Områden: Skattebetalning & borgenärsarbete
Dnr: 131 201352-14/111
Borås Tingsrätts beslut den 31 juli 2009 i mål nr Ä 2143-09
På begäran av Skatteverket har tingsrätten med stöd av 3 kap. 25 § andra stycket FrekL vägrat fastställa ett av borgenärerna antaget offentligt ackord.
-------------
Fråga var om ett aktiebolag som ansökt och beviljats företagsrekonstruktion i november 2008. Bolaget bedrev fastighetsförvaltning genom uthyrning av lokaler till främst ett systerbolag. Enligt rekonstruktören berodde bolagets betalningssvårigheter i huvudsak på stora hyresförluster. En annan möjlig orsak var att den interna organisationen uppvisade vissa brister och att ett omfattande avräkningssystem förekommit mellan koncernbolagen. Det framstod som tveksamt om avräkningsförfarandet gått rätt till i alla delar. Enligt rekonstruktören hade bolaget avhänts medel för att täcka andra koncernbolags kostnader och hade inte kunnat få ersättning för sina utlägg. Bolaget hade således stora fordringar på såväl moder- som systerbolag, vilka rekonstruktören värderade till noll kr. Även systerbolaget var under rekonstruktion (vilken kom att upphävas i början av april 2009).
I april 2009 begärde och beviljades bolaget förhandling om ett offentligt ackord. Det erbjudna ackordet, uppgående till 25 %, skulle komma att omfatta bl.a. en skatteskuld om ca 360 000 kr.
Vid ackordsborgenärssammanträde i maj 2009 röstade Skatteverket mot förslaget samt gjorde gällande att det förelåg grund för att med stöd av 3 kap. 25 § andra stycket FrekL vägra fastställa ackordet. Skatteverket åberopade
- att ett belopp om ca 5 mkr använts för oklara ändamål,
- att transfereringar och avräkningar förekommit mellan bolaget och systerbolaget, innebärande att bolagets tillgångar minskats samt att transfereringarna möjligen inneburit olovlig kapitalanvändning
- att den faktiska likviditeten inte stämde överens med bokföringen
- att bolaget vederlagsfritt lämnat lån till andra bolag som kontrolleras av närstående person samt
- att bokföringen av affärshändelser inte var korrekt
Tingsrätten, som konstaterade att ackordsförslaget antagits av borgenärerna (95,2 % av röstande borgenärer och 88,61 % av sammanlagt fordringsbelopp), bestämde att särskild förhandling skulle hållas i frågan om fastställande av ackordet.
Särskild fastställelseförhandling kom slutligen att hållas den 28 juli 2009. Vid förhandlingen åberopade Skatteverket, utöver vad som tidigare anförts, att godtagbar säkerhet för ackordslikviden inte ställts samt att ackordet antagits med stöd av närstående personer (ca 60 % av fordringarna var ”närståendefordringar”). Av förarbetena (SOU 1968:41 s. 121 f, prop. 1970:136 s. 122 samt prop. 1995/96:5 s. 214) framgår att ackord som röstats igenom med stöd av närstående och som utgjort ”tungan på vågen” inte ska fastställas om det i övrigt föreligger sakliga skäl mot ett fastställande. Vidare påpekades att det fanns obetalda förfallna skatter för juni och juli 2009 med ca 82 000 kr per månad (dessa skatter kom dock att betalas den 30 juli).
I beslut den 31 juli konstaterade tingsrätten att det inte syntes vara löst hur bolaget skulle tillföras det extra kapital som krävdes för att ackordslikviden jämte andra åtaganden skulle kunna betalas. Vidare framstod bolagets hyresintäkter som osäkra på grund av nuvarande hyresgästens betalningsproblem. Bolaget hade heller inte betalat förfallna skatter för juni och juli. Slutligen var det ostridigt att bolaget inte ställt säkerhet för ackordets fullgörande. På grund härav beslutade tingsrätten att inte fastställa ackordet.
Bolaget överklagade men Hovrätten för Västra Sverige fann i beslut den 6 augusti 2009 inte skäl att meddela prövningstillstånd (mål nr ÖÄ 3455-09). Bolaget klagade vidare till Högsta Domstolen, som i beslut den 6 november 2009 lämnade överklagandet utan bifall, eftersom bolaget försatts i konkurs den 25 augusti 2009 och frågan om fastställelse av ackordet därmed förfallit (mål nr Ö 3917-09).
Enligt 3 kap. 25 § andra stycket FrekL får rätten efter omständigheterna vägra att fastställa ett offentligt ackord, om en borgenär eller en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen har bestritt fastställelse på grund av att det inte finns betryggande säkerhet för ackordets fullgörande, att ackordet är till skada för borgenärerna eller att ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.
I det aktuella fallet fanns en rad omständigheter som enligt Skatteverket talade mot ett ackord. Inte minst fanns det anledning misstänka att ett flertal transaktioner i bolaget inneburit ekonomiska oegentligheter, något som borde utredas närmare. Tingsrätten har grundat sitt beslut på att det saknades säkerhet för ackordslikviden samt att bolagets framtida ekonomiska förutsättningar även i övrigt var osäkra. Det är således oklart vilken betydelse misstankarna om ekonomiska oegentligheter i sig kunnat tillmätas. Hur som helst visar fallet på betydelsen av att Skatteverket såsom borgenärsföreträdare för det allmänna inte bara röstar mot ett enligt myndigheten oacceptabelt ackordsförslag utan även utnyttjar möjligheten att med stöd av 3 kap. 25 § FrekL agera för att ackordet inte ska fastställas, när det finns påtagliga skäl för det.
3 kap. 25 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion