Fastighetsskatt när ambassad hyr lokal

1 Sammanfattning

Fastighetsskatten ska enligt 2 § FSL betalas av den som är ägare till fastigheten eller den som i vissa fall kan anses som ägare. En ambassad eller ett konsulat som ingår ett hyresavtal med en ägare till en fastighet ska inte betala fastighetsskatt enligt FSL.

Den skattebefrielse som i vissa fall ska gälla enligt 1961 och 1963 års Wienkonventioner blir inte aktuell att tillämpa eftersom fastighetsskatten ska betalas till svenska staten av ägaren till fastigheten och därmed av den part som ingår avtal med den sändande staten. Detta medför att det inte finns någon möjlighet till återbetalning av belopp som i hyresavtal eller annan handling rubriceras som fastighetsskatt.

2 Bakgrund och frågeställning

I hyresavtal eller annan handling redovisas fastighetsskatt som en separat post av hyresvärden när ambassad eller konsulat hyr lokaler för verksamheten i Sverige.

Fråga har ställts om ambassad eller konsulat är skyldig att betala statlig fastighetsskatt om man hyr lokaler för verksamheten i Sverige. Om det finns en skyldighet att betala fastighetsskatt ställs frågan om det finns möjlighet till återbetalning.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Lag om statlig fastighetsskatt

Av 1 § lag (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, FSL, framgår vilka fastigheter som är skattepliktiga till fastighetsskatt.

Av 2 § FSL kan utläsas vilka som är skattskyldiga till fastighetsskatt. Skattskyldig är ägaren till fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som ägare.

3.2 Lag om immunitet och privilegier i vissa fall

Enligt 2 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska främmande stats beskickning och beskickningsmedlemmar jämte deras familjer och betjäning samt diplomatiska kurirer åtnjuta immunitet och privilegier enligt den i Wien den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser, (SÖ 1967:1) nedan kallad 1961 års Wienkonvention.

Enligt 3 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska främmande stats konsulat och konsulatsmedlemmar jämte deras familjer och betjäning samt konsulära kurirer åtnjuta immunitet och privilegier enligt den i Wien den 24 april 1963 avslutade konventionen om konsulära förbindelser, (SÖ 1974:10) nedan kallad 1963 års Wienkonvention.

3.3 Wienkonventionerna från 1961 och 1963

I artikel 1 i) i 1961 års Wienkonvention finns begreppet "beskickningslokal" definierat. Här sägs:

"´beskickningslokal´ benämnes byggnad eller del av byggnad jämte tillhörande markområde, oavsett vem de tillhöra, som nyttjas för beskickningens verksamhet, beskickningschefens bostad däri inbegripen."

Artikel 23 punkt 1 och 2 i konventionen rör beskattning av den sändande statens lokalinnehav. Artikeln har följande lydelse:

"1. Med avseende på beskickningslokalerna, vare sig dessa innehas med äganderätt eller äro förhyrda, skola den sändande staten och beskickningschefen vara befriade från alla statliga, regionala och kommunala skatter och avgifter med undantag för sådana, som utgöra ersättning för lämnade särskilda tjänster.

2. Skattebefrielse som avses i denna artikel gäller ej sådana skatter och avgifter som enligt den mottagande statens lag skola erläggas av den som ingår avtal med den sändande staten eller beskickningschefen."

Wienkonventionen från 1963 om konsulära förbindelser ovan återfinns i SÖ 1974:10.

I artikel 1 p. 2 finns "konsulatslokaler" definierat. Här sägs följande.

"2. med ´konsulatslokaler´ förstås de byggnader eller delar av byggnader och tillhörande markområde, oavsett äganderätten, som används uteslutande för ett konsulat"

I artikel 32 av samma konvention finns regleringen om skattebefrielse för konsulatslokaler.

"1. Konsulatslokaler och karriärkonsulatschef bostad som ägs eller förhyrs av den sändande staten eller av någon som handlar på dess vägnar skall vara befriade från alla statliga regionala eller kommunala skatter och avgifter av alla slag, med undantag av sådana som utgör ersättning för lämnade särskilda tjänster.

2. Den i denna artikels första stycke föreskrivna skattebefrielsen gäller ej sådana skatter och avgifter som enligt den mottagande statens lagar eller förordningar skall erläggas av den som ingått avtalet med den sändande staten eller med den person som handlat på dess vägnar."

4 Skatteverkets bedömning

Skyldigheten att betala fastighetsskatt regleras i 2 § FSL. Detta medför att fastighetsskatten ska betalas av ägaren till fastigheten eller den som i vissa fall kan anses som ägare. En ambassad eller ett konsulat som ingår ett hyresavtal med en ägare till en fastighet är därför inte skattskyldig till fastighetsskatt enligt FSL.

Den skattebefrielse som i vissa fall ska gälla enligt 1961 och 1963 års Wienkonventioner blir inte aktuell att tillämpa eftersom fastighetsskatten ska betalas till svenska staten av ägaren till fastigheten och därmed av den part som ingår avtal med den sändande staten. Stöd för Skatteverkets synsätt finns således i artikel 23 punkt 2 av 1961 års Wienkonvention och i artikel 32 punkt 2 av 1963 års Wienkonvention. Att fastighetsskatten redovisas separat i hyresavtal eller annan handling förändrar inte Skatteverkets synsätt.

Detta medför att det inte finns någon möjlighet till återbetalning av belopp som i hyresavtal eller annan handling i en separat post anges vara ersättning för fastighetsskatt som ägaren till fastigheten är skattskyldig för enligt FSL.