Fördelningstid i näringsverksamhet

Vad gäller för följande inkomster?

En ackumulerad inkomst ska normalt fördelas på det antal år som inkomsten hör till och de grundläggande bestämmelserna om fördelningstid gäller även för ackumulerade inkomster av näringsverksamhet. Det finns också specialbestämmelser för vissa intäkter i näringsverksamhet.

Intäkt av skogsbruk

Om man får en intäkt av skogsbruk ska man fördela beloppet på det antal år som motsvarar förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten (66 kap. 8 § andra stycket IL). Nettobeloppet ska beräknas enligt 66 kap. 6 § IL. Detta kan du läsa om på sidan Underlaget för skatteberäkning är nettobeloppet.

Nedläggning av verksamhet

Vissa inkomster är sådana att de normalt får fördelas på det antal år som verksamheten funnits, t.ex. inkomst vid överlåtelse av goodwill, företagsnamn etc.

I andra fall går det inte att skilja på individuella inkomster utan den ackumulerade inkomsten avser endast ett visst slag av egendom. Vinst vid försäljning av inventarier får t.ex. fördelas på hela den tid man har ägt inventarierna eftersom avskrivningarna görs gemensamt för samtliga inventarier. Dold reserv i djurlager bör också fördelas utifrån den tid sådant lager funnits i jordbruket.

Vad gäller återförda ersättningsfonder blir fördelningstiden beroende av vad de ursprungliga avsättningarna har avsett.

Delägare i handelsbolag

Inkomster i ett svenskt handelsbolag eller kommanditbolag ska inte anses hänföra sig till tiden innan delägaren förvärvade andelen. Detta gäller dock inte om en efterlevande make eller maka har förvärvat andelen som ensam dödsbodelägare under de förutsättningar som anges i 66 kap. 9 § IL (66 kap. 8 § tredje stycket IL).

När en make eller maka ärver företaget

När en efterlevande make eller maka som ensam dödsbodelägare har tagit över en näringsverksamhet eller en andel i ett handelsbolag vid den andra makens död, anses hen, om hen begär det, ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen även under den tid som den andra maken innehade den. Detta gäller bara för sådana beskattningsår då makarna varit gifta hela eller en del av året (66 kap. 9 § IL). Den ackumulerade inkomsten måste också avse tid före övertagandet. Samma regler gäller för person som behandlas som make enligt 2 kap. 20 § IL.

Eftersom make ärver före gemensamma barn enligt den allmänna arvsordningen, är det inte ovanligt att make är ensam dödsbodelägare. Denna regel innebär att man inte behöver fastställa när dödsboet upphört.

Om företaget överlåts i annat fall, t.ex. genom bodelning eller gåva, genom försäljning eller vid arvskifte då även andra än make är dödsbodelägare, kan fördelningstid inte räknas före övertagandet.

Dödsbo

Vid fastställande av fördelningstid ska dödsbo och den avlidna anses som en och samma skattskyldig. Om den ackumulerade inkomsten uppkommer före arvskiftet ska alltså tid innan övertagandet räknas med för dödsboet. Skiftas dödsboet får arvingarna däremot inte tillgodoräkna sig den tid den avlidna och dödsboet drivit näringsverksamhet. Enda undantaget från det är när efterlevande make är ensam dödsbodelägare och får beräkna fördelningstiden enligt 66 kap. 9 § IL.

Avveckling av näringsverksamhet

Fördelningstid för ackumulerad inkomst vid avveckling av näringsverksamhet ska normalt vara det antal år som inkomsten avser. Kan denna tid inte utredas ska inkomsten fördelas på tre år om det inte finns särskilda omständigheter som talar emot detta (66 kap. 10 § IL).

När man beräknar ackumulerad inkomst på återförda periodiseringsfonder och återförda expansionsfonder vid avveckling av näringsverksamhet, är det inte antalet år som verksamheten bedrivits som är avgörande för fördelningstiden utan det är i stället det antal år som avsättningarna är hänförliga till som är avgörande, se Skatteverkets rättsfallskommentar till Kammarrätten i Sundsvalls dom den 20 oktober 2006 i mål nr 2223-05.

Exempel: fördelningstid vid avveckling av en näringsverksamhet

Lena upphörde med sin näringsverksamhet under beskattningsår 2023. Hon hade då drivit den i mer är tio år. När en näringsverksamhet upphör ska dels periodiseringsfonder, dels expansionsfonder återföras. Enligt utredning framgår att Lena gjort avsättning till periodiseringsfond avseende beskattningsåren 2017-2019. Expansionsfonden som ska återföras på grund av att näringsverksamheten upphört 2023 avser avsättningar som gjorts vid beskattningsåren 2018 och 2019.

Vid beskattningen för beskattningsåret 2023 återförs 2017 års periodiseringsfond enligt huvudregeln, och periodiseringsfonderna för 2018 och 2019 återförs på grund av att Lena lagt ner näringsverksamheten 2023. Expansionsfonden som återförs på grund av att näringsverksamheten upphört 2023 avser avsättningar som gjorts vid beskattningsåren 2018 och 2019.

Fördelningstiden ska i detta fall beräknas till två år. Detta motsvarar de två periodiseringsfonder som avsatts för beskattningsåren 2018 och 2019 samt den expansionsfond som avsatts dessa två beskattningsår och som Lena tvingats återföra till beskattning på grund av att näringsverksamheten har upphört. Den avsättning av periodiseringsfond som gjorts för beskattningsåret 2017 omfattas inte av ackumulerad inkomst eftersom det är en sådan återföring som beror på att tidsgränsen gått ut.