Lag (1947:576) om statlig inkomstskatt

Inledande bestämmelse

1 § 1 mom. Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt denna lag. Lag (1990:651).

1 § 2 mom. Fysiska personer och dödsbon skall erlägga statlig inkomstskatt dels för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst (förvärvsinkomst) dels för inkomst av kapital (kapitalinkomst). Lag (1990:651).

1 § 3 mom. Juridiska personer utom dödsbon skall erlägga statlig inkomstskatt för inkomst av näringsverksamhet. Svenska värdepappersfonder skall vid tillämpning av denna lag anses som juridiska personer. Lag (1990:1422).

1 § 4 mom. Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat. Lag (1996:1332).

1 § 5 mom. Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen (1990:324).

Lag (1990:651).

Skattepliktig inkomst

2 § 1 mom. Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och 66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.

I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.

För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde-tionde styckena.

Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen (1999:1078) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalenderår. Vid en sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 § lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser gäller - om villkoren i 9 och 10 §§ den lagen är uppfyllda - följande: Beskattningsåret för det övertagande företaget utgörs såvitt avser den övertagna verksamheten av tiden från ingången av räkenskapsåret för det överlåtande företaget till utgången av räkenskapsåret för det övertagande företaget.

All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.

Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.

Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas - utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 mom. och 26 § 1-8 mom.

Det värde som tillgångar som avses i 6 a mom. tas upp till vid inkomsttaxeringen skall höjas i den mån den skattskyldige delat ut medel eller på annat sätt förfogat över uppkommen vinst i en omfattning som inte lagligen kunnat ske om tillgångarna tagits upp till det skattemässiga värdet i räkenskaperna.

Upplöses ett företag som anges i 2 § lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser genom en sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 § den lagen och är villkoren i 9 och 10 §§ den lagen uppfyllda gäller följande: Innehar det övertagande företaget aktier eller andra andelar i det överlåtande företaget som utgör lagertillgångar, skall andelarna anses ha avyttrats för en ersättning som motsvarar det värde som gäller för dem vid beskattningen. Lag (1999:1083).

2 § 2 mom. Inkomst av verksamhet som kommissionärsföretag har drivit för ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal,

b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verk- samhet i nämnvärd omfattning vid sidan av den verksamhet som drivits för kommittentföretagets räkning,

c) att verksamheten drivits på det angivna sättet under hela beskattnings- året för båda företagen eller sedan kommissionärsföretaget började driva verksamhet av något slag,

d) att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt samt

e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncernbidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget.

Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som driver verksamhet i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommittentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning verksamheten drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit verksamhet för två eller flera kommittentföretags räkning, får inkomsten redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c--e är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag och kommissionärs- företaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av verksamhet som har drivits för kommittentföretagens räkning. Har kommissionärsförhållandet tillkommit av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan skattemyndigheten dock på ansökan av kommittentföretagen medge att inkomsten får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag som avses i första stycket e inte föreligger. Skattemyndighetens beslut i fråga som här avses får överklagas hos Riksskatteverket.

Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den verksamhet som kommissionärsföretaget enligt avtalet skall bedriva för kommittentföretagets räkning anses ingå i båda företagens verksamhet.

Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit verksamheten. Lag (1991:181).

2 § 3 mom. Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank, svenskt ömsesidigt försäkringsföretag eller sådan svensk stiftelse eller svensk ideell förening som inte är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 3-6 mom. (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretag eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller

a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom., investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket,

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag, moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,

e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag, moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget samt

f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget.

Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att förutsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda. Lag 1998:1597).

2 § 4 mom. Har ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag, gäller följande.

Det överlåtande företaget skall inte ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation såvitt gäller den övertagna verksamheten.

Lag (1998:1606).

2 § 4 a mom. Avyttrar en juridisk person (det säljande företaget) en tillgång som avses i 25-31 §§ med realisationsförlust till en annan juridisk person (det köpande företaget) och är de båda juridiska personerna moderföretag och dotterföretag eller står de under i huvudsak gemensam ledning, medges avdrag för förlusten när en omständighet inträffar som medför att tillgången inte längre existerar eller innehas av ett företag som står i sådant förhållande till det säljande företaget som nyss sagts eller av detta företag.

För avdragsrätt enligt första stycket gäller följande:

1. Ersättningen får inte understiga marknadsvärdet av den överlåtna tillgången utan att detta är affärsmässigt motiverat.

2. Bestämmelsen i 11 § lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser får inte vara tillämplig.

Är det fråga om överlåtelse av en aktie eller annan andel gäller följande. Äger det köpande företaget vid tidpunkten för förvärv som avses i första stycket andelar av samma slag och sort som den överlåtna andelen (gamla andelar) eller förvärvar detta företag därefter sådana andelar (nya andelar), skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande ordning:

1. gamla andelar,

2. andelar som överlåtits enligt första stycket,

3. nya andelar.

Bestämmelsen i tredje stycket har motsvarande tillämpning i fråga om andra tillgångar som avses i 25-31 §§ och som inte kan särskiljas från varandra.

Är den överlåtna tillgången en andel, medges inte avdrag för förlust som avses i första stycket om det företag som andelen avser genom en sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 § lagen om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser helt eller delvis går upp i ett företag som står i sådant förhållande till det säljande företaget som sägs i första stycket. Lag (1998:1606).

2 § 5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får underskott som uppkommit före eller i samband med överlåtelsen inte avräknas från inkomst som tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagts gäller inte om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet och ej heller i fråga om överlåtelser inom en koncern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas med hänsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt till verksamhet ens allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under det beskattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt de grunder som gäller enligt 24 § kommunalskattelagen (1928:370). Härvid får värdet av återstående tillgångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp till högre belopp än som motsvarar det allmänna saluvärdet vid denna tid, uppskattat efter skälig grund. Lag (1990:651).

2 § 6 mom. Med livförsäkringsföretag avses

1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713), samt

2. utländska försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse här i landet med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.

Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäkringsrörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företaget drivit här från fast driftställe.

Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt denna lag för dels den del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, dels influtna premier. Undantaget från skattskyldighet gäller dock inte den del av nettointäkten eller premierna som är hänförlig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen. Avdrag får inte göras för kostnader som är hänförliga till intäkter som är fria från skatt enligt detta moment.

Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av livförsäkringsföretag följer av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt skadeförsäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Detsamma gäller för livförsäkringsföretag till den del nettointäkten är hänförlig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som avses i föregående stycke, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetalning.

Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning förstås sådana avsättningar enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (ej intjänade premier och kvardröjande risker, livförsäkringsavsättning, oreglerade skador, garanterad och villkorad återbäring, utjämningsavsättning för kreditförsäkring och fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär placeringsrisken) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Finansinspektionen fastställd normalplan.

Minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning, av säkerhetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning av utjämningsfond skall anses som intäkt.

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäkringsföretag drivit här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeförsäkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.

Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt. Lag (1999:1128).

2 § 6 a mom. Placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall behandlas enligt reglerna för omsättningstillgångar. Tillgångarna får tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna.

Första stycket gäller inte kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för rörelsen och inte heller aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag.

Kreditinstitut och värdepappersbolag får ta upp omsättningstillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om tillgångarna tagits upp till högre värde i räkenskaperna.

Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde i första och tredje styckena har den innebörd som anges i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554) och i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Om ett företag vid inkomsttaxeringen ändrar värderingsmetod från en kollektiv värderingsmetod till en post-för-post-metod, skall det värde som tillgångarna tas upp till enligt första och tredje styckena höjas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan kollektiv värdering och post-för-post-värdering för tillgångarna året före beskattningsåret. Lag (1995:1614).

2 § 7 mom. Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.

Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall såsom intäkt av fastigheten tas upp följande poster.

1. Ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastig- hetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

2. Ett belopp motsvarande under beskattningsåret erhållet statligt räntebidrag för bostadsändamål.

I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital, återbetalning av statligt räntebidrag för bostadsändamål samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Äger fastigheten del i sådan samfällighet som avses i 41 a § kommunalskatte- lagen (1928:370) skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde inräknas i underlaget för intäktsberäkningen enligt andra stycket 1 i de fall där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Vidare skall som intäkt tas upp dels sådan inkomst som avses i punkt 2 av anvisningarna till nyssnämnda paragraf i den mån den utgörs av avkastning av kapital och överstiger 300 kronor, dels sådan utdelning som avses i punkt 4 av anvisningarna till samma paragraf. Lag (1993:670).

2 § 8 mom. Har en kooperativ förening av vinsten av den kooperativa verksamheten lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning. Om en förening har medlemmar som får skattefri utdelning enligt 3 § 7 mom. första stycket och det inte är fråga om endast enstaka sådana medlemmar, medges föreningen avdrag med högst ett belopp motsvarande 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen.

En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7 § 8 mom.

inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den inte är kooperativ enligt åttonde - tionde styckena nedan, rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparbankerna.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal. Lag (1997:856).

2 § 9 mom. Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna i 23 § kommunalskattelagen (1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget endast under förutsättning att

a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna till 43 § kommunalskattelagen samt -- såvitt gäller fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen -- inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i för- hållande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt ta upp ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom före- trädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får skattemyndigheten, under förutsättning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av skattemyndigheten i fråga som här avses får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i punkt 14 av an- visningarna till 32 § kommunalskattelagen, gäller -- oberoende av bestämmel- serna i tredje och fjärde styckena -- att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt till ny- teckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde. Lag (1991:181).

2 § 10 mom. Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,

1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,

2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom.,

3. att avdrag får göras för annan utdelning än som avses i 3 § 7 a mom. som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.

Vad som föreskrivs i första stycket för investmentföretag gäller också för värdepappersfonder med följande avvikelser:

1. Intäkten enligt första stycket 2 utgör 1,5 procent.

2. I fråga om utdelning till annan än andelsägare i fonden får avdrag enligt första stycket 3 inte göras med större belopp än 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar.

Inträffar i fråga om ett investmentföretag en sådan förändring beträffande företaget eller ägandet till detta att villkoren i tredje stycket inte längre uppfylls gäller - när det inte är fråga om att företaget upplöses genom likvidation - bestämmelserna i femte och sjätte styckena.

Som intäkt hos företaget skall tas upp 16 procent av det högsta av marknadsvärdena på aktier och andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom. som innehafts av företaget vid ingången av det beskattningsår då förändringen inträffar eller vid något av de fem föregående beskattningsåren (avskattningsintäkt). Har aktier eller andra andelar i företaget avyttrats under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, utgörs avskattningsintäkten i stället av den andel av ett belopp, beräknat på sätt anges i första meningen, som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar i företaget. Andelar i företaget som ägs av ett investmentföretag vid såväl ingången som utgången av beskattningsåret för det förstnämnda företaget skall anses ha avyttrats under beskattningsåret.

Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett investmentföretag vid utgången av beskattningsåret andelar i företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar, gäller följande. På yrkande av personen skall andelar i företaget som personen ägde vid ingången av beskattningsåret avskattas. Avskattning medför att andelarna under beskattningsåret skall anses ha avyttrats för ett pris motsvarande marknadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och köpts tillbaka för samma pris. Lag (1998:1606).

2 § 11 mom. Vid beräkning av inkomst i sådan samfällighet som avses i 6 § 1 mom. första stycket b får avdrag göras för utdelning till delägare, oavsett om utdelningen utgått in natura eller i penningar. Avdraget skall anses belöpa på det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig även om utdelningen utbetalas till delägarna först under det därpå följande beskattningsåret.

Har sambruksförening med hänsyn till rörelsens resultat lämnat medlem eller annan lönetillägg eller annan sådan gottgörelse, må föreningen njuta avdrag för nämnda gottgörelse. Lag (1984:1061).

2 § 12 mom. har upphävts genom lag (1993:1543).

2 § 13 mom. har upphävts genom lag (1999:1150).

2 § 14 mom. I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges avdrag för förlust vid avyttring av tillgång som avses i 27 § 1 mom.

endast mot vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer underskott behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första meningen.

Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om ett sådant företag som avses i 7 § 8 mom. tredje stycket avyttrat aktie eller andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid a.

Lag (1994:1859).

2 § 15 mom. Avdrag medges inte för underskott som uppkommit vid beräkning av inkomst av utländsk juridisk person som enligt punkt 10 andra stycket b av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) skall beskattas hos delägaren.

Underskottet får i stället dras av mot överskott av verksamheten ett senare beskattningsår. Lag (1994:1860).

2 § 16 mom. Överlåtande och övertagande företag medges avdrag för kostnader i samband med sådan fusion eller fission som anges i 4 och 5 §§ lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.

Ett aktiebolag medges avdrag för kostnader för förändring av aktiekapitalet och för förvaltning av bolagets kapital.

Detsamma gäller en ekonomisk förenings kostnader för ökning av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt för förvaltning av insatserna. Lag (1998:1606).

2 § 17 mom. Penninglån som lämnats i strid med bestämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall tas upp som intäkt hos låntagare som är annan juridisk person än dödsbo eller handelsbolag.

Sådant penninglån som lämnats till handelsbolag tas upp som intäkt av näringsverksamhet hos delägare som inte är fysisk person eller dödsbo.

Första eller andra stycket tillämpas inte om det finns synnerliga skäl mot detta. Lag (1999:1150).

3 § 1 mom. Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,

utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Att utdelning och vinst vid avyttring av aktier samt vinst vid avyttring av andel i handelsbolag i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom. respektive 24 § 7 mom.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

Bestämmelser om beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Till intäkt av kapital räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Lag (1995:1626).

3 § 1 a mom. Utdelning på aktie i svenskt aktiebolag undantas från skatteplikt i den utsträckning som anges i 1 b-1 d mom.

Som förutsättning gäller

1. att bolaget inte är marknadsnoterat,

2. att bolaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren inte - direkt eller genom dotterföretag - ägt aktier eller andelar med en röst- eller kapitalandel på 25 procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,

3. att bolaget, om det är ett förvaltningsföretag, under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser inte - direkt eller genom annat förvaltningsföretag - ägt någon aktie eller andel i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,

4. att bolaget inte är ett sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.

Ett svenskt aktiebolag är marknadsnoterat om någon aktie i bolaget är marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket. Motsvarande gäller i fråga om utländsk juridisk person. Lag (1996:1611).

3 § 1 b mom. Det belopp som undantas från skatteplikt (lättnadsbeloppet) beräknas som 70 procent av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret multiplicerad med summan av anskaffningskostnaden för aktien och ett löneunderlag beräknat enligt 12 d mom. första stycket.

Är aktien kvalificerad enligt 12 a mom. skall även 12 d mom.

andra och tredje styckena tillämpas. Om aktieägaren visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning gäller inte vad som sägs i andra meningen, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även förhållandena under de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Vad som avses med företag och utomstående framgår av 12 e mom. andra stycket.

Har aktien förvärvats under beskattningsåret och har bolaget tidigare under året lämnat utdelning, får den nya ägaren inte beräkna något lättnadsbelopp.

Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha använts vid beräkning av realisationsvinst, om aktien avyttrats vid tidpunkten för utdelningen. För aktie som har förvärvats före ingången av år 1990 respektive ingången av år 1992 får bestämmelserna i 12 c mom. andra respektive tredje styckena tillämpas. Lag (1999:201).

3 § 1 c mom. Understiger utdelningen lättnadsbeloppet, sparas återstående belopp (sparad lättnad) och ökar det lättnadsbelopp som beräknas för nästa år. Vid beräkning av lättnadsbeloppet för det året läggs sparad lättnad också till anskaffningskostnaden för aktien.

