Tjänsteställe för idrottsdomare

1 Sammanfattning

Domare som anlitas av en idrottsförening eller annan arrangör för att för dennes räkning döma i en match eller tävling får anses ha sitt tjänsteställe på den plats där matchen eller tävlingen äger rum.

Idrottsdomare som är anlitade av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma i matcher eller tävlingar får normalt anses ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där idrottstävlingarna äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit var en idrottsdomare ska anses ha sitt tjänsteställe dels när idrottsdomaren är anlitad av en lokal idrottsförening eller arrangör och dels när domaren är anlitad av ett riks- eller distriktsförbund samt om tjänstestället påverkas av från vem eller vilka idrottsdomaren får sin ersättning för uppdraget.

3 Gällande rätt m.m.

I 12 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges att tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.

Ersättning som betalas ut från en idrottsförening till en idrottsutövare och som sammanlagt understiger ett halvt prisbasbelopp under året ska inte räknas med i underlaget för arbetsgivaravgifter och skatteavdrag, se 2 kap. 19 § socialavgiftslagen (2000:980) respektive 5 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483).

4 Skatteverkets bedömning

En idrottsdomare som anlitas av olika idrottsföreningar eller andra arrangörer för att döma matcher eller tävlingar anses normalt ha sitt tjänsteställe på respektive plats för den match/tävling där han dömer. Idrottsdomaren har i dessa fall flera uppdragsgivare och varje plats för en idrottstävling får därmed anses utgöra ett tjänsteställe. Eftersom idrottsdomaren i dessa fall utför arbetet på sitt tjänsteställe kan föreningen eller arrangören inte betala ut skattefri reseersättning eller skattefritt traktamente. Om idrottsföreningen eller arrangören betalar ut sådan ersättning ska den beskattas som vanlig lön.

Om idrottsdomaren är anlitad av ett idrottsförbund för att döma olika matcher eller tävlingar får domaren anses ha endast en uppdragsgivare och frågan om var han har sitt tjänstestället ska bedömas utifrån detta uppdrag.

Utmärkande för en idrottsdomare som har ett idrottsförbund som uppdragsgivare är att arbetet, för förbundets räkning, utförs på arbetsplatser som hela tiden växlar och att förberedande och avslutande arbetsuppgifter slutförs i bostaden.

Huvudregeln i 12 kap. 8 § IL innebär att tjänstestället är den plats där den anställde utfört huvuddelen av sitt arbete åt sin arbetsgivare eller om arbetsplatserna hela tiden växlar den plats där den anställde hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter. I och med att en idrottsdomare som är anlitad av ett idrottsförbund endast kan ha ett tjänsteställe i denna anställning eller uppdrag, och under förutsättning att domaren inte har sitt tjänsteställe i förbundets lokaler, får detta till följd att domaren i dessa fall får anses ha sitt tjänsteställe i bostaden. Eftersom domaren har tjänsteställe i bostaden är de resor som domaren gör från bostaden till de olika matcherna och tävlingarna att jämställa med tjänsteresor.

Även om idrottsföreningen eller arrangören bidrar med en del av idrottsdomarens ersättning, t.ex. reseersättning, får idrottsdomaren anses ha sitt tjänsteställe i bostaden så länge som han är kontrakterad av idrottsförbundet och förbundet utger den huvudsakliga delen av ersättningen till domaren.