Bosättning enbart i en kommun

När ska en person anses bosatt enbart i en kommun?

Om en persons bosättning kan hänföras till en kommun med stöd av 7–12 §§ FOL men inte till en viss fastighet inom denna ska hen anses bosatt i kommunen (13 § FOL). Bestämmelsen avser främst situationer då en person tillbringar sin dygnsvila i en viss kommun utan att ha en fast bostad (prop. 2012/13:120 s. 86). Bestämmelsen är till exempel tillämplig om en person har sin bostad i en husvagn som regelmässigt står uppställd inom ett visst område, men inte på en viss fastighet (prop 1990/91:153 s. 136). Det finns även situationer då en person inte tillbringar sin dygnsvila i en kommun men av annan anledning har en sådan anknytning dit att hen kan anses bosatt i kommunen (RÅ 82 1:59). Till exempel kan en person anses bosatt enbart i en kommun om hen vistas kortare tid än ett år i utlandet och inte kan knytas till en fastighet.

Den möjlighet som 13 § FOL ger att endast vara folkbokförd i kommunen är förbehållet exempelvis den som är faktiskt bostadslös. En person som visserligen uppger sig vara bosatt i Sverige och kanske också kan uppvisa viss bevisning till stöd för det, men inte vill medverka till att det kan klarläggas på vilken fastighet eller i vilken lägenhet hen faktiskt bor, kan i stället avregistreras från folkbokföringen som försvunnen. Detsamma gäller om personen endast uppger sig vara bosatt i en viss kommun (prop. 2021/22:217 s. 34).

Den som ska folkbokföras i en kommun men inte på en viss fastighet folkbokförs under rubriken på kommunen skrivna (4 § FOF).

Under en utredning av en persons bosättning får Skatteverket, om vissa förutsättningar är uppfyllda, besluta att tillfälligt folkbokföra personen på kommunen under tiden utredningen pågår (13 a § FOL).

Kompletterande information

• Folkbokföringsdatum, adress och distrikt.