Övergår aktien till en annan ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt förvärv, övertas sparad lättnad av den nye ägaren. Lag (1996:1611).

1 d mom. Lättnadsbelopp beräknas också för år då bolaget inte har lämnat någon utdelning. En förutsättning är att villkoren i 1 a mom.

andra stycket är uppfyllda. Härvid skall vad som sägs i 1 a mom.

andra stycket 2 och 3 om räkenskapsår som beslutet om utdelning avser i stället gälla det räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges beskattningsår.

Beräkning av lättnadsbelopp enligt första stycket sker vid beskattningsårets utgång, och beloppet behandlas som sparad lättnad nästa år. Lag (1996:1611).

3 § 1 e mom.Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktie, undantas ett belopp som svarar mot sparad lättnad från skatteplikt, i den mån lättnaden inte har utnyttjats vid utdelning på aktien.

Lag (1996:1611).

3 § 1 f mom. Har ett bolag marknadsnoterats efter utgången av år 1996, gäller bestämmelserna i 1 a-1 e mom. för utdelning och realisationsvinst på aktie i bolaget till och med det tionde året efter det år då noteringen skedde. Detta gäller dock endast aktier som har getts ut före tidpunkten för notering eller den tidigare tidpunkt då företaget inför en marknadsintroduktion offentligt eller på annat sätt, till en vidare krets riktat inbjudan att förvärva aktier i företaget eller som har förvärvats med stöd av sådan aktie.

Aktien får därefter inte ha övergått till en annan ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt förvärv. Kvarstående sparad lättnad vid utgången av det tionde året får läggas till anskaffningskostnaden för aktien.

Bestämmelserna i första stycket första meningen gäller inte aktier i

1. investmentföretag,

2. företag som någon gång under de fem år som föregått tidpunkten för marknadsnotering varit föremål för tidigare marknadsnotering eller

3. företag som någon gång under de fem år som föregått tidpunkten för marknadsnotering varit dotterbolag till ett marknadsnoterat företag. Lag (1996:1611).

3 § 1 g mom. Vad som sägs i 1 a-1 f mom. gäller även andel i annan svensk ekonomisk förening än sådan kooperativ förening som avses i 2 § 8 mom. Det gäller även andel i en utländsk juridisk person under förutsättning att den utländska juridiska personen är underkastad sådan jämförlig inkomstbeskattning som avses i 7 § 8 mom sjätte stycket 2. Lag (1996:1611).

3 § 1 h mom. En överlåtelse av en tillgång, på vilken reglerna i 25-31 §§ är tillämpliga, utan ersättning till ett svenskt aktiebolag i vilket överlåtaren eller närstående direkt eller - i annat fall än som anges i tredje stycket andra meningen - indirekt äger aktie skall behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet. Detsamma gäller om överlåtelsen skett mot ersättning som understiger såväl marknadsvärdet av tillgången som omkostnadsbeloppet.

Understiger marknadsvärdet omkostnadsbeloppet, skall tillgången i de fall som nu nämnts anses ha avyttrats för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.

Har ersättning inte utgått, skall det sammanlagda omkostnadsbeloppet för överlåtarens och närståendes aktier i bolaget ökas med ett belopp motsvarande omkostnadsbeloppet för tillgången eller, i fall som avses i första stycket tredje meningen, marknadsvärdet. Har ersättning utgått, skall omkostnadsbeloppet ökas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet respektive marknadsvärdet och ersättningen.

En överlåtelse av en tillgång, på vilken reglerna i 25-31 §§ är tillämpliga, utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet av tillgången till en utländsk juridisk person i vilken överlåtaren eller närstående direkt eller indirekt äger andel skall behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.

Detsamma gäller vid överlåtelse till ett svenskt aktiebolag i vilket en sådan utländsk juridisk person direkt eller indirekt äger andel.

Har ersättning inte utgått, skall det sammanlagda omkostnadsbeloppet för överlåtarens och närståendes andelar i det förvärvande företaget ökas med ett belopp motsvarande marknadsvärdet. Har ersättning utgått, skall omkostnadsbeloppet ökas med skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande.

Omkostnadsbeloppet, be-räknat med bortseende från bestämmelserna i 25 § 4 mom. tredje stycket första meningen och 5 mom. första stycket, skall minskas med medgivna värdeminskningsavdrag och sådana andra avdrag som anges i punkt 5 första stycket första och andra meningarna av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller dock inte avdrag som hänför sig till tiden före år 1952.

Bestämmelsen i punkt 5 första stycket tredje meningen av de nämnda anvisningarna tillämpas inte.

I fråga om bostadsrätter och dylikt beräknas omkostnadsbeloppet med bortseende från bestämmelsen i 26 § 5 mom. tredje stycket första meningen. Bestämmelsen i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen tillämpas inte.

Det som anges beträffande svenskt aktiebolag och aktie i sådant bolag gäller även beträffande svensk ekonomisk förening och svenskt handelsbolag respektive andel i ett sådant företag.

En tillgång som enligt första eller tredje stycket skall anses ha avyttrats för en viss ersättning skall vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och denna lag anses ha anskaffats för samma ersättning av förvärvaren.

Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Lag (1999:643).

3 § 2 mom. Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.

Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Särskilda bestämmelser om avdrag för realisationsförlust finns i 25 § 11 mom., 26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom. Avdrag för realisationsförlust på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ och i fall som avses i 13 mom. medges med 70 procent av förlusten.

Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 fjärde och sjunde styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att uppskovsavdrag får göras i vissa fall.

Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och förluster avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.

Lag (1996:1332).

3 § 3 mom. För privatbostadsfastighet och privatbostad, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), beräknas inte något förmånsvärde för eget brukande.

Intäkt av upplåtelse av privatbostadsfastighet och av privatbostad samt avyttring av alster eller naturtillgångar från sådan fastighet skall tas upp som intäkt av kapital.

Detsamma gäller intäkt av uthyrning av bostadslägenhet som innehas med hyresrätt.

Från intäkt som avses i andra stycket medges avdrag med 4 000 kronor för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse medges härutöver avdrag med belopp, som i fråga om småhus som innehas med äganderätt uppgår till 20 procent av hyresintäkten och i övriga fall motsvarar den del av upplåtarens hyra eller avgift som belöper på det som uthyrts. Vid beräkning av avdragsgill avgift bortses från sådana inbetalningar till föreningen eller bolaget som är att anse som kapitaltillskott och beaktas övriga inbetalningar endast till den del de överstiger utdelning som skett på annat sätt än i förhållande till innehavda andelar i föreningen eller aktier i bolaget. Avdrag medges inte med högre belopp än som följer av detta stycke även om de faktiska kostnaderna varit högre. Avdraget får inte överstiga intäkten i fråga.

Bestämmelserna i tredje stycket tillämpas inte när upplåtelse skett till

a) handelsbolag av delägare i handelsbolaget eller av någon närstående till delägaren,

b) den skattskyldiges arbetsgivare eller någon närståendes arbetsgivare, eller

c) någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som arbetsgivare som avses i b.

Med närstående enligt fjärde stycket avses detsamma som i punkt 14 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.

I fall som avses i fjärde stycket medges skäligt avdrag för kostnad som den skattskyldige fått vidkännas på grund av upplåtelsen.

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning på insats i föreningen och delägares inbetalning på aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning på skuld eller genom ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där lägenhet är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, skall dock icke någon del av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott. Verkställes fondering inom förening eller bolag, utan att det framgår vilka medel därför användas, skall i första hand anses för fondering använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar under beskattningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter, som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering använda beloppet skall fördelas på nämnda inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek, och skall vad därvid belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom kapitaltillskott.

Ingick egendom som utgör privatbostadsfastighet eller privat- bostad före ingången av beskattningsåret i näringsverksamhet medges avdrag för skuldränta som erlagts före ingången av det aktuella beskattningsåret till den del räntan belöper på beskattningsåret eller senare. Avdrag medges inte för sådan del av en räntebetalning under beskattningsåret som belöper på tid dessförinnan. Motsvarande fördelning skall ske i fråga om inkomsträntor och hyresinkomster.

Har privatbostadsfastighet del i samfällighet, som avses i 41 a § kommunalskattelagen, tas som intäkt av kapital upp dels sådan intäkt som avses i punkt 2 av anvisningarna till paragrafen i den mån den utgör avkastning av kapital och överstiger 300 kronor, dels sådan utdelning som avses i punkt 4 av anvisningarna till samma paragraf. Lag (1999:1150).

3 § 4 mom. Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid åter- betalning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteförmån som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall anses som betald ränta. Lag (1993:1543).

3 § 5 mom. I fråga om till vilket beskattningsår en inkomst eller utgift skall hänföras tillämpas bestämmelserna i 41 § andra stycket och punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat föreskrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs insättaren den 31 december anses som tillgänglig för lyftning denna dag.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om förvärv av rätt till ränta. Lag (1992:1663).

3 § 6 mom. Beträffande ränta som har erlagts i förskott gäller att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter den 31 januari året efter beskattningsåret. För ränta som enligt denna bestämmelse inte fått dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp för år räknat under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.

Räntekompensation som en förvärvare av ett skuldebrev lämnar överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränteintäkt respektive ränteutgift. Avdrag för lämnad räntekompensation får göras det beskatt- ningsår då räntan enligt skuldebrevet förfaller till betalning. Likaså är vid förvärv av enbart rätten till avkastning på skuldebrevet sådan räntekompensation avdragsgill det beskattningsår då räntan förfaller till betalning. Har för- värvaren i sin tur, innan räntan förfallit till betalning, avyttrat skulde- brevet tillsammans med rätten till ränta eller avyttrat rätten till räntan är dock utgiven räntekompensation avdragsgill redan det beskattningsår under vilket det avtalade vederlaget skall tas upp till beskattning. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas på motsvarande sätt på räntekompensation vid förvärv av andel i sådan värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom. Lag (1993:1543).

3 § 7 mom. Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader.

Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till företaget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.

Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt aktiebolag vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp eller vid nedsättning av reservfonden eller överkursfonden. Även utbetalning från en utländsk juridisk person genom ett motsvarande förfarande anses som utdelning. Lag (1998:1606).

3 § 7 a mom. Utdelning från ett svenskt aktiebolag i form av aktier eller andra andelar i ett dotterföretag som är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag undantas från skatteplikt om följande villkor uppfylls:

1. Utdelningen skall ha lämnats i förhållande till innehavda aktier i moderföretaget.

2. Aktier i moderföretaget skall vara marknadsnoterade enligt 27 § 2 mom. tredje stycket.

3. Samtliga moderföretagets andelar i dotterföretaget skall ha delats ut.

4. Efter utdelningen får andelar i dotterföretaget inte innehas av något företag som tillhör samma koncern som moderföretaget.

5. Dotterföretagets verksamhet skall till huvudsaklig del bestå av rörelse eller direkt eller indirekt innehav av andelar i företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilket dotterföretaget direkt eller indirekt innehar andelar med ett sammanlagt röstetal motsvarande mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Med rörelse avses annan verksamhet än innehav av kontanta medel eller värdepapper.

Innehav av kontanta medel eller värdepapper hänförs dock till en rörelse om medlen eller värdepappren innehas som ett led i rörelsen.

Utgör de utdelade andelarna lager hos mottagaren av utdelningen, skall denne som intäkt ta upp ett belopp motsvarande det värde som följer av punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunal-skattelagen (1928:370).

Uppfylls villkoren i första stycket, är utdelning skattefri även för mottagare som inte äger aktier i moderföretaget.

Lag (1998:1606).

3 § 8 mom. Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d.

utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses - med de begränsningar som anges i tredje-femte styckena - också vad som vid föreningens upplösning utskiftas till medlem.

Som utdelning skall inte anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än aktier i ett svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Den utskiftande föreningen får inte vara sådant fåmansföretag som avses i 12 a mom. tredje stycket. Föreningen skall äga samtliga aktier i bolaget och samtliga aktier skall skiftas ut. Värdet av den egendom som skiftas ut i annan form än aktier får inte överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna.

Utgör de utskiftade aktierna lager hos mottagaren skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vid fusion, som avses i 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt i 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker, skall som utdelning anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än andelar i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande föreningen.

I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som utdelning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats. Lag (1998:1606).

3 § 9 mom. Beträffande skattepliktig utdelning på aktier och andelar är huvudregeln att densamma tas upp som intäkt för den som var ägare av kupongen eller av annan anledning hade rätt till utdelningen, när denna blev tillgänglig för lyftning.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till skattepliktig utdelning skall som intäkt tas upp endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Uppkommer i sådant fall fråga om avdrag för vederlag som utgivits för förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle, skall vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposterna enligt fördelning på dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna, det återstående beloppet får avräknas på närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. Avser förvärvet rätt till utdelning under obestämd tid, bör om ej särskilda skäl föranleder till annat, vederlaget avräknas under en period av tio år. Lag (1993:1543).

3 § 10 mom. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall även tillämpas på utdelning från annan utländsk juridisk person. Sådan utdelning skall dock inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk person enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats för den del av den utländska personens vinst som belöper på delägaren. Utdelning från dödsbo efter person, som vid sitt från- fälle inte varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, till i Sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo -- men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar -- skall här i riket bli föremål för beskattning.

Från denna föreskrift meddelas likväl ett undantag i 7 § 9 mom.

I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres i vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande) som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant skatte- tillgodohavande är "avoir fiscal" i Frankrike och "tax credit" i Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall tillämpas även på skattetillgodohavande.

Sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat. Lag (1993:1543).

3 § 11 mom. Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig livränta som ingått i vinstberäkning enligt 24 § 5 mom., skall det årliga vederlaget anses utgöra ränta till så stor del som framkommer vid tillämpning av tabellen i 32 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) med utgångspunkt i mottagarens ålder. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den äldstes ålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den yngstes ålder.

Om den person vars ålder är bestämmande vid tillämpningen av tabellen har avlidit och livräntan skall fortsätta att utgå under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått under beskattningsåret.

Har egendom avyttrats mot ett med livränta jämförligt periodiskt vederlag och skall utöver ett fast årligt belopp även utgå tillägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller liknande förhållande skall tillägget anses som ränta.

Belopp som enligt detta moment anses som ränta skall för utgivaren anses som skuldränta. Lag (1990:651).

3 § 12 mom. Fysisk person och dödsbo som äger kvalificerad aktie i ett fåmansföretag skall i den omfattning som anges i 12 a-12 e mom. ta upp utdelning på sådan aktie som intäkt av tjänst i stället för intäkt av kapital. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av sådan aktie. Av 1 a-1 g mom.

framgår att utdelning och realisationsvinst i viss omfattning undantas från skatteplikt.

Närmare bestämmelser finns i

- 12 a mom. om tillämpningsområdet,

- 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,

- 12 c mom. om en alternativ anskaffningskostnad,

- 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med löneunderlag,

- 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.

Vad som i första stycket sägs om aktie i ett fåmansföretag gäller också andel i ett sådant företag. Med aktie och andel likställs andra sådana av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. För sådana instrument får dock 12 c och 12 d mom. inte tillämpas. Lag (1997:448).

3 § 12 a mom. En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om

1. aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskat- tningsåret, eller under någon del av denna tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller

2. företaget - direkt eller genom förmedling av juridisk person - under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har ägt aktier i ett annat fåmansföretag i vilket aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret.

