Beskattning av personskydd i anledning av hot i arbetet

1 Sammanfattning

Åtgärder som en arbetsgivare erbjuder en anställd som blivit hotad i arbetet, i syfte att ge honom eller hans familj skydd för person och egendom, ska inte förmånsbeskattas. Detta gäller även om skyddet ges i den privata bostaden eller under den anställdes lediga tid.

2 Bakgrund och frågeställning

En anställd som utsatts för allvarliga hot i arbetet har av sin arbetsgivare erbjudits personskydd, bl.a. i form av installation av larm och säkerhetsdörr. Fråga har uppkommit om en anställd ska förmånsbeskattas för dessa och andra liknande åtgärder som motiveras av allvarliga incidenter i arbetet. Vissa yrkesgrupper kan vara särskilt utsatta för hot mot sin person, t.ex. poliser, åklagare, kronofogdar och socialsekreterare. Allvarliga hotbilder kan dock förekomma inom alla verksamheter och även gälla privatanställda och förtroendevalda.

3 Gällande rätt m.m.

Förmåner som tillhandahålls av arbetsgivare är i regel skattepliktiga. Åtgärder som den anställde får i bostaden hör i allmänhet till den privata sfären och föranleder därmed förmånsbeskattning. Undantag från skatteplikt gäller om det finns någon för förmånen särskild skattefrihetsregel enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, eller på grund av praxis.

Ett sådant undantag gäller förmån av en vara eller tjänst som är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter — dvs. sådant som kan betraktas som arbetsredskap. Under vissa förutsättningar beskattas inte sådana förmåner även om de kan användas privat och tillhandahålls i bostaden (jfr 11 kap. 8 § IL). Skatteverket har bl.a. bedömt att installation av larm för skydd av arbetsgivarens egendom i vissa fall kan vara skattefritt enligt denna bestämmelse.

4 Skatteverkets bedömning

Om en arbetsgivare i ett individuellt fall gör bedömningen att en anställd utsatts för ett reellt och allvarligt hot, bör åtgärder som han anser är nödvändiga för att trygga den anställdes säkerhet enligt Skatteverkets uppfattning inte betraktas som en skattepliktig förmån. Det kan gälla hot mot person som riktats mot den anställde själv eller hans familj. Det kan också handla om allvarligare hot mot den anställdes egendom såsom bostad eller bil etc. För den anställde kan det inte ses som en inbesparad levnadskostnad att skyddas vid hotfulla incidenter som han dras in i på grund av sitt arbete. Detta gäller även om skyddet ges i den privata bostaden, vid arbetsresor eller annars under den anställdes lediga tid.

Åtgärder som sätts in på grund av hot mot den personliga säkerheten för en anställd och dennes familj och egendom bör således inte betraktas som en beskattningsbar förmån. I det läget saknas anledning att pröva om åtgärden uppfyller kraven för skattefrihet enligt bestämmelsen om förmån av begränsat värde i 11 kap. 8 § IL.

Åtgärder som här avses kan exempelvis vara olika former av trygghetslarm och/eller egendomslarm kopplade till vaktföretag, installation av säkerhetsdörrar och säkerhetslås, men kan även avse andra relevanta åtgärder. I vissa grövre fall kan det t.ex. bli nödvändigt att anlita livvakter, anordna platsbevakning eller bevakade resor.

Arbetsgivaren bör tillse att det finns dokumentation över inträffade incidenter, exempelvis polisanmälan och liknande. Han bör vara beredd att visa vari hotet består och sin bedömning av allvaret i detta.