Områden: Mervärdesskatt
Datum: 2002-12-13
Dnr: 9999-02/100
2018-08-24
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas och ersätts av ställningstagandet Överlåtelse av tillgångar som har köpts utan rätt till avdrag för ingående skatt, mervärdesskatt, dnr 202 179878-18/111.
Nytt: 2023-08-02
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas. Det ersätts av Skatteverkets ställningstagande 2023-06-09, dnr 8-2393260
I skrivelsen ger Riksskatteverket (RSV) sin syn på huruvida statliga myndigheter skall påföra mervärdesskatt vid försäljning av andra tillgångar än omsättningstillgångar, eller om försäljningarna skall omfattas av undantaget i 3 kap. 24 § ML.
Fråga har uppkommit i vad mån det ska utgå mervärdesskatt när staten säljer andra tillgångar än omsättningstillgångar. Framför allt har satts ifråga om, vid tillämpning av 3 kap. 24 § Mervärdesskattelagen (1994:200), ML, den kompensation som myndigheter kan få enligt förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt kan jämställas med avdragsrätt enligt 8 kap. ML.
RSV vill härmed klargöra sin ståndpunkt.
Enligt 3 kap. 24 § 1 st. 1 p. ML är överlåtelse av andra tillgångar än omsättningstillgångar undantagen från skatteplikt om den som överlåter tillgången kan visa att han varken haft rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9 – 13 §§ vid förvärvet av tillgången.
Av 8 kap. 8 § ML framgår vidare att staten inte har någon avdragsrätt för ingående skatt. Av 10 kap. 13 § ML jämfört med 10 kap. 9 – 12 §§ framgår vidare att rätt till återbetalning inte heller föreligger för staten. Med staten avses i dessa sammanhang, liksom i denna skrivelse, inte de statliga affärsverken, 1 kap. 16 § ML.
I propositionen 1993/94:99 Ny mervärdesskattelag s. 157 – 158 anges att med ”andra tillgångar än omsättningstillgångar” avses inventarier, material, avfallsprodukter, olika rättigheter till varor och goodwill m.m. Även förbrukningsmaterial räknas hit, vilket framgår av andra stycket i 3 kap. 24 § ML.
Enligt förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt, som från och med 1 januari 2003 ersätter förordningen (1993:529) om myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt, har de myndigheter som omfattas av förordningen rätt till kompensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt ML som hänför sig till verksamheten.
Den kompensationsrätt som statliga myndigheter kan ha enligt förordningen (2002:831) skall inte beaktas vid tillämpningen av 3 kap. 24 § ML. En statlig myndighet som säljer andra tillgångar än omsättningstillgångar är därför inte skattskyldig för omsättningen, även om kompensation erhållits enligt förordningen när tillgången förvärvades.
Vad som nu sagts följer enligt RSV:s mening direkt av bestämmelsernai ML.
I speciella fall torde omständigheterna emellertid kunna vara sådana att tillgångar som anskaffats som annat än omsättningstillgång hos en myndighet kan anses ändra karaktär till omsättningstillgång. I så fall gäller inte undantaget från skatteplikt i 3 kap. 24 § ML vid en senare försäljning.
I en skrivelse 1995-09-08, dnr 4115-95/901, till Försvarets materielverk (FMV) ansåg således RSV att FMV:s försäljning av överskottsmateriel som vid förvärvet bokförts som anläggningstillgångar ändrat karaktär till omsättningstillgångar vid försäljning i en utåtriktad verksamhet och att skatteplikt därför förelåg.
Enligt RSV:s mening bör det nu angivna synsättet kunna komma ifråga endast i sådana eventuella fall där verksamheten med försäljning av tillgångarna ordnats i form av permanent butiksförsäljning etc. som är helt jämförbar med motsvarande konkurrerande verksamheter av kommersiell natur.