Har en aktie i ett fåmansföretag, som inte skall anses kvalifi- cerad på grund av bestämmelserna i första stycket, under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret erhållits genom sådan utdel- ning på kvalificerad aktie i ett annat fåmansföretag som på grund av bestämmelserna i 7 a mom. inte har beskattats, skall villkoren i första stycket tillämpas som om det företag som den utdelade aktien avser är det företag som delat ut aktien.

Upphör ett företag som avses i första stycket att vara fåmansföretag, anses en aktie ändå kvalificerad under förutsättning att aktieägaren eller någon denne närstående ägde aktien när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller förvärvat den med stöd av sådan aktie. Aktien anses dock kvalificerad längst under fem beskattningsår efter det år då företaget upphörde att vara fåmansföretag.

Vad som förstås med fåmansföretag, ägare och närstående framgår av punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om fyra eller färre personer äger aktierna i ett företag skall sådana ägare anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande omfattning.

Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med närstående. Lag (1999:1150).

12 b mom. Överstiger utdelningen på en kvalificerad aktie det gränsbelopp som anges i det följande tas överskjutande belopp upp som intäkt av tjänst. Gränsbeloppet utgörs av anskaffningskostnaden för aktien multiplicerad med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter. Vid beräkning av gränsbeloppet för andra finansiella instrument än aktier och andelar begränsas tillägget till statslåneräntan till en procentenhet. Har aktien förvärvats under beskattningsåret från närstående och har bolaget tidigare under året lämnat utdelning, får något gränsbelopp inte beräknas. Ytterligare utdelning som lämnas under året skall tas upp som intäkt av tjänst.

Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha använts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid tidpunkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen av aktier.

Understiger utdelningen gränsbeloppet, sparas återstående belopp (sparad utdelning) och ökar det gränsbelopp som beräknas för nästa år. Vid beräkning av gränsbeloppet för det året läggs sparad utdelning också till anskaffningskostnaden för aktien. Övergår aktien till en annan ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt förvärv, övertas sparad utdelning av den nye ägaren.

Gränsbelopp beräknas också för år då företaget inte har lämnat någon utdelning. Beräkning sker i sådant fall vid årets utgång, och beloppet behandlas som sparad utdelning nästa år.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av en kvalificerad aktie skall hälften av den del av vinsten som överstiger sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Som intäkt av tjänst skall dock högst tas upp ett sammanlagt belopp som för aktieägaren och denne närstående under avyttringsåret och de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret uppgår till 100 gånger det basbelopp som gäller för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om aktieägarens make eller - såvitt gäller aktieägare under 18 år - förälder är eller under någon del av den senaste femårsperioden i betydande omfattning har varit verksam i företag som avses i 12 a mom. första stycket och om aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt bestämmelserna i första-femte styckena skall tas upp som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.

Är lättnadsbeloppet beräknat enligt 1 b-1 d mom. större än gränsbeloppet, skall utdelningen vid tillämpning av första stycket första meningen minskas med skillnaden. Är sparad lättnad beräknad enligt 1 c och 1 d mom. större än sparad utdelning, skall realisationsvinsten vid tillämpning av femte stycket första meningen minskas med skillnaden. Lag (1996:1611).

12 c mom. Beräkning av gränsbelopp respektive realisationsvinst enligt 12 b mom. får göras med utgångspunkt i en alternativ anskaffningskostnad för aktien.

För aktie som har förvärvats före ingången av år 1990 får anskaffningskostnaden räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.

För aktie som har förvärvats före ingången av år 1992 får som anskaffningskostnad tas upp kapitalunderlaget i företaget fördelat med lika belopp på aktierna i företaget. Som förutsättning gäller att detta värde används för samtliga aktier i företaget som aktieägaren förvärvat före ingången av år 1992 och att värdet inte räknas upp enligt andra stycket. Kapitalunderlaget beräknas enligt lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Bestämmelserna i detta stycke gäller inte för andelar i utländska juridiska personer. Lag (1995:1626).

3 § 12 d mom. Vid beräkning av gränsbeloppet enligt 12 b mom. får till anskaffningskostnaden för aktien läggas ett löneunderlag.

Löneunderlaget beräknas på grundval av sådan ersättning som ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter och 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och som under året före beskattningsåret har utgått till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Av ersättning till arbetstagare i dotterföretag som inte är helägt får medräknas så stor del av beloppet som svarar mot moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget. Ersättning till arbetstagare som innehar sådant av företaget utgivet finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. får inte beaktas om 12 mom. är tillämpligt på utdelning eller vinst som är hänförlig till instrumentet. Ersättning som täcks av ett statligt bidrag för lönekostnader får inte heller beaktas.

Löneunderlaget utgörs av den del av det sammanlagda ersättningsbeloppet som överstiger ett belopp motsvarande tio gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året före beskattningsåret, fördelat med lika belopp på aktierna i företaget.

Har aktieägaren året före beskattningsåret i betydande omfattning varit verksam i företaget eller i dess dotterföretag, får löneunderlaget läggas till anskaffningskostnaden endast om aktieägaren för nämnda år från företagen har erhållit sådan ersättning som ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen om socialavgifter och 1 § lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av

1. 120 procent av den högsta ersättning som samma år har betalats ut till en arbetstagare och som får räknas in i det underlag som ligger till grund för beräkning av löneunderlaget och

2. ett belopp som svarar mot 10 gånger det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gällde för året före beskattningsåret.

För aktieägare som avses i föregående stycke får det sammanlagda löneunderlaget inte överstiga ett belopp som svarar mot 50 gånger den ersättning som aktieägaren för året före beskattningsåret erhållit från företagen och som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen om socialavgifter och 1 § lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som avses i 27 § 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat företag inom samma koncern.

Lag (1997:448).

12 e mom. Om aktieägaren visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i 12 b mom. inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även förhållandena under de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret.

Med företag avses det företag i vilket aktieägaren eller denne närstående i betydande omfattning varit verksam under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Med utomstående avses annan än fysisk person och dödsbo som - direkt eller genom förmedling av juridisk person - äger kvalificerad aktie i företaget eller i ett annat fåmansföretag som avses i 12 a mom. första stycket.

Lag (1996:1611).

3 § 13 mom. Upphör en enskild näringsidkare eller ett dödsbo att bedriva annan näringsverksamhet än självständig näringsverksamhet i utlandet och finns det då underskott för vilket avdrag inte medges enligt andra stycket eller 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) får avdrag för underskottet ske enligt vad som gäller för realisationsförlust vid närmast följande taxering eller, om den skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast därefter följande taxeringarna. Rätt till avdrag föreligger inte i den mån underskottet beror på att tillgångar eller tjänster tagits ut ur förvärvskällan utan att uttagsbeskattning skett.

Delägare i sådant andelshus som avses i punkt 5 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen har efter yrkande rätt till avdrag såsom för realisations- förlust för underskott av näringsverksamhet i vilken fastigheten ingår i den mån underskottet belöper på sådan bostadslägenhet som skulle ha utgjort privat- bostad för honom om han innehaft den med bostadsrätt och i den mån avdrag för underskottet inte medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Bestämmelserna i 10 och 11 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet tillämpas också i fall som avses i första och andra styckena. Lag (1993:1543).

3 § 14 mom. Vad som återstår av intäkt av kapital efter avdrag utgör inkomst av kapital.

Uppkommer underskott vid beräkningen medges skattereduktion enligt 11 kap. 11 § skattebetalningslagen (1997:483).

Lag (1997:509).

4 § Skattskyldig får avdrag för underskott och, om han varit bosatt här i landet under hela beskattningsåret eller del av detta, för periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier m. m., allt i den omfattning som anges i 46 § kommunalskattelagen (1928:370).

Lag (1994:1859).

4 a § har upphävts genom lag (1990:651).

5 § Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster av näringsverksamhet och tjänst, minskat i förekommande fall med sådant avdrag som avses i 4 §, utgör taxerad förvärvsinkomst.

Den taxerade förvärvsinkomsten avrundas nedåt, för fysiska personer och dödsbon till helt hundratal kronor och för annan skattskyldig till helt tiotal kronor. Lag (1990:651).

Skattskyldighet för inkomst

6 § 1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, om ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av beslut, varom i 21 § sägs:

a) fysisk person:

för tid under vilken han varit bosatt här i riket:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid under vilken han ej varit bosatt här i riket:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;

för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar;

för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och privatbostad här i riket;

för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;

för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit ut-fästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, för egenavgifter som har fallit bort i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som har satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa hänför sig till näringsverksamhet;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som fallit bort, i den mån av-drag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar;

d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:

för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.

I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.

Lag (1998:1606).

6 § 2 mom. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, taxeras inte, utan deras inkomst hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomst. Motsvarande gäller utländsk juridisk person i fråga om inkomst som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370).

Lag (1990:651).

6 § 3 mom. Bestämmelserna i 53 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av dödsbo tillämpas också vid taxering till statlig inkomstskatt.

Lag (1986:1114).

6 § 4 mom. Överlåts genom bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår, pensionsförsäkring eller rätt enligt pensionssparavtal, skall överlåtaren oavsett överlåtelsen under sin livstid i förvärvarens ställe vara skattskyldig för utfallande pensionsbelopp, såvida han icke skulle ha varit berättigad till avdrag vid utgivande av periodiskt understöd till förvärvaren.

Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.

Lag (1993:1544).

6 § 5 mom. Värdepappersfond taxeras för inkomst av tillgångar som ingå i fonden. Lag (1990:1422).

7 § 1 mom. Befrielse från skattskyldighet gäller i den omfattning som anges i 2--12 mom. samt i 18 §. Lag (1984:1061).

7 § 2 mom. Medlem av konungahuset frikallas från skattskyldighet för anslag som anvisats av staten. Lag (1984:1061).

7 § 3 mom. Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menigheter, allmänna pensionsfonden samt pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. frikallas från skattskyldighet för all inkomst enligt denna lag. Lag (1990:1463).

7 § 4 mom. Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regionalt utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådant regionalt utvecklingsbolag,

allmänna försäkringskassor, arbetslöshetskassor, personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrådet, Jernkontoret och SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Produktions- tekniskt centrum i Borås för tekoindustrin - PROTEKO, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg respektive Lund, Stiftelsen Småföretagsfonden, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet - SUN, Stiftelsen Sveriges Nationaldag, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, Svenska skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne, Aktiebolaget Trav och Galopp och de bolag som avses i 1 § fjärde stycket 5 lagen (1991:1482) om lotteriskatt

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tilllämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.

En producentorganisation frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Lag (1997:943).

7 § 5 mom. Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. Sådana föreningar och registrerade trossamfund är också frikallade från skattskyldighet för inkomst som hänför sig till innehav av fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som har använts på sätt anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för sådan inkomst som hänför sig till förvaltningsenhet avseende innehav av fastighet eller till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens eller det registrerade trossamfundets allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Annan inkomst som hänför sig till innehav av fastighet, utom inkomst som avses i 7 mom., och till rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen eller det registrerade trossamfundet.

Inkomst som direkt härrör från föreningens eller det registrerade trossamfundets ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens eller det registrerade trossamfundets ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings eller ett registrerat trossamfunds kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten.

Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings eller ett registrerat trossamfunds allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening eller ett registrerat trossamfund upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d.

Skattebefrielse för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund enligt första stycket gäller om föreningen eller trossamfundet

a) har till huvudsakligt syfte att - utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens eller trossamfundets medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen - främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål,

b) i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a,

c) inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens eller trossamfundets verksamhet eller föreningens eller trossamfundets syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt

d) bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens eller trossamfundets tillgångar.

Skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening eller registrerat trossamfund, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen eller trossamfundet inte uppfyller under fjärde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas hos Riksskatteverket.

Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening eller ett registrerat trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen eller trossamfundet.

Har förening eller registrerat trossamfund inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen eller trossamfundet underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen eller trossamfundet taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 19-22 §§ taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 14 § lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening. Lag (1999:296).

7 § 6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning eller nordiskt samarbete samt hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål anses hänförlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas verksamhet av annan art.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skattskyldig för all inkomst. Lag (1991:181).

7 § 7 mom. Ägare av sådan fastighet, som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening eller registrerat trossamfund som kan hänföras under 5 mom., frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen. Lag (1999:296).

7 § 8 mom. Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller indirekt - i mer än obetydlig omfattning bedriver annan verksamhet (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än som avses i 3 § 7 a mom. som företaget har beslutat för samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag samt sådan svensk stiftelse och svensk ideell förening som inte är frikallad från skattskyldighet för utdelning enligt 3-6 mom.

Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta - direkt eller indirekt genom ett eller flera andra förvaltnings- eller investmentföretag - äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att

1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.

Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig beskattning.

Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 procent eller mer av andelskapitalet i detta.

Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.

Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller andel i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten. Lag (1998:1606).

7 § 9 mom. Här i riket bosatt delägare i dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte var bosatt här i riket frikallas från skattskyldighet för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall betala inkomstskatt. Lag (1984:1061).

7 § 10 mom. Understödsföreningar frikallas från skattskyldighet för all inkomst utom för inkomst av fastighet, som ej förvaltas i livförsäkringsverksamhet. Lag (1993:939).

7 § 11 mom. Här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av annan anställning där än anställning ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg, frikallas från skattskyldighet för inkomst som avses i 54 § första stycket f kommunalskattelagen (1928:370).

I utlandet bosatt fysisk person och utländsk juridisk person frikallas från skattskyldighet för inkomst som avses i 54 § första stycket b kommunalskatte- lagen. Lag (1990:1422).

7 § 12 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

Beräkning av statlig inkomstskatt

8 § Skattskyldig fysisk person, som har varit bosatt här i riket under beskattningsåret, har rätt till statligt grundavdrag från den taxerade förvärvsinkomsten, varvid bestämmelserna i 48 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas.

Ideell förening och registrerat trossamfund, som avses i 7 § 5 mom. första stycket, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15 000 kronor.

Lag (1999:1050).

8 a § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under beskattningsåret och som har uppburit sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 49 § samma lag. Lag (1996:1332).

9 § Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med 75 procent av på beskattningsåret belöpande avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, statligt grundavdrag och sjöinkomstavdrag i nu nämnd ordning. Avdraget för allmän pensionsavgift skall avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst. Lag (1999:961).

9 a § Statlig inkomstskatt utgår när underlaget för skatten uppgår till minst 100 kronor. Lag (1990:651).

10 § För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör

200 kronor,

20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns på 232 600 kronor vid 2001 års taxering, och

fem procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns på 374 000 kronor vid 2001 års taxering.

Vid följande taxeringar uppgår skiktgränserna till skikt- gränserna för föregående taxeringsår multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxerings- året och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Skatt på kapitalinkomst utgör 30 procent av inkomsten av kapital enligt 3 § 14 mom.

För dödsbon beräknas skatten enligt andra-fjärde styckena med följande undantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade tas det i andra stycket angivna beloppet 200 kronor ut bara om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370).

Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 200 kronor ut. Lag (1999:961).

10 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 § 3 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 § 4 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 § 5 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 § 6 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 a § För andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och värdepappersfonder, utgör statlig inkomstskatt 28 procent av den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonder utgör statlig inkomstskatt 30 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Lag (1994:1859).

10 b § har upphävts genom lag (1990:339).

11 § 1 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras envar för sin inkomst, varvid anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas. Lag (1990:651).

11 § 2 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt åtskilda, skola i fråga om taxering till statlig inkomstskatt anses såsom av varandra oberoende skattskyldiga.

