Undantag från dygnsviloregeln

Tillfällig vistelse

När en person tillfälligt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där hen har sin egentliga hemvist anses detta, under vissa förutsättningar, inte leda till ändrad bosättning (8 § FOL). De förutsättningar som måste vara uppfyllda är:

• att vistelsens längd är bestämd i förväg
• att vistelsens längd är högst ett år
• att personen avser att flytta tillbaka till den ursprungliga bostaden efter den bestämda tiden.

Bestämmelsen blir tillämplig först om en person inte anses ha dubbel bosättning. För att det ska vara fråga om en tillfällig vistelse innebär det därför att personens vistelse i den ursprungliga bostaden är mycket begränsad, mindre än