet för industribyggnader och övriga byggnader som ska avkastningsvärderas med ledning av (1 kap. 13 § FTF)
För avkastningsberäknade industrienheter ska man upprätta en tabell (IK-tabellen) över kapitaliseringsfaktorer och högst fyra tabeller (IH-tabeller) över relativa hyror.
IK-tabellen ska ange relativa kapitaliseringsfaktorer för varje åldersklass. Tabellen visar på värderelationerna mellan byggnader som tillhör olika åldersklass men som har samma hyra. För byggnader med värdeåret 2008 ska faktorn vara 1,00 (1 kap. 13 § första stycket FTF).
Utformningen av IK-tabellen finns i bilaga 7 till FTF och de rekommenderade kapitaliseringsfaktorerna framgår av bilaga 2 i SKV A 2024:9.
IH-tabellen ska ange relativa hyror per kvadratmeter. Dessa kan skilja sig åt beträffande värdefaktorerna lokaltyp, ålder och standard. För normenheten ska den relativa hyran vara 100 (1 kap. 13 § första stycket FTF).
I bilaga 6 till FTF återges utformningen av de IH-tabeller som man ska använda vid AFT 25.
En riktvärdeangivelse består av de uppgifter om värdenivån m.m. som krävs inom varje värdeområde för att man ska kunna bestämma riktvärdet. Uppgifterna ska redovisas på en karta, i tabell eller på något annat sätt (7 kap. 3 § fjärde stycket FTL).
Riktvärdeangivelsen för en avkastningsvärderad industribyggnad och övrig byggnad kan exempelvis beskrivas som IH 14,0/90.
Riktvärdeangivelse |
Förklaring |
---|---|
IH |
anger industribyggnad eller övrig byggnad, värderad med ledning av en avkastningsberäkning |
14,0 |
anger I-nivåfaktorn |
90 |
anger att IH-tabell 90 bör användas (90 % av normbyggnadens värde för en byggnad med värdeår 2008). |
När man beräknar riktvärdet ska man multiplicera den tillämpliga relativ hyra i kr/kvm med lokalens yta, tillämplig kapitaliseringsfaktor och tillämplig I-nivåfaktor.
Riktvärdet för en industribyggnad ska utgöra värdet av en värderingsenhet (11 kap. 2 § FTL). Värderingsenheten kan bestå av en eller flera industribyggnader eller del av industribyggnader.
Normenheten för en produktionskostnadsberäknad industribyggnad utgörs vid AFT 25 av en industribyggnad uppförd under nivååret 2023, belägen inom den ortstyp som medför högst värde. Riktvärdet för en sådan byggnad ska svara mot 75 procent av byggnadens tekniska nuvärde 2023. Med det tekniska nuvärdet avses här det marknadsanpassade tekniska nuvärdet, d.v.s. värdet efter nedskrivning enligt IN-tabellen (11 kap. 7 § FTL).
För industribyggnader och övriga byggnader som produktionskostnadsvärderas bestämmer man inte några nivåfaktorer. Man beaktar inte heller lägesinverkan genom en värdeområdesindelning, eftersom hela riket utgör ett värdeområde för dessa industrienheter. Lägesinverkan och nivåläggning sker i stället genom klassindelning av värdefaktorn ortstyp (1 kap. 15 § tredje stycket FTF).
Riktvärdet för produktionskostnadsvärderade byggnader beräknar man genom att räkna ned återanskaffningskostnaden till 2023 års kostnadsnivå. Till hjälp har man en nedräkningsfaktor där man tagit hänsyn till byggnadskategori, ålder och läge. Beräkningen sker enligt följande formel:
R = 0,75 × Å (återanskaffningskostnad) × F (nedräkningsfaktor)
För att beräkna återanskaffningskostnaden behöver man bland annat en omräkningsfaktor. Den redovisas i IO-tabellen. Läs om hur man beräknar återanskaffningskostnaden.
Nedräkningsfaktorn redovisas i en IN-tabell (1 kap. 15 § FTF).
IN-tabellen ska utvisa nedräkningsfaktorn för skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna ålder, byggnadskategori och ortstyp.