11 § 3 mom. har upphävts genom lag (1986:508).

12 § har upphävts genom lag (1986:508).

13 § har upphävts genom lag (1990:339).

Beskattningsort

14 § 1 mom. Skattskyldig taxeras enligt denna lag i hemortskommunen.

Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stockholm.

Vad som förstås med hemortskommun för fysisk person och dödsbo följer av 2 § 1 mom. jämfört med 66 § kommunalskattelagen (1928:370). För bolag eller annan sammanslutning, som enligt 2 § 12 mom. skall betraktas som svensk ekonomisk förening, gäller som hemortskommun den kommun, inom vilken den verkliga ledningen av företaget utövades den 1 november näst före det år som närmast föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än som nyss sagts gäller som hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt. Lag (1990:651).

14 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:339).

Allmänna bestämmelser

15 § 1 mom. har upphävts genom lag (1990:339).

15 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:339).

16 § 1 mom. Vad som föreskrivs i denna lag om person, som varit bosatt här i riket, skall även gälla person som stadigvarande vistats i Sverige utan att vara bosatt här. Lag (1986:1114).

16 § 2 mom. Med utländsk juridisk person avses i denna lag association, som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga.

Med utländskt bolag avses i denna lag utländsk juridisk person som i den stat där den är hemmahörande är föremål för beskattning som är likartad den som svenska aktiebolag är underkastade.

Såsom utländskt bolag avses i denna lag också alltid utländsk juridisk person hemmahörande och skattskyldig till inkomstskatt i någon av följande stater, med vilka Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning, om den utländska juridiska personen är en person på vilken avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten tillämpas och enligt avtalet har hemvist i denna stat: Albanien, Amerikas Förenta Stater, Argentina, Bangladesh, Barbados, Belgien, Bolivia, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Canada, Danmark, Egypten, Estland, Filippinerna, Finland, Frankrike, Gambia, Grekland, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel, Italien, Jamaica, Japan, Kazakstan, Kenya, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Makedonien, Malta, Marocko, Mauritius, Mexiko, Namibia, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Singapore, Slovakiska Republiken, Slovenien, Sri Lanka, Storbritannien och Nordirland, Sydafrika, Tanzania, Tjeckiska Republiken, Trinidad och Tobago, Tunisien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Venezuela, Vietnam, Vitryssland, Zambia, Zimbabwe och Österrike.

Med utländskt bolag likställs, där ej annat uttryckligen stadgas, främmande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte var bosatt eller stadigvarande vistades här i riket. Lag (1998:1606).

17 § På svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatta utomlands, tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt person. Detsamma gäller sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.

För rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller annan vid Europeiska universitetsinstitutet, på vilken artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut skall tillämpas, gäller följande. Om personen vid tidpunkten för tjänstetillträdet hade sitt skatterättsliga hemvist här i riket och endast på grund av sin verksamhet i institutets tjänst varit bosatt i en annan stat inom Europeiska unionen, skall han vid tillämpning av denna lag samt vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtal mellan den staten och Sverige, anses som bosatt här i riket. Detsamma gäller sådan persons make, som inte utövar egen yrkesverksamhet, samt barn som personen har vårdnaden om och underhåller.

I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna finns bestämmelser om skatterättsligt hemvist för gemenskapernas tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet skall tillämpas på. Lag (1996:1214).

18 § 1 mom. En person, som har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning anses i beskattningshänseende inte ha varit bosatt här i riket. En sådan person åtnjuter, förutom den inskränkning i skattskyldigheten som följer av vad som nu sagts, frikallelse från skattskyldighet för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. Skatt skall av person, varom nu är fråga, utgöras i den kommun här i riket där han under beskattningsåret först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

Lag (1984:895).

18 § 2 mom. En person, som har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning utan att omfattas av bestämmelserna i 1 mom. är frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten. Lag (1984:895).

18 § 3 mom. Olönad utländsk konsul, vare sig han varit svensk eller utländsk medborgare, beskattas icke för de förmåner, som han åtjnutit på grund av tjänst hos den främmande makten.

19 § har upphävts genom lag (1990:651).

Om undantag från denna lags bestämmelser i vissa fall

20 § har upphävts genom lag (1996:163).

21 § Under förutsättning av ömsesidighet må regeringen medgiva befrielse från utgörande av skatt för inkomst av främmande stat tillhörig, för dess beskickning eller konsulat härstädes avsedd fastighet. Lag (1974:770).

22 § Skall på grund av bestämmelse i avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller beslut som avses i 21 §, intäkt, som är skattepliktig enligt denna lag, inte beskattas här i landet, medges inte heller avdrag för kostnader som är hänförliga till intäkten.

Detta gäller dock inte i fråga om utdelning från utländskt bolag till svenskt företag i fall då utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning om båda företagen varit svenska. Lag (1996:163).

23 § Om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande myndigheter beskattad för samma inkomst såväl här i riket som i utländsk stat, må regeringen på ansökan av den skattskyldige efter vederbörandes hörande kunna, därest ömmande omständigheter eller eljest synnerliga skäl föreligga, till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen, förordna om efterskänkande av statlig inkomstskatt. Har skatten redan betalats, återbetalas den i den ordning som föreskrivs i 18 kap. skattebetalningslagen (1997:483). Lag (1997:509).

Beräkning av realisationsvinst

24 § 1 mom. Vid beräkning av realisationsvinst skall såsom intäkt tas upp det vederlag som överenskommits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får -- i den mån inte annat anges -- ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet), således för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision, stämpelskatt o. d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m. m. Iomkostnadsbeloppet får inte inräknas utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom näringsbidrag.

I fråga om förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. skall -- om inte annat anges -- som intäkt tas upp vad som erhållits vid ingåendet av förpliktelsen, medan avdrag får ske för vad som utgivits för upphörandet av förpliktelsen.

Har den avyttrade egendomen förvärvats av den skattskyldige genom arv, testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med köp eller byte, anses egendomen förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan. Har den skattskyldige för- värvat ett finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. eller 29 § 1 mom.

genom ett sådant fång, får han som anskaffningsvärde tillgodoräkna sig ett belopp motsvarande det avdrag, som överlåtaren med tillämpning av den i 27 § 2 mom. angivna genomsnittsmetoden eller 27 § 3 mom. skulle ha fått göra om han avyttrat instrumentet på överlåtelsedagen. Motsvarande gäller vid förvärv avsådan egendom eller skuld som avses i 30 § och 31 § fjärde stycket. Har den skattskyldige genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död förvärvat egendom som har utgjort omsättningstillgång hos den avlidne och utgör egendomen enligt bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) inte omsättningstillgång hos den skattskyldige gäller -- i stället för vad som stadgas i första meningen -- att egendomen skall anses anskaffad till det bokförda värdet.

Vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fastighet gäller oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft. Om byggnad finns bestämmelser i 4 § kommunalskattelagen.

Om ersättningen för den avyttrade egendomen växlas till svenska kronor inom 30 dagar från avyttringen tillämpas den vid växlingen använda kursen vid beräkning av värdet på ersättningen. Lag (1990:1422).

24 § 2 mom. Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Avyttring av ett finansiellt instrument anses också föreligga dels i de situationer som avses i 7 § lagen (1999:199) om skatteregler för ersättning från insättningsgaranti och investerarskydd, dels om det företag som givit ut instrumentet

1. upplöses genom konkurs eller, om det är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, när företaget försätts i konkurs,

2. träder i likvidation,

3. upplöses genom en sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 § lagen (1998:1603) om beskattning vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser eller

4. upplöses genom att avregistreras efter den 4 april 1995 enligt punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen.

Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blankning. Avyttring anses inte heller föreligga när en andel definitivt förlorar sitt värde i fall som avses i 3 § 8 mom.

tredje stycket.

En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget om andelen inlöses eller bolaget upplöses.

Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.

Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en ekonomisk förening.

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.

Vid en sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 § lagen om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhets- överlåtelser gäller - om villkoren i 9 och 10 §§ den lagen är uppfyllda - inte bestämmelsen i första stycket 3 finansiellt instrument som innehas av det eller de övertagande företagen.

Lag (1999:201).

24 § 3 mom. Avdrag medges inte för realisationsförlust till följd av att egendom avyttrats till ett pris under marknadsvärdet om det inte framgår av omständigheterna att överlåtaren saknat avsikt att öka mottagarens förmögenhet.

Har den skattskyldige eller någon honom närstående på grund av avyttringen direkt eller indirekt tillförsäkrats en rättighet eller förmån som -- trots att den av särskilda skäl inte skall åsättas något värde vid beräkning av realisationsvinst -- ändå får antas ha ett värde, skall detta värde beaktas vid bedömningen av om realisationsförlust uppkommit. Lag (1990:651).

4 mom. Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och kostnader som är hänförliga till avyttringen.

Avdrag för realisationsförlust medges endast om förlusten är definitiv.

Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år, inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder, om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.

Har ett finansiellt instrument ansetts avyttrat genom att det bolag eller den ekonomiska förening som givit ut instrumentet försatts i konkurs gäller följande.

1. Om faktisk avyttring därefter sker anses anskaffningsvärdet vara noll kronor.

2. Har ackord träffats eller har utdelning i konkursen erhållits skall ersättningen tas upp som realisationsvinst, dock högst med ett belopp som svarar mot medgivet avdrag för realisationsförlust i samband med att företaget försattes i konkurs. Medgavs avdrag för viss del av realisationsförlusten skall endast motsvarande del av ersättningen tas upp som realisationsvinst.

3. Har ett beslut om konkurs upphävts eller har konkursen lagts ned skall som realisationsvinst tas upp ett belopp som svarar mot medgivet avdrag för realisationsförlust i samband med att företaget försattes i konkurs. Detsamma gäller om en konkurs avslutas med överskott. Anskaffningsvärdet anses därefter uppgå till det enligt genomsnittsmetoden beräknade värdet vid den tidpunkt då avyttring ansågs ha skett.

Om ett finansiellt instrument har ansetts avyttrat genom att det företag som har givit ut instrumentet har trätt i likvidation och om instrumentet därefter faktiskt avyttras anses anskaffningsvärdet uppgå till så stor del av det enligt genomsnittsmetoden beräknade värdet som kvarstår vid den faktiska avyttringstidpunkten. Upphör likvidationen skall anskaffningsvärdet därefter anses uppgå till det enligt genomsnittsmetoden beräknade värdet vid den tidpunkt då likvidationen upphörde. Lag (1994:1859).

24 § 5 mom. Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig livränta skall intäkten beräknas till det kapitaliserade värdet av livräntan med tillämpning av tabell III till lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död bestäms kapitalvärdet efter den äldstes levnadsålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Har i överlåtelseavtalet överenskommits att livräntan skall utgå livsvarigt, dock högst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till lagen om arvsskatt och gåvoskatt med utgångspunkt i det antal år livräntan högst skall utgå om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som följer av första stycket. Skall livräntan i stället utgå livsvarigt, dock minst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till nämnda lag om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är högre än vad som följer av första stycket.

Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av avyttringen får som intäkt i stället för vad som anges i första och andra styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten därmed blir lägre. Lag (1997:326).

24 § 6 mom. När egendom avyttrats till ett pris som överstiger egendomens marknadsvärde, skall, i de fall då överskjutande del av vederlaget tas upp som intäkt av tjänst, vid vinstberäk- ningen vederlaget tas upp som intäkt endast till den del det inte överstiger egendomens marknadsvärde. Lag (1999:1150).

24 § 7 mom. Äger en fysisk person eller ett dödsbo en andel i ett handelsbolag och äger handelsbolaget direkt eller genom förmedling av annan juridisk person en aktie som, om den ägts direkt av den fysiska personen eller dödsboet, hade utgjort en sådan kvalificerad aktie som avses i 3 § 12 a mom. gäller följande vid avyttring av andelen i handelsbolaget. Av den del av vinsten som svarar mot aktiens marknadsvärde i förhållande till vederlaget för andelen i handelsbolaget skall hälften tas upp som intäkt av tjänst. En förutsättning är dock att lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall inte är tillämplig. Med aktie likställs andel och andra sådana av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom.

Lag (1995:1626).

25 § 1 mom. Vid avyttring av fastighet skall realisationsvinst och realisationsförlust beräknas särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet. Ingår sådan privatbostadsfastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), tillsammans med annan egendom i en taxeringsenhet, beräknas vinst eller förlust särskilt för privatbostadsfastigheten.

Har två eller flera vid avyttringstillfället befintliga taxeringsenheter tidigare under innehavet helt eller delvis ingått i samma taxeringsenhet, skall dock, om den skattskyldige begär det, beräkningen göras som om taxeringsenheterna vid avyttringstillfället utgjorde en enda taxeringsenhet.

I fråga om en taxeringsenhet som endast delvis har ingått i den förutvarande taxeringsenheten gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att mer än hälften av enhetens vid avyttringstillfället gällande taxeringsvärde belöper på den del som har ingått i den förutvarande enheten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna om del av fastighet i 2 mom. andra stycket och 6 mom. skall som fastighet anses varje vid avyttringstillfället befintlig taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i föregående stycke behandlas som en enda taxeringsenhet. Lag (1990:651).

25 § 2 mom. Med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar, samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. samma lag.

Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap. nämnda lag inte överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vinsten skattepliktig. Om ersättningen i pengar överstiger 5 000 kronor, skall som skattepliktig inkomst tas upp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget för överföringen eller uppdelningen, minskat med 5 000 kronor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall tas upp till högre belopp än som motsvarar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Härmed avses ersättning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skett enligt miljöbalken eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid. Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten.

Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen. Har den skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade skogsprodukter, får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Vad som sägs i detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.

Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersätt- ningar som den skattskyldige under ett beskattningsår har fått på grund av allframtidsupplåtelse är han berättigad till avdrag med 5 000 kronor, om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader till samma eller högre belopp. Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet för upplåtelserna. Lag (1998:817).

25 § 3 mom. Avser viss del av vederlaget vid avyttring av fastighet tillgångar som behandlats som inventarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag medräknas inte denna del av vederlaget vid beräkning av realisationsvinst. I sådant fall får i omkostnadsbeloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådana tillgångar. Lag (1990:651).

25 § 4 mom. Som förbättringskostnad räknas även utgift för reparation och underhåll av fastighet eller fastighetsdel, som avses i 2 § 7 mom. eller som utgjort sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, samt utgift för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen och för vilken bidrag ej har utgått. Utgift för förbättring, som inte har uppförts på avskrivningsplan, och därmed jämförlig utgift för reparation eller underhåll får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då utgifterna har uppgått till minst 5 000 kronor och, om de avser annat än ny-, till- eller ombyggnad eller reparation eller underhåll i fall som avses i punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen, dessutom nedlagts under de senaste fem åren före avyttringen. Utgift, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt hänföras till det år då utgiften har uppförts på planen. I andra fall skall sådan utgift normalt hänföras till det år då faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har utförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall -- med iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke -- som förbättringskostnad räknas det belopp som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av byggnadsarbetet.

Som förbättringskostnad räknas även sådana utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll som enligt punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Som förbättringskostnad räknas också utgifter av nu nämnt slag vilka enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 § nämnda lag tagits upp som intäkt av näringsverksamhet när näringsfastighet övergått till privatbostadsfastighet.

Lag (1990:651).

25 § 5 mom. Avyttras näringsfastighet som avses i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall omkostnadsbeloppet minskas med värdeminskningsavdrag m. m. som avses i den nämnda anvisnings- punkten i den mån avdragen på grund av bestämmelsen i femte stycket av den nämnda anvisningspunkten inte skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Avyttras privatbostadsfastighet som tidigare varit näringsfastighet skall omkostnadsbeloppet minskas med värdeminskningsavdrag m. m. som avses i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen i den mån avdragen på grund av bestämmelsen i femte stycket i den nämnda anvisnings- punkten vid övergången från näringsfastighet till privatbostadsfastighet inte kunde tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen avdrag erhållits för avsättning till ersättnings- fond för byggnader och markanläggningar gäller följande vid avyttring av näringsfastighet med byggnad eller markanläggning som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfonden. Omkostnadsbeloppet minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som enligt punkt 5 sjunde stycket av anvis- ningarna till 22 § kommunalskattelagen inte tagits upp som intäkt av näringsverksamhet.

Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen avdrag erhållits för avsättning till ersättnings- fond för byggnader och markanläggningar och har fastigheten övergått till privatbostadsfastighet gäller följande vid avyttring av privatbostadsfastig- heten. Omkostnadsbeloppet minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som enligt punkt 5 sjunde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskatte- lagen inte togs upp som intäkt av näringsverksamhet vid övergången.

Lag (1990:651).

25 § 6 mom. Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning av den beloppsgräns som anges i 4 mom. första stycket skall dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. På den skattskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen -- i stället för att beräknas enligt första meningen -- tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i 2 mom.

andra stycket, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Den som enligt 2 mom. fjärde stycket erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet, skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i 2 mom.

andra stycket. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Lag (1993:1471).

25 § 7 mom. Utgift för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skade- ersättning har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig inkomst enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen.

Har sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande minskas omkostnadsbeloppet med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. Lag (1990:651).

25 § 8 mom. Avyttras en fastighet som har förvärvats som ersättning för en annan fastighet och har uppskov medgetts enligt lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, skall omkostnadsbeloppet minskas i motsvarande mån.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att vid avyttring av en fastighet som är ersättningsbostad omkostnadsbeloppet skall minskas på sätt som där anges. Lag (1993:1471).

25 § 9 mom. Har en fastighet förvärvats före år 1952 skall den anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten får dock användas som ingångsvärde om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstigit 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde inte åsatt för år 1952 får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för den fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller det närmast därefter åsatta taxeringsvärdet. Hänsyn skall vid vinstberäkningen inte tas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952.

Lag (1993:1471).

25 § 10 mom. Från vinst vid avyttring av en näringsfastighet, beräknad enligt bestämmelserna i 1--9 mom., skall för fysisk person och dödsbo dras av ett belopp motsvarande det underskott som för det år fastigheten avyttrats redovisas i den förvärvskälla vartill fastigheten varit att hänföra. Avdraget får inte överstiga vinsten före avdraget.

Lag (1993:1471).

25 § 10 a mom. Om ett handelsbolag överlåter en fastighet till delägare i handelsbolaget eller någon närstående till delägaren till ett pris som understiger marknadsvärdet vid överlåtelsen, och om fastigheten i och med överlåtelsen blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 § andra stycket kommunal- skattelagen (1928:370), skall vid beräkning av realisations- vinst eller realisationsförlust överlåtelsen anses ha skett till ett pris motsvarande marknadsvärdet. Detsamma gäller vid överlåtelse av tomtmark som avses bli bebyggd med en sådan privatbostad.

Med närstående enligt första stycket avses detsamma som i punkt 14 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen. Lag (1999:1150).

25 § 11 mom. Vid avyttring av privatbostadsfastighet är 50 procent av vinsten skattepliktig. Är den avyttrade egendomen näringsfastighet är 90 procent av vinsten skattepliktig. Uppkommer förlust är i förra fallet 50 procent och i det senare 63 procent av förlusten avdragsgill.

Lag (1993:1471).

26 § 1 mom. Realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt beskattas enligt bestämmelserna i denna paragraf om bostadsrättsföreningen är av det slag som anges i 2 § 7 mom.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska föreningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om föreningen eller bolaget är av det slag som anges i 2 § 7 mom.

Bedömningen av om en förening eller ett bolag är av det slag som anges i 2 § 7 mom. görs på grundval av förhållandena vid ingången av det år då avyttringen ägde rum. Lag (1990:651).

26 § 2 mom. har upphävts genom lag (1991:1855).

26 § 3 mom. Utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av honom ägda föremål, vilka enligt 2 kap. 2 § jordabalken eljest skulle ha hört till den byggnad i vilken nyttjanderätten är upplåten, skall denna ersättning räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Vad nu har sagts gäller dock inte om ersättningen avser egendom som behandlats som inventarier vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet.

Ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i inre reparationsfond eller någon annan inom föreningen eller bolaget bildad fond, som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, skall inte räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Har någon särskild sådan ersättning inte betingats skall det utgående vederlaget minskas med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på bostadsrätten, andelen eller aktien.

Bestämmelserna i föregående stycke tillämpas på motsvarande sätt vid beräkningen av ingångsvärdet. Lag (1990:651).

26 § 4 mom. Har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från bostadsrätts- föreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna insatsen anses som köpeskilling. Särskilda avgifter som har betalats till föreningen i samband med förvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter) skall också räknas in i ingångsvärdet. Har insatsen för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

Kapitaltillskott -- utöver insats enligt första stycket -- som under innehavet har lämnats till bostadsrättsföreningen får räknas in i omkostnadsbeloppet endast om tillskotten har varit avsedda att användas av föreningen för amortering av lån eller för finansiering av förbättringsarbeten på fastigheten.

Tillskotten för amorteringar skall anses ha uppgått till ett belopp motsvarande bostadsrättensandel av de amorteringar som föreningen har gjort under innehavet.

Om föreningen har finansierat amortering av ett lån genom upptagande av ett nytt lån medräknas inte den amorteringen vid beräkningen av kapitaltillskott som skall ingå i omkostnadsbeloppet. Beräkningen av tillskotten för amorteringar som belöper på bostadsrätten sker med tillämpning av andels- förhållandena vid avyttringstidpunkten. För att ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten skall få beaktas fordras att tillskottet har använts för ett bestämt förbättringsarbete och att tillskott som bostadsrättshavarna har lämnat för arbetet i fråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. Lag (1993:1471).

26 § 5 mom. Som förbättringskostnad räknas

a) utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lägenheten och

b) utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägenheten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet,

Som förbättringskostnad räknas inte utgift som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i näringsverksamhet.

Som förbättringskostnad räknas även utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Som förbättringskostnader räknas också utgifter av nu nämnt slag som enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 § nämnda lag tagits upp som intäkt av näringsverksamhet när bostadsrätt i näringsverksamhet övergått till privatbostad.

Utgifter enligt första stycket som hänför sig till ett visst år räknas som förbättringskostnader endast under förutsättning att de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor och, om de är av det slag som avses i b, dessutom nedlagts under de senaste fem åren före avyttringen.

Utgifterna hänförs normalt till det år då en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om utgifter som avses i första stycket b gäller vidare att utgifterna får dras av endast till den del arbetet har medfört att lägenheten vid avyttringen alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet av lägenheten.

Av 3 mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten.

I sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen räknas in i bostads- rättens ingångsvärde, om föremålen har förvärvats tillsammans med bostads- rätten. Har föremålen anskaffats under innehavet, anses utgiften -- allt efter omständigheterna -- som en utgift för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten. Frågan om utgiften får räknas in i omkostnadsbeloppet avgörs enligt första -- tredje styckena. Lag (1991:1855).

26 § 6 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf på sådana andelar och aktier som avses i 1 mom. andra stycket förstås med bostadsrätts- förening den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till. Med den i upplåtelseavtalet angivna grundavgiften skall i sådana fall likställas den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts respektive den inbetalning på aktien som gjordes i anslutning till att aktien gavs ut. Lag (1990:651).

26 § 7 mom. Har en bostadsrätt förvärvats före år 1974 skall den anses förvärvad den 1 januari 1974. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet nämnda dag, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1974 påföreningens fastighet och med hänsyn till föreningens övriga tillgångar och skulderna enligt bokslutet för det räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av år 1974. Det vid förvärvet erlagda vederlaget får dock tas upp som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att det överstiger 150 procent av andelen i föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974. Vid bestämningen av vederlaget skall i detta fall bortses från om medel vid förvärvet av lägenheten fanns innestående på inre reparationsfond eller någon annan inom föreningen bildad fond, som var avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter. Fanns taxeringsvärde inte åsatt för år 1974 får motsvarande värde uppskattas med ledning av det närmast därefter åsatta taxeringsvärdet.

Hänsyn får vid vinstberäkningen inte tas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1974. Lag (1993:1471).

26 § 8 mom. Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att vid avyttring av en bostadsrätt som är ersättningsbostad omkostnadsbeloppet skall minskas på sätt som där anges. Lag (1993:1471).

26 § 9 mom. Från vinst vid avyttring av en bostadsrätt som inte är privat- bostad, beräknad enligt bestämmelserna i 1--8 mom., skall för fysisk person och dödsbo dras av ett belopp motsvarande det underskott som för det år bostadsrätten avyttrats redovisas i den förvärvskälla vartill bostadsrätten varit att hänföra. Vad nu sagts gäller inte i den mån underskottet tagits i anspråk för sådant avdrag som avses i 25 § 10 mom. Avdraget får inte överstiga vinsten före avdraget. Lag (1993:1471).

26 § 9 a mom. Om ett handelsbolag överlåter en bostadsrätt till delägare i handelsbolaget eller någon närstående till delägaren till ett pris som understiger marknadsvärdet vid överlåtelsen, och om bostadsrätten i och med överlåtelsen blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 § fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370), skall vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust överlåtelsen anses ha skett till ett pris motsvarande marknadsvärdet.

Med närstående enligt första stycket avses detsamma som i punkt 14 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen. Lag (1999:1150).

26 § 10 mom. Vid avyttring av bostadsrätt som är privatbostad är 50 procent av vinsten skattepliktig. Är bostadsrätten inte privatbostad är 90 procent av vinsten skattepliktig. Uppkommer förlust är i förra fallet 50 procent och i det senare 63 procent av förlusten avdragsgill. Lag (1993:1471).

27 § 1 mom. Vid avyttring av aktie, interimsbevis, andel i värdepappersfond, andel i ekonomisk förening, teckningsrättsbevis, delbevis, vinstandelsbevis avseende lån i svenska kronor, konvertibelt skuldebrev i svenska kronor, samt termin och köp-, sälj- eller teckningsoption avseende aktie eller aktieindex samt andra finansiella instrument, som till konstruktion eller verkningssätt liknar tidigare angivna finansiella instrument, tillämpas utöver 24 § bestämmelserna i 2--6 mom. Lag (1990:1422).

27 § 2 mom. Som anskaffningsvärde anses det genomsnittliga anskaff-ningsvärdet för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det avyttrade, beräknat på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar beträffande innehavet (genomsnittsmetoden). Har aktier eller andra andelar erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 a mom., skall som anskaffningsvärde för dessa andelar anses så stor del av det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådan mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade andelarna anses anskaffade utan kostnad. Har andelar erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket skall som anskaffningsvärde för dessa andelar anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut andelarna.

I fråga om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som tidigare varit ett investmentföretag gäller följande. Ett sådant finansiellt instrument som avses i 1 mom. och som anskaffats av företaget innan sådan förändring som anges i 2 § 10 mom. fjärde stycket inträffade skall anses ha anskaffats för ett belopp motsvarande marknadsvärdet vid tidpunkten för förändringen.

Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnoterade), får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avyttringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.

Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett bolag, anses anskaffat utan kostnad.

Som anskaffningsvärde för andel i annan värdepappersfond än allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1995 får fysisk person och dödsbo ta upp andelens marknadsvärde den 31 december 1992. Detsamma gäller i fråga om fondandelsbevis vars innehavare registreras efter utgången av år 1994.

Motsvarande värde för andel i fond som bildats under år 1993 eller 1994 är det först noterade marknadsvärdet.

Lag (1998:1606).

27 § 3 mom. Har köp- eller teckningsoption erhållits genom förvärv av skuldebrev förenat med option, skall anskaffningsvärdet för optionen beräknas som anskaffningsvärdet för skuldebrevet jämte optionen minskat med skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Lag (1990:1422).

27 § 4 mom. Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det köpande bolaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av de nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig realisationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening. De mottagna aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från Sverige men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt här. De gäller inte heller om 2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket är tillämpligt på avyttringen.

Vid avyttring av aktier eller andelar i fåmansföretag som avses i 3 § 12 a mom. tredje stycket tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflyttningen sker i fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp till beskattning.

Har avyttringen gjorts av en annan juridisk person än ett dödsbo, gäller, för att första stycket skall vara tillämpligt, utöver de villkor som föreskrivs där att aktier i det bolag som gett ut de avyttrade aktierna skall vara noterade på börs samt att det köpande bolaget skall ha erbjudit sig att på marknadsmässiga villkor förvärva samtliga aktier i det bolag som gett ut de avyttrade aktierna. Om särskilda skäl föreligger, får regeringen medge att villkoren i första meningen inte skall tillämpas i ett enskilt fall.

Lag (1997:439).

27 § 5 mom. Förlust på marknadsnoterad tillgång som avses i 1 mom. får dras av från realisationsvinst på marknadsnoterad sådan tillgång. I fråga om andel i värdepappersfond gäller detta endast om värdet av fondens innehav av sådana tillgångar som avses i 1 mom. inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärdedelar av fondförmögenheten.

Förlust på aktie i svenskt aktiebolag som inte är marknads- noterad respektive på andel i utländsk juridisk person som inte är marknadsnoterad får dras av från realisationsvinst på sådan aktie eller andel samt från realisationsvinst på sådan marknadsnoterad tillgång som avses i första stycket.

Av förlust som inte dragits av mot vinst får 70 procent dras av. Lag (1998:593).

27 § 6 mom. Består en värdepappersfond endast av sådana värdepapper som avses i 29 § och är andelarna marknadsnoterade behandlas realisationsvinst och realisationsförlust som ränteintäkt respektive ränteutgift. Lag (1990:1422).

28 § Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i handelsbolag skall ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott till bolaget och minskas med uttag från bolaget.

Ingångsvärdet skall vidare ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna och minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten. Blir det justerade ingångsvärdet negativt, skall omkostnadsbeloppet anses vara noll. Vederlaget vid avyttringen skall i detta fall ökas med ett belopp som motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet.

För andel i handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag skall ingångsvärdet justeras som om ägarbolaget var skattskyldigt i den skattskyldiges ställe. För andel i ägarbolaget justeras ingångsvärdet med hänsyn till summan av inkomster och underskott i bolagen. Blir nettot negativt skall ingångsvärdet minskas endast i den mån på andelen belöpande underskott är avdragsgillt.

I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräknas först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår (bok-slutsdagen). Denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens ingångsvärde och den ökning eller minskning i delägarens kapitalbehållning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll. Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till grund för justeringar enligt första stycket.

Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga inkomstberäkningen inte enligt bokföringsmässiga grunder, bortses från förutbetalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader.

Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på grundval av det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer av andra stycket. Från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avyttringen senare än vid 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.

Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas enbart på bestämmelserna i första stycket.

Har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare ägaren beskattats enligt 24 § 2 mom. fjärde stycket, skall det justerade ingångsvärdet för andelen anses vara noll.

Vid tillämpning av första stycket skall bortses från positiv och negativ räntefördelning enligt lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Ett negativt fördelningsbelopp skall dock minska ingångsvärdet i den mån räntefördelningen minskat ett underskott av näringsverksamheten.

Ingångsvärdet skall ökas med 28 procent av en ökning av expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel och minskas med 28 procent av en minskning. Ingångsvärdet skall ökas med 72 procent av en minskning av expansionsmedel som inte tas upp som intäkt enligt 14 § lagen om expansionsmedel. Vid överföring av expansionsmedel enligt 11 § nämnda lag skall ingångsvärdet minskas med 72 procent av det överförda beloppet.

I fall som avses i 3 § 1 h mom. gäller reglerna i det momentet.

Lag (1998:1606).

29 § 1 mom. Realisationsvinst vid avyttring av fordringar och andra finansiella instrument där underliggande instrument är hänförliga till fordringar, utställda i svenska kronor eller till ränteindex, utom sådana fordringar som avses i 27 § 1 mom., beräknas enligt den genomsnittsmetod som anges i 27 § 2 mom. Lag (1990:651).

29 § 2 mom. Realisationsvinst och realisationsförlust på annan marknadsnoterad tillgång som avses i 1 mom. än premieobligationer behandlas som ränteintäkt respektive ränteutgift. Av förlust på premieobligationer eller på tillgångar som inte är marknadsnoterade får 70 procent dras av. Lag (1993:1543).

30 § 1 mom. Realisationsvinst vid avyttring av utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta beräknas med tillämpning av 24 § och den genomsnittsmetod som anges i 27 § 2 mom. första stycket. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av ett finansiellt instrument vars underliggande egendom är utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta eller är hänförlig till ett index beroende av sådan valuta. Vid avyttringen tillämpas även bestämmelserna i 2 mom. femte stycket sista meningen. Lag (1990:1422).

30 § 2 mom. Vid betalning av en skuld i utländsk valuta beräknas vinst respektive förlust på grund av valutakursförändring för långivare och låntagare på följande sätt.

Långivaren skall som intäkt ta upp värdet av det återbetalade beloppet vid återbetalningen och medges avdrag för beloppets värde vid utlåningstillfället.

Låntagaren skall som intäkt ta upp värdet av det återbetalade beloppet vid utlåningstillfället och medges avdrag för beloppets värde vid återbetalningen.

Värdet av det återbetalade beloppet vid utlåningstillfället beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 27 § 2 mom. första stycket. Med anskaffningsvärde avses därvid avdraget för långivaren och intäkten för låntagaren.

Skattskyldighet för kursvinst respektive avdragsrätt för kursförlust på en fordran eller skuld i utländsk valuta inträder för det beskattningsår då återbetalning sker.

Med betalning av skuld jämställs att skulden mot vederlag övertas av annan låntagare.

Kursvinst eller kursförlust beräknas inte för tid mellan avyttring och växling till svenska kronor i fall som avses i 24 § 1 mom. sista stycket.

Kursvinst eller kursförlust på utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under tillfällig vistelse i utlandet är inte skattepliktig respektive avdragsgill. Lag (1990:1422).

31 § Vid avyttring av annan egendom än sådan som avses i 25--30 §§ gäller utöver 24 § följande bestämmelser.

Om den skattskyldige innehaft egendomen för personligt bruk (personligt lösöre) får

1. anskaffningsvärdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för egendomen efter avdrag för kostnaden för avyttringen,

2. avdrag göras med 50 000 kronor från summan av vinster på grund av avyttringar av sådan egendom under beskattningsåret.

Om den skattskyldige tidigare har medgetts avdrag helt eller delvis för egendomens anskaffning, värdeminskning e. d. skall ingångsvärdet minskas med detta avdrag.

När en avyttring av egendom som inte innehafts för personligt bruk avser en del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisations- vinsten beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 27 § 2 mom.

Avdrag för realisationsförlust medges inte för egendom som innehafts för personligt bruk. Lag (1990:1422).

Övergångsbestämmelser

1983:984

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Äldre bestämmelser skall alltjämt tillämpas vid 1985 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1984, dock ej om det bokslut som ligger till grund för taxeringen avser ett räkenskapsår som har påbörjats efter utgången av år 1983. Lag (1985:70).

1983:1044

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1983.

1983:1049

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

1983:1050

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

1983:1089

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

1984:345

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 1 maj 1984 tillämpas 10 § 1 mom. i sin lydelse närmast före den 1 januari 1984. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

1984:813

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Har en ideell förening vid 1984 års taxering inte medgetts grundavdrag enligt denna lag får rättelse beslutas av taxeringen enligt 72 a § taxeringslagen (1956:623) eller besvär anföras över taxeringen enligt 100 § samma lag.

1984:895

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

1984:916

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

1984:1061

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna skall följande iakttas.

1. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har vid den taxering, då de nya bestämmelserna första gången skall tillämpas för denne, rätt till avdrag för allmän kommunalskatt, som påförts året före taxeringsåret, med 50 procent av det belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag. Avdraget medges som allmänt avdrag enligt 4 §.

Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket och som enligt äldre bestämmelser varit skattskyldig enligt denna lag för det beskattningsår vartill den påförda kommunalskatten hänför sig, dock att avdraget utgör 25 procent av det belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag.

2. Har skattskyldig som avses i 10 a § första stycket vid en senare taxering än som avses i 1 första stycket påförts allmän kommunalskatt året före taxeringsåret, medges avdrag med ett belopp motsvarande 50 procent av den påförda skatten. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i 1 andra stycket, dock att avdraget utgör 25 procent av den påförda skatten.

3. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket skall som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet redovisa 50 procent av restituerad, avkortad eller avskriven allmän kommunalskatt för vilken avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar. Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket, dock att intäkten utgör 25 procent av skattebeloppet.

4. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har rätt till avdrag för förlust eller underskott som avses i 4 § första stycket 1 och 3 och som hänför sig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser.

Motsvarande gäller skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket, dock att avdraget utgör 25 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och 75 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser.

5. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har rätt till avdrag enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänförlig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 50 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och med 50 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser.

6. Skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket har rätt till avdrag enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänförlig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 25 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och med 75 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser. Skattskyldig som avses i 7 § 4 mom. har dock rätt till avdrag med hela det belopp med vilket förlustavdrag hade kunnat medges vid taxering till kommunal inkomstskatt.

7. Vid beräkning enligt 2 § 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt tillämpas vad som anges i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950:308) om ändring i kommunalskattelagen.

8. Vid beräkning enligt 2 § 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av skadeförsäkringsanstalt skall i fråga om sådan reserv som avses i 17 § lagen (1982:728) om införande av försäkringsrörelselagen (1982:713) tillämpas vad som i punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 januari 1983 föreskrevs om säkerhetsfond.

9. I fråga om de nya bestämmelserna skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter i kommunalskattelagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen (1984:1060) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vilka gällt övergångsbestämmelser som alltjämt skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbestämmelser tillämpas även i andra fall än som avses i punkterna 7 och 8.

1984:1087

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om underskott som hänför sig till 1985 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om familjestiftelse som då taxeras för beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.

1985:226

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

1985:249

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

De nya procentsatserna i 2 § 6 mom. fjärde och tjugotredje styckena skall tillämpas även i fråga om skattskyldiga för vilka inkomsten vid 1986 års taxering, på grund av övergångsbestämmelserna till lagen (1984:1060) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1984:1061) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall beräknas enligt 30 § 2 eller 5 mom. kommunalskattelagen och enligt 2 § lagen om statlig inkomst- skatt i lagrummens äldre lydelse.

1985:263

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

1985:308

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

De nya bestämmelserna om skattskyldighet i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Vid 1985 års taxering skall Stiftelsen Småföretagsfonden vara helt befriad från skattskyldighet vid taxeringen till statlig inkomstskatt.

1985:363

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om inkomst som uppburits före utgången av år 1992 på grund av anställning utomlands som påbörjats före ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall dock en ny anställning anses ha påbörjats vid lagens ikraftträdande.

Lag (1990:651).

1985:412

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

1985:470

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Bestämmelserna om avdrag för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Bestämmelserna om beskattning vid nedsättning av reserv- eller säkerhetsfond tillämpas första gången vid 1987 års taxering och gäller för fondavsättningar som hänför sig till 1986 års taxering eller senare.

1985:822

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Medgivande enligt 2 § 7 mom. femte stycket andra meningen får avse beskattningsår för vilket taxering sker år 1986 eller senare. I fråga om beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet får medgivande lämnas endast om taxering i enlighet därmed inte leder till högre skatt.

1985:1019

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna i 2 § 8 mom. tillämpas första gången vid 1986 års taxering eller, om föreningen då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985, vid 1987 års taxering.

1986:124

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om tillgång, som förvärvats genom utdelning, vilken beslutats efter utgången av år 1985.

1986:312

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

1986:466

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om beskattningsår, som har påbörjats före den 1 juli 1986. Äldre bestämmelser i 22 § skall fortfarande tillämpas i fråga om inkomst som utgörs av ränta på utlånade medel om lånet beviljats före lagens ikraftträdande.

1986:508

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2--7 nedan.

2. Vid 1988 års taxering tillämpas 6 § 1 mom. första stycket a och 8 § första stycket med beaktande av punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:507) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

3. Vid 1988 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 § 1 mom., grundbelopp och tilläggsbelopp beräknas enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör 100 kronor samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter:

4,5 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

7 men inte 8 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 13 % av återstoden

8 basenheter:

         "      "  8    "        "  20 % "     "

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp inte överstiger 15 basenheter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger

15 men inte 16 basenheter : tilläggsbeloppet för 15 basenheter och 10 % av

                                                              återstoden

;

16  " "     20 "          :    "                 16 "    "         14 %

" " ;

20  " "     21 "          :    "                 20 "    "         20 %

" " ;

21  " "     38 "          :    "                 21 "    "         25 %

" " ;

38  basenheter            :    "                 38 "    "         27 %

"".

4. Vid 1988 års taxering är basenheten, i stället för vad som sägs i 10 § 2 mom., 9 000 kronor.

5. Äldre bestämmelser i 10 § 3 mom. första stycket 1 och andra stycket samt 11 § 1 mom. tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om underskott i förvärvskälla, om beskattningsåret för förvärvskällan har påbörjats före den 1 april 1986.

6. Skall skattskyldig taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 april 1986 tillämpas vid 1988 års taxering äldre bestämmelser i 6 § 1 mom. första stycket a, 8 §, 10 § 1 och 2 mom. samt 12 §, om detta sammantaget leder till lägre statlig inkomstskatt.

7. Äldre bestämmelser i 10 § 4 mom. tillämpas vid 1988 års taxering, varvid dock det högsta belopp som undantas skall vara 15 000 kronor i stället för 30 000 kronor.

1986:1114

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Beträffande sådant underskott i förvärvskällan övrig tillfällig förvärvsverksamhet som beror på att avdrag enligt punkt 7 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) medgivits med högre belopp än vad som motsvarar de i förvärvskällan redovisade intäkterna av utställda standardiserade optioner skall de nya bestämmelserna i 4 § tillämpas redan vid 1987 års taxering. Vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1987 tillämpas dock äldre bestämmelser i 6 § 1 mom. och därmed, på grund avhänvisningen i 6 § 1 mom. första stycket a till 53 § 1 mom. kommunalskattelagen, det senare lagrummet i dess lydelse intill den 1 januari 1987.

Vid 1988 års taxering tillämpas äldre bestämmelser i 2 § 1 mom. i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986. Lag (1987:573).

1986:1226

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

1986:1307

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 1 § tillämpas intill utgången av juni 1988.

1987:339

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas såvitt avser Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet, TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne och regleringsföreningarna på jordbrukets och fiskets område första gången vid 1987 års taxering och såvitt avser Stiftelsen ÖV-huset fr.o.m. 1985 års taxering.

1987:657

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

2. De nya bestämmelserna tillämpas även i fråga om sådana fusioner enligt 87 § 1 mom. lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen som avsågs i de äldre bestämmelserna i 2 § 4 mom. första stycket.

3. Äldre bestämmelser tillämpas alltjämt vid fusioner enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och i fall då ett bankaktiebolag före den 1 juli 1987 övertagit ett annat bankaktiebolags hela bankrörelse.

1987:1149

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 2 § 4 mom.

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller i samma utsträckning som tidigare för fusioner enligt 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

1988:1211

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas såvitt avser Stiftelsen UV-huset fr. o.m. 1987 års taxering och såvitt avser PROTEKO fr. o. m. 1989 års taxering.

1988:1524

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

1989:1016

Denna lag träder i kraft den 31 december 1989 och tillämpas såvitt avser 10 a § första gången vid 1990 års taxering och såvitt avser 10 § 1 mom.

första gången vid 1991 års taxering.

Äldre bestämmelser i 10 a § tillämpas vid 1990 års taxering i fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1989.

1989:1040

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1990.

1990:339

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

1990:651

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2--18 nedan.

2. Har egendom avyttrats före den 1 januari 1991 och var vinst på grund av avyttringen skattepliktig enligt 35 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990 men har beskattning på grund av bestämmelserna i 41 § samma lag i dess nämnda lydelse inte skett senast vid 1991 års taxering, gäller följande. Beskattning på grund av avyttringen skall ske vid taxeringen för det första beskattningsår då någon del av köpeskillingen är tillgänglig för lyftning. Är emellertid köpeskillingens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det beskattningsår då beloppet blir tillgängligt för lyftning.

3. Har avyttring beskattats vid 1991 eller tidigare års taxering och har därvid viss del av köpeskillingen inte kunnat beaktas, skall tillkommande köpeskilling tas upp till beskattning när den blir tillgänglig för lyftning.

Beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust sker därvid enligt de regler som tillämpades när första delen av köpeskillingen togs upp till beskattning med undantag av 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990. De nya bestämmelserna i 3 § 12 mom. tredje stycket tillämpas inte i fall som avses i denna punkt.

4. Avyttras fastighet före utgången av år 1999 får -- i andra fall än när delägare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag eller delägare närstående person avyttrar fastighet till företaget -- omkostnadsbeloppet beräknas genom att det omkostnadsbelopp som hade kunnat användas om avyttringen skett den 31 december 1990 ökas med i 25 § 4 mom. avsedda förbättringskostnader m. m. som lagts ned på fastigheten under tiden mellan den 1 januari 1991 och avyttringstillfället. Vid tillämpning av punkterna 6 a och 6 b av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse intill den 1 juli 1990 skall dock följande gälla.

a) Ingångsvärde samt förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter det år då fastigheten förvärvades respektive kostnaden lades ned.

b) Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärdet visst år skall omräkningen ske med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter sistnämnda år.

c) Värdeminskningsavdrag som belöper på det år som den kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller på något av de sju följande åren räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter det år kostnaden lades ned.

d) Tidigareläggning får inte ske med mer än åtta år.

e) Tidigareläggning får ske endast i fråga om den del av ingångsvärde och förbättringskostnader för ersättningsfastigheten som inte överstiger ett belopp motsvarande vederlaget vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten minskat med förbättringskostnader som under den skattskyldiges innehav har lagts ned på denna fastighet under det år då fastigheten avyttrades eller under något av de sju närmast föregående åren. Sådan minskning med hänsyn till förbättringskostnader på den ursprungliga fastigheten skall dock ske endast för år då de nedlagda kostnaderna har överstigit tio procent av vederlaget vid avyttringen av denna fastighet.

f) Tidigareläggning får -- om ersättningsfastigheten förvärvats före avyttringen av den ursprungliga fastigheten -- inte leda till att ersättningsfastigheten anses förvärvad före förvärvet av den ursprungliga fastigheten eller tidigare än åtta år före avyttringen av nämnda fastighet.