Värdefaktorn byggnadskategori indelas i nio olika klasser. Beroende på vilken byggnadskategori en industribyggnad tillhör finns olika klasser av värdefaktorn ortstyper. Varje kommun ska hänföras till en ortstypsklass (1 kap. 15 § första–tredje styckena FTF).
För att kunna läsa IN-tabellen måste man först ta fram vilken ortstyp byggnaden tillhör. Man måste också ha beräknat byggnadens värdeår. När man har denna information kan man få fram en nedskrivningsfaktor ur IN-tabellen.
Utformningen av IN-tabellen finns i bilaga 8 till FTF och de rekommenderade nedskrivningsfaktorerna finns i bilaga 4 i SKV A 2024:9.
IO-tabellen ska utvisa omräkningsfaktorer för olika åldersklasser. I bilaga 10 i FTF framgår på vilket sätt man klassindelar värdefaktorn ålder (1 kap. 15 § FTF).
Utformningen av IO-tabellen med rekommenderade omräkningsfaktorer finns i bilaga 5 i SKV A 2024:9.
För produktionskostnadsberäknade industribyggnader och övriga byggnader motsvaras riktvärdeangivelsen av en förteckning över vilka kommuner som ska tillhöra olika ortstypsklasser. Indelningen i ortstyper framgår av bilaga 2 i SKVFS 2024:8.
Riktvärdet för tomtmark till en industribyggnad eller övrig byggnad ska utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark (12 kap. 1 § FTL). Enligt denna bestämmelse gäller även att värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt bara får anges med värden som finns fastställda i en värdeserie.
Med värdering av tomtmark med byggrätt för industri menas rätten att uppföra en ny byggnad på taxeringsenheten.
När man bestämmer riktvärdet förutsätter man att tomtmarken kan bebyggas omedelbart (12 kap. 2 § FTL). Riktvärdet för tomtmark förutsätter också normalt – utan att detta särskilt anges – att tomten har tillgång till vatten och avlopp (VA) och till en gata eller väg. Om andra förutsättningar gäller för riktvärdet ska dessa redovisas på riktvärdekartan (2 § SKVFS 2023:10).
För riktvärdet förutsätts dessutom att tomten även beträffande andra egenskaper än de som angivits ovan, är av sådan beskaffenhet som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet. Detta gäller såvida inget annat anges på riktvärdekartan.
Med andra egenskaper avses i detta sammanhang sådana egenskaper hos tomten i fråga som har eller kan bedömas ha betydelse för marknadsvärdet.
I 1 kap. 36 § FTF beskrivs i vilka värden riktvärdet för tomtmark får anges.
Värdenivån anges per kvm bruttoarea (BTA) byggrätt. Någon precisering av typ av byggrätt sker inte vid AFT 25 (1 kap. 3 § fjärde stycket FTF).
Den föreskrivna riktvärdeangivelsen i 7 kap. 3 § FTL ska vid AFT 25 ha följande utformning då det gäller tomtmarken för industribyggnader och övriga byggnader. Exempelvis I 100 TA eller I 120 BR.
Riktvärdeangivelse |
Förklaring |
---|---|
I |
anger tomtmark för industribyggnad |
100 |
anger rekommenderat riktvärde i kr/kvm |
TA |
Tomtareal |
120 |
anger rekommenderat riktvärde i kr/kvm |
BR |
Bruttoarea (BTA) byggrätt |
När man beräknar riktvärdet för tomtmarken ska värdet i kr/kvm tomtareal multipliceras med värderingsenhetens totala tomtareal. När värdet anges i kr/kvm byggrätt, ska det multipliceras med värderingsenhetens totala byggrätt i kvm bruttoarea.
Vid förberedelsearbetet inför AFT 25 har riktvärdeangivelserna för tomtmark i första hand tagits fram med ledning av ortsprismaterial inom varje värdeområde. I de fall ortsprismaterialet varit bristfälligt har riktvärdeangivelsen schematiskt bestämts med ledning av den tomtvärdetabell som tagits fram med stöd av 5 kap. 5 a § FTL och 1 kap. 37 § FTF.