Beräknas omkostnadsbeloppet enligt bestämmelserna i första stycket skall sådan kvotering av vinsten som avses i 25 § 11 mom. ej ske.

Lag (1993:1471).

5. har upphävts genom lag (1993:1471).

6. Avdrag för realisationsförlust, som hänför sig till 1991 och tidigare års taxeringar men inte kunnat dras av tidigare, får göras vid beräkning av inkomst av kapital respektive näringsverksamhet senast det sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten än hänförlig. Härvid tillämpas bestämmelserna i punkt 3 andra stycket samt punkt 4 andra och fjärde styckena av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse intill den 1 juli 1990. Avdrag får dock göras endast i den mån den skattskyldige redovisar sådan vinst vid avyttring av egendom som enligt 35 § 1 mom. kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skulle ha tagits upp som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Fysiska personer och dödsbon får göra avdrag för sparade realisationsförluster i inkomstlaget kapital. För övriga juridiska personer får motsvarande avdrag göras från intäkt av näringsverksamhet, med tillämpning av de nya bestämmelserna i 2 § 14 mom.

7. I fråga om aktie, andel i värdepappersfond eller andel i ekonomisk förening som inte är marknadsnoterad och som den skattskyldige den 1 april 1976 innehaft i mer än fem år gäller punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1976:343) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Lag (1990:1422).

8. För andel i allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1991 får som anskaffningsvärde tas upp andelens marknadsvärde den 31 december 1990. Lag (1990:1422).

9. Premie vid utfärdande av option vilken erhållits före utgången av år 1990 och som enligt de regler som gällde intill den 1 juli 1990 skall redovisas senast vid 1991 års taxering, skall inte tas upp till beskattning vid 1992 eller senare års taxering.

10. Har förvärvare av ett skuldebrev eller andel i sådan värdepappersfond som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990 före utgången av år 1990 lämnat över- låtaren kompensation för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid 1992 års taxering bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 39 § kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990.

Har förvärvare medgetts avdrag för räntekompensation enligt nämnda anvisningspunkt skall kompensationen inte inräknas i anskaffningsvärdet vid beräkning av realisationsvinst när skuldebrevet eller andelen avyttras. Lag (1990:1422).

11. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. andra stycket, 2 § 4 mom. åttonde stycket samt 4 § andra stycket tillämpas även vid 1992 och senare års taxeringar. Intäkten eller avdrag skall dock hänföras till näringsverksamhet.

12. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. första stycket tillämpas vid 1992 års taxering samt, om något av företagen inte taxeras då, även vid 1993 års taxering.

12 a. I fråga om vad som förstås med utjämningsfond samt vad som skall anses utgöra en minskning av sådan fond tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 6 mom. vid 1992 och senare års taxeringar. Lag (1990:1422).

13. Vad som sägs om avdrag för underskott i punkt 6 av övergångsbestämmel- serna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas på motsvarande sätt i fråga om sådana underskott enligt den äldre lydelsen av 4 § första stycket. Vid tillämpningen anses koncernbidrag som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör avdragsgill omkostnad för givaren i näringsverksamhet av angivet slag.

14. Vid beräkning av schablonintäkt enligt 2 § 10 mom. första stycket 2 skall om beskattningsåret påbörjats före den 1 januari 1991 beskattningsåret i stället anses påbörjat vid denna tidpunkt.

15. Har en skattskyldig vid 1991 års taxering redovisat inkomst eller underskott av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital enligt de äldre bestämmelserna i 41 § andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) skall den skattskyldige vid beräkning av inkomst av näringsverk- samhet vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 års taxering inte ta upp andra ingående tillgångs- och skuldposter i det aktuella hänseendet än som framgår av andra och tredje styckena.

Som ingående fordran tas upp dels intäkt som blivit tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret men som tagits till beskattning det föregående beskattningsåret, dels utgift som betalts i slutet av det föregående beskattningsåret men som inte dragits av vid beräkningen av inkomsten för det beskattningsåret.

Som ingående skuld tas upp dels intäkt som har uppburit i slutet av det föregående beskattningsåret men som inte tagits till beskattning det året, dels utgift som är obetald vid ingången av beskattningsåret men som dragits av vid beräkningen av inkomsten för det föregående beskattningsåret.

Intäkter och utgifter som redovisats vid 1991 års taxering beaktas inte vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 års taxering i vidare mån än vad som framgår av andra och tredje styckena.

16. har upphävts genom lag (1994:1859).

17. De nya föreskrifterna i 3 § 13 mom. tillämpas inte i fråga om förvärvskälla där verksamheten upphört under beskattningsår för vilket taxering skett år 1991 eller tidigare.

18. I fråga om de nya bestämmelserna i lagen skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter som upphävs genom lagen eller föreskrifter i kommunalskattelagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vilka gällt övergångsbestämmelser som fortfarande skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbestämmelser tillämpas. Punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1976:343) om ändring i kommunalskattelagen skall dock tillämpas endast i den utsträckning som framgår av punkt 7 ovan.

1990:1422

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid 1992 och senare års taxeringar i fråga om likvidation eller fusion som föranlett utskiftning till aktieägare före ikraftträdandet.

1990:1463

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

1991:181

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Om ärende om dispens enligt bestämmelse som ändras genom denna lag är anhängigt hos riksskatteverket vid utgången av juni 1991 skall ärendet prövas av skatterättsnämnden.

Nämndens beslut får inte överklagas.

1991:412

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Äldre bestämmelser i 7 § 8 mom. sjätte -- nionde styckena tillämpas dock fortfarande på utdelning som blir tillgänglig för lyftning före den 1 januari 1992 och i fråga om utdelning som frikallats från skattskyldighet genom förklaring om skattebefrielse som lämnats före den 1 januari 1992.

1991:693

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

1991:1833

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 1--5 nedan.

1. Äldre bestämmelser i 3 § 4 mom. första stycket tillämpas alltjämt om bidraget uppburits före ikraftträdandet.

2. Bestämmelserna i 3 § 12 mom. tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

3. Vid 1993--1995 års taxeringar gäller för fysiska personer och dödsbon följand e. Av realisationsvinst på sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. skall som skattepliktig intäkt tas upp fem sjättedelar. Avdrag för realisationsförlust på sådana instrument skall grundas på fem sjättedelar av förlusten. Vad nu sagts gäller på motsvarande sätt realisationsvinst och realisationsförlust på andel i handelsbolag.

Första stycket gäller inte sådan realisationsförlust som avses i 27 § 5 mom.

tredje stycket till den del förlusten svarar mot utdelning från bolaget under beskattningsåret och närmast föregående beskattningsår.

Lag (1992:1486).

4. Bestämmelserna i 10 § tredje stycket tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Lag (1992:1486).

5. Äldre bestämmelser i 10 a § tillämpas för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

1991:1855

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Har bostadsrätt som avses i 26 § avyttrats före utgången av år 1991 skall dock, om den skattskyldige yrkar det, vinst eller förlust beräknas med tillämpning av de äldre bestämmelserna.

1991:1913

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med 1992 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1990--1991 gäller punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse den 30 juni 1990.

1991:2007

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

1992:577

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering. De äldre bestämmelserna tillämpas alltjämt i fråga om tillgångar som givits ut av bolag som försatts i konkurs före den 1 januari 1992.

1992:703

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid 1994 år s taxering.

1992:1092

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.

1992:1344

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. Bestämmelserna i 3 § 8 mom. fjärde stycket och 27 § 4 mom. i deras nya lydelse tillämpas inte i fråga om avyttringar som skett före utgången av år 1992. Bestämmelserna i 3 § 8 mom. fjärde stycket i dess nya lydelse gäller inte heller om fusion skett före utgången av år 1992.

1992:1663

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992--1993 tillämpas dock äldre bestämmelser. För det fall intäkt beskattats eller avdrag medgivits för utgift vid 1993 års taxering i enlighet med äldre bestämmelser skall intäkten inte beskattas och avdrag inte medges för utgiften vid 1994 års taxering.

1992:1748

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.

1993:670

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

2. Bestämmelserna i punkterna 3--8 gäller sådant bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. fjärde stycket i dess lydelse intill den 31 december 1993.

3. Ett bostadsföretag som taxeras enligt de nya bestämmelserna medges inte avdrag för underskott enligt 26 § kommunalskattelagen (1928:370) i den mån underskottet avser förvaltning av fastighet som avses i 2 § 7 mom. fjärde stycket i dess äldre lydelse.

4. Vid tillämpningen av bestämmelserna om värdeminskningsavdrag i punkterna 6 och 12 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall bokfört värde för byggnader och inventarier anses utgöra vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet (det skattemässiga restvärdet) vid ingången av det beskattningsår för vilket taxering första gången sker enligt de nya bestämmelserna. Med bokfört värde avses värdet i balansräkningen för det sista beskattningsår för vilket taxering skall ske enligt de äldre bestämmelserna. Har nämnda tillgångar skrivits upp under detta eller något av de två närmast föregående räkenskapsåren skall det tidigare värdet, efter avdrag för skälig värdeminskning, i stället utgöra det skattemässiga restvärdet.

5. Omfattar det bokförda värdet för byggnad enligt punkt 4 inte sådan markanläggning som anskaffats före ikraftträdandet eller markanläggning som anskaffats efter ikraftträdandet men under ett beskattningsår för vilket taxering sker enligt de äldre bestämmelserna skall, vid tillämpning av bestämmelserna om värdeminskningsavdrag, byggnadens anskaffningsvärde och skattemässiga restvärde ökas med markanläggningens anskaffningsvärde respektive bokförda värde. Bestämmelserna i punkt 4 om uppskrivning skall därvid tillämpas på motsvarande sätt.

6. Vad som i punkt 5 sagts om markanläggning skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om anslutningsavgift och anläggningsbidrag som avses i punkt 17 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370).

7. Föreskrifterna i punkterna 4--6 skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tillgångar i sådan samfällighet som avses i 41 a § kommunalskattelagen (1928:370).

8. Har ett bostadsföretag i balansräkningen för det sista beskattningsår för vilket taxering skall ske enligt de äldre bestämmelserna redovisat särskild tillgångspost enligt lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m., skall avdrag medges med tre procent om året av tillgångspostens belopp enligt särskild plan.

1993:939

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2--8.

2. De nya bestämmelserna i 2 § 6 mom. sjunde stycket träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas första gången vid taxering för det beskattningsår som påbörjas den tidpunkt då bestämmelsen träder i kraft eller närmast därefter.

3. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om livförsäkringsföretag för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

4. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller för annan skattskyldig än livförsäkringsföretag äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till avdrag för förlust uppkommit före ikraftträdandet.

5. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om andelar i svenska värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1994 skall i stället för förmögenhets- nivån 90 procent i momentets sjätte stycke tillämpas en gräns på 75 procent.

6. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. åttonde och nionde styckena skall, i fråga om utdelning som lämnas under år 1994, anses att fonden mottagit de vidareutdelade inkomsterna efter ikraftträdandet.

7. De nya föreskrifterna om skatteplikt i 3 § 1 mom. tillämpas inte i fråga om utdelning på förlagsinsatser i ekonomisk förening som betalats in till föreningen före ikraftträdandet.

8. Har aktier eller andelar vid tillämpning av 3 § 12 mom. första stycket värderats enligt fjärde stycket 1 gäller vid 1995 års taxering undantaget från skatteplikt för utdelning i 3 § 1 mom. tredje stycket för högst summan av dels ett belopp som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter multiplicerad med anskaffningskostnaden och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott efter uppräkning enligt fjärde stycket 2, dels en femtedel av det belopp som därutöver är att anse som intäkt av kapital. Vid utdelning av belopp som svarar mot sparad utdelning gäller undantaget från skatteplikt endast en femtedel av beloppet. Lag (1993:1544).

1993:1443

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

1993:1471

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas -- med undantag för bestämmelserna om avdrag för förluster i 25 § 11 mom. och 26 § 10 mom. -- på avyttringar som skett den 8 september 1993 och senare.

Reglerna om avdrag för förluster i nämnda lagrum tillämpas på avyttringar som sker den 1 juli 1994 och senare.

2. Avyttras fastighet eller bostadsrätt under tiden den 8 september 1993--den 30 juni 1994 skall, i stället för vad som stadgas i punkt 1, bestämmelserna i deras lydelse intill den 1 januari 1994 tillämpas om den skattskyldige yrkar det.

1993:1543

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2--15. Lag (1994:778).

2. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. fjärde stycket gäller fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. femte stycket gäller fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. Vid tillämpning av de nya föreskrifterna beaktas inte underskott som dragits av vid beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1989.

4. Med undantag för bestämmelsen om avdrag för förluster tillämpas 2 § 1 mom. sista stycket på avyttringar som skett den 8 september 1993 och senare. Regeln om avdrag för förluster i nämnda paragraf tillämpas på avyttringar som sker den 1 juli 1994 och senare.

5. Avyttras fastighet eller bostadsrätt under tiden den 8 september 1993--den 30 juni 1994 skall, i stället för vad som stadgas i punkt 4, bestämmelserna i deras lydelse intill den 1 januari 1994 tillämpas om den skattskyldige yrkar det.

6. Äldre föreskrifter i 2 § 8 mom. tillämpas fortfarande på utdelning som förfallit till betalning före ikraftträdandet. De äldre föreskrifterna i momentet om avdrag för ekonomisk förening för utdelning gäller fortfarande i fråga om utdelning på förlagsinsatser som betalats in till föreningen före ikraftträdandet.

7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 2 § 10 mom. andra stycket vid 1995 års taxering eller, om företaget inte taxeras då, vid 1996 års taxering skall gränsbeloppet

a. ökas med ett belopp som motsvarar företagets eget kapital enligt fastställd balansräkning för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1991 eller, om företaget inte taxerades då, år 1992 till den del detta belopp överstiger tillskjutet kapital och utdelning som beslutats för nämnda räkenskapsår,

b. minskas med utbetalning till aktieägaren enligt 12 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden efter det räkenskapsår som avses i a och före det första räkenskapsår för vilket taxering skedde enligt de nya föreskrifterna, samt

c. minskas med utdelning från företaget vilken beslutats för räkenskapsår som infallit efter det räkenskapsår som avses i a och före det första räkenskapsår för vilket taxering skedde enligt de nya föreskrifterna till den del utdelningen överstigit av företaget mottagen skattepliktig utdelning.

De avgående posterna enligt föregående stycke b och c får tillsammans inte överstiga posten a i samma stycke.

Bestämmelserna i föregående stycke gäller endast om företaget var investmentföretag vid utgången av det räkenskapsår som avses i samma stycke a. Lag (1994:778).

8. Punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1833) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall alltjämt gälla. I enlighet med punkt 3 av nämnda övergångsbestämmelse skall för taxeringsåret 1995 de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om skatteplikt för vinst respektive avdragsrätt för förlust på svenska aktier e. d. tillämpas på fem sjättedelar av vinsten respektive förlusten. För taxeringsåret 1995 gäller dock att de nya föreskrifterna skall tillämpas på hela realisationsförlusten på sådan andel i värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom. under förutsättning att mottagen ersättning för den vid avyttringen upplupna inte förfallna avkastningen behandlas som ränteintäkt enligt de nya föreskrifterna om räntekompensation i 3 § 6 mom. Lag (1994:778).

9. Har sådan utbetalning som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket i den lydelse föreskriften hade intill den 1 januari 1994 tagits upp till beskattning vid 1994 års taxering tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 14 mom. första stycket och 27 § 5 mom. tredje stycket. Har realisations- förlust uppkommit vid 1994 års taxering och är förlusten hänförlig till inlösen av aktie vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i ett aktiebolag skall belopp som skiftas ut till aktieägaren under år 1994 eller senare tas upp som realisationsvinst med ett belopp som svarar mot medgivet avdrag för realisationsförlust. Medgavs avdrag för viss del av realisationsförlusten skall endast motsvarande del av det utskiftade beloppet tas upp som realisationsvinst.

10. Har förvärvare av skuldebrev eller andel i värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom., efter utgången av år 1990 men före utgången av år 1993, lämnat överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen avkastning, tillämpas 3 § 6 mom. i dess äldre lydelse.

11. Föreskrifterna i 16 § 2 mom. tredje stycket tillämpas såvitt avser Namibia och Venezuela från och med den 1 januari året efter det att respektive dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och dessa två stater träder i kraft samt såvitt avser Irland från och med den dag då det den 1 juli 1993 undertecknade protokollet om ändring i dubbelbeskattnings- avtalet mellan Sverige och Irland träder i kraft.

12. Har ett bolag eller en ekonomisk förening försatts i konkurs men har företaget inte upplösts före utgången av december 1993 anses aktie eller annat finansiellt instrument som företaget har givit ut ha avyttrats den 1 januari 1994.

13. I 9 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv finns särskilda bestämmelser om ingångsvärde för andel i handelsbolag enligt 28 §.

14. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till avdrag för förlust uppkommit före ikraftträdandet.

15. Har verksamheten i en förvärvskälla i ett handelsbolag avslutats under ett beskattningsår för vilket taxering skett år 1994 eller tidigare gäller föreskrifterna i 3 § 13 mom. i dess äldre lydelse till och med 1997 års taxering. Lag (1994:778).

1993:1544

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-8.

2. De nya bestämmelserna i 2 § 6 mom. sjunde stycket träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas första gången vid taxering för det beskattningsår som påbörjas den tidpunkt då bestämmelsen träder i kraft eller närmast därefter.

3. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om livförsäkringsföretag för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

4. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller för annan skattskyldig än livförsäkringsföretag äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till avdrag för förlust uppkommit före ikraftträdandet.

5. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om andelar i svenska värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1994 skall i stället för förmögenhetsnivån 90 procent i momentets sjätte stycke tillämpas en gräns på 75 procent.

6. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. åttonde och nionde styckena skall, i fråga om utdelning som lämnas under år 1994, anses att fonden mottagit de vidareutdelade inkomsterna efter ikraftträdandet.

7. De nya föreskrifterna om skatteplikt i 3 § 1 mom. tillämpas inte i fråga om utdelning på förlagsinsatser i ekonomisk förening som betalats in till föreningen före ikraftträdandet.

8. har upphävts genom lag (1994:778).

1993:1579

Regeringen föreskriver att lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall träda i kraft den 1 januari 1994 såvitt gäller 2 § 6 mom. sjunde stycket. De nya bestämmelserna i stycket tillämpas första gången vid taxering för det beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1994 eller närmast därefter.

1994:778

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2--8.

2. Vid 1995 års taxering skall intäkt som avses i 2 § 10 mom. första stycket 4 tas ut med 2,4 procent för år räknat för den del av beskattningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.

3. De nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utgången av år 1993 tillämpas äldre föreskrifter i 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 vid 1995 och senare års taxeringar.

5. För regionala utvecklingsfonder tillämpas vid 1995 och 1996 års taxeringar äldre föreskrifter i 7 § 4 mom.

6. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 § 8 mom. i dess lydelse vid utgången av år 1993 för utdelning som uppburits senast den 31 december 1993.

7. I fråga om utdelning som uppburits före ikraftträdandet skall det i 7 § 8 mom. tredje stycket beträffande näringsbetingat innehav uppställda kravet att innehavet betingas av verksamhet, som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära, anses vara uppfyllt om det görs sannolikt att nämnda omständigheter föreligger.

8. I fråga om utdelning som lämnas under år 1994 tillämpas bestämmelserna i 7 § 8 mom. i dess äldre lydelse vid prövning enligt punkten 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. åttonde och nionde styckena denna lag huruvida utdelningen skulle ha beskattats hos värdepappersfonden.

1994:761

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

1994:1678

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

1994:1859

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering om inte annat följer av punkterna 2--12.

2. Ifråga om beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1995 gäller äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till avdrag har uppkommit före ikraftträdandet.

3. För företag med beskattningsår som påbörjats före den 1 janauri 1995 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.

4. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. sista stycket gäller alltjämt om utdelningen lämnats före utgången av år 1994.

5. Äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 4 skall endast tillämpas vid 1995 och 1996 års taxeringar för värdepappersfond om fonden under år 1994 vidareutdelat utdelning som mottagits under samma år på sådana tillgångar som avses i den nämnda punkten. Därvid skall så stor del av den i nämnda punkt angivna intäkten tas upp som svarar mot förhållandet mellan denna vidareutdelning och all utdelning som fonden mottagit under året.

Utdelning som fonden har lämnat under år 1994 skall i första hand anses utgöras av sådan vidareutdelning som anges i första meningen.

För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1995 tillämpas, med den i föregående stycke nämnda inskränkningen, äldre föreskrifter om schablonintäkt i 2 § 10 mom.

för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.

6. Vid beräkning av sparad utdelning enligt 3 § 12 mom. andra stycket till och med utgången av år 1994 får 9 § lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag i dess lydelse till och med utgången av år 1994 tillämpas vid 1996 och senare års taxeringar.

7. De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

8. De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tredje stycket gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser som är avdragsgill enligt 2 § 8 mom. i momentets lydelse till och med utgången av år 1993 och punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

9. Äldre föreskrifter i 10 a § tillämpas för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

10. Äldre föreskrifter i 22 § tillämpas för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

11. Har sådan avyttring som avses i 27 § 4 mom. skett under år 1994 och var de avyttrade aktierna eller andelarna av det slag som avses i 3 § 1 mom. fjärde stycket b i dess lydelse intill utgången av år 1994 skall de mottagna aktierna anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna med tillägg för den skattepliktiga realisationsvinst som uppkommit vid avttringen.

12. Vid tillämpningen av de nya förskrifterna i 27 § 5 mom. om avdrag för realisationsförlust på andelar i värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 1 januari 1995. Under tiden från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1995 skall i stället för nivån 75 procent för andelen aktier o. d. av förmögenheten tillämpas en gräns på 60 procent.

1994:1860

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare.

1994:1861

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om händelser som inträffar efter ikraftträdandet.

1994:1862

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari 1995 eller senare.

1995:544

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

2. Föreskrifterna i 16 § 2 mom. tredje stycket tillämpas såvitt avser Bolivia från och med den 1 januari året efter det att dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Bolivia träder i kraft.

1995:577

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

1995:854

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering, i fråga om de nya föreskrifterna i 2 § 3 mom.

dock endast i fråga om beskattningsår som påbörjats den 1 januari 1995 eller senare. Äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. tillämpas emellertid för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.

1995:1614

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Lagen tillämpas, om inte annat följer av 3-5, i fråga om företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996 eller senare och i övrigt på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1997 eller senare.

3. Bestämmelsen om bankaktiebolag i 3 § 7 mom. fjärde stycket tillämpas första gången vid 1997 års taxering.

4. Bestämmelsen om producentorganisationer i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

5. I fråga om prisregleringsföreningar på fiskets område tillämpas äldre bestämmelser i 7 § 4 mom. till och med 1997 års taxering.

1995:1626

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången vid 1997 års taxering.

1996:163

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas första gången vid 1997 års taxering. För beskattningsår som påbörjas före den 1 januari 1996 skall dock äldre bestämmelser tillämpas på inkomst som hänför sig till tid före den 1 januari 1996.

1996:587

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid 1997 års taxering.

1996:691

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering.

1996:1227

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering om inte annat framgår av punkterna 2-4.

2. De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. och 2 § 4 a mom. tillämpas i fråga om avyttringar efter utgången av december 1996.

3. Äldre föreskrifter i 7 § 8 mom. tillämpas i fråga om utdelning om skattskyldighet för denna har uppkommit före ikraftträdandet.

4. Har nyemitterade aktier erhållits före utgången av december 1996 som vederlag vid sådan avyttring som omfattats av 27 § 4 mom. och har 2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket varit tillämpligt på avyttringen skall vid avyttring av aktierna efter utgången av december 1996 skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust beräknas med utgångspunkt i marknadsvärdet på aktierna vid tidpunkten för nyemissionen. Har företaget beskattats för ett kontantvederlag skall dock ett belopp motsvarande detta läggas till anskaffningsvärdet.

1996:1332

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

1996:1611

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering. Har den skattskyldige eller någon denne närstående under något av beskattningsåren 1991-1996 avyttrat del av aktierna eller andelarna i företaget, tillämpas äldre bestämmelser i 3 § 12 b mom. fjärde stycket vid 1998 och senare års taxeringar vid avyttring av resterande del av aktierna eller andelarna.

Har ett företag marknadsnoterats före utgången av år 1996, tillämpas bestämmelserna i 3 § 1 a-1 e mom. för utdelning och realisationsvinst på sådan kvalificerad aktie eller andel i företaget som avses i 3 § 12 mom. Detta gäller dock längst till och med utgången av år 2006.

De nya bestämmelserna i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1995 års taxering. I fråga om prisregleringsföreningar på fiskets område tillämpas äldre bestämmelser i momentet till och med 1997 års taxering.

1997:326

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering.

1997:439

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Den tillämpas dock på avyttringar efter den 5 maj 1997.

1997:448

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering om inte annat framgår av punkterna 2 och 3.

2. Bestämmelserna i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1997 års taxering.

3. Äldre bestämmelser i 3 § 12 a mom. tillämpas om skattskyldighet för utdelning eller realisationsvinst uppkommit före den 1 juli 1997.

1997:509

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

1997:852

Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

1997:856

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

1997:943

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

1998:271

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering. För utdelning som lämnas före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

1998:299

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Äldre bestämmelser skall tillämpas på verksamhet som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1998:593

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas, såvitt avser bestämmelserna i 10 §, första gången vid 2000 års taxering, och i övrigt första gången vid 1999 års taxering.

1998:817

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på avyttringar som har skett den 1 januari 1999 och senare. Äldre bestämmelser skall tilllämpas på avyttringar som har skett före ikraftträdandet.

1998:1597

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid 2000 års taxering.

1998:1605

1. Denna lag träder i kraft den 30 december 1998 och tillämpas på avyttringar som skett under tiden den 21 januari - den 31 december 1998. Har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första meningen tillämpats vid en överlåtelse, gäller den äldre bestämmelsen i sista meningen samma stycke för det övertagande företaget även efter ikraftträdandet om inte annat framgår av punkterna 2 och 3.

2. Har andelar avyttrats under tiden den 1 januari 1997 - den 20 januari 1998 till ett svenskt aktiebolag mot vederlag av nyemitterade aktier i det köpande företaget och har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första meningen varit tillämplig på avyttringen, gäller följande. Vid avyttring av aktie som erhållits i vederlag skall skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust beräknas med utgångspunkt i det säljande företagets anskaffningsvärde för de överlåtna andelarna. Detta gäller under förutsättning att det köpande företaget vid tidpunkten för denna avyttring fortfarande äger de överlåtna andelarna.

Det köpande företagets anskaffningsvärde för de överlåtna andelarna skall justeras till marknadsvärdet vid tidpunkten för förvärvet.

3. Det som sägs i punkt 2 om beräkning av realisationsvinst när det säljande företaget avyttrar aktie som erhållits i vederlag gäller även om det köpande företaget överlåtit de överlåtna andelarna vidare under förutsättning att denna vidareöverlåtelse skett mot ett vederlag som understiger marknadsvärdet för andelarna vid tidpunkten för vidareöverlåtelsen. I sådant fall skall anskaffningsvärdet för de överlåtna andelarna hos det företag som då innehar dessa andelar justeras till marknadsvärdet vid tidpunkten för det ursprungligen köpande företagets förvärv om detta värde är högre än anskaffningsvärdet för andelarna hos det företag som då innehar dessa.

1998:1606

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet om inte annat framgår av punkterna 2-10.

2. Har en sådan fusion som avses i den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom. första stycket genomförts före utgången av år 1998 tillämpas äldre bestämmelser i momentet även efter ikraftträdandet.

3. Har den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom. nionde stycket första meningen tillämpats vid en överlåtelse, gäller de upphävda bestämmelserna i andra och tredje meningarna samma stycke för det övertagande företaget även efter ikraftträdandet.

4. Har den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första meningen varit tillämplig på en överlåtelse som skett under tiden den 21 januari-den 31 december 1998, skall vinsten tas upp till beskattning i enlighet med vad som anges i 8-16 §§ lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner.

5. Har en tillgång före utgången av år 1998 delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. gäller den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom.

tolfte stycket även efter ikraftträdandet.

6. Har ett internationellt andelsbyte genomförts före utgången av år 1998 enligt bestämmelserna i den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbe-skattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG gäller den upphävda bestämmelsen i 6 § 1 mom. tredje stycket även efter ikraftträdandet.

7. Har före utgången av år 1998 aktier erhållits genom sådan utdelning som avses i de upphävda bestämmelserna i 3 § 7 mom.

fjärde stycket gäller äldre bestämmelser i 27 § 2 mom. även efter ikraftträdandet.

8. Har nyemitterade aktier före utgången av år 1998 erhållits som vederlag vid sådan avyttring som omfattats av 27 § 4 mom.

gäller de upphävda bestämmelserna i 27 § 4 mom. även efter ikraftträdandet.

9. Den nya lydelsen av 7 § 8 mom. tredje stycket tillämpas första gången vid 2000 års taxering.

10. Den nya lydelsen av 16 § 2 mom. tillämpas första gången vid 2000 års taxering såvitt gäller att Kazakstan, Kroatien, Makedonien och Slovenien tas med i uppräkningen i paragrafen och att f.d. delrepubliker i Sovjetunionen tas ut ur paragrafen. Äldre bestämmelser i motsvarande del tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. Den nya lydelsen av 16 § 2 mom. tillämpas såvitt gäller att Albanien tas med i uppräkningen i paragrafen från och med den 1 januari året efter det att dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Albanien träder i kraft.

1999:201

Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 § 1 b mom. den 1 januari 2000, och i fråga om 24 § 2 mom. den 1 maj 1999. Bestämmelserna i 3 § 1 b mom. i sin nya lydelse tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Bestämmelserna i 24 § 2 mom. i sin nya lydelse tillämpas första gången vid 2000 års taxering.

1999:296

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

1999:643

Denna lag träder i kraft den 15 juli 1999 och tillämpas på överlåtelser efter den 19 mars 1999.

1999:961

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

1999:1050

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

1999:1083

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för räkenskapsår som har påbörjats före den 1 januari 2000.

1999:1128

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser gäller för försäkringar som meddelas av försäkringsbolag som tillämpar punkten 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713).

1999:1150

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. I fråga om skattskyldig vars räkenskapsår påbörjats före den 1 januari 2000 skall de äldre bestämmelserna tillämpas på förhållanden som hänför sig till tid före den 1 januari 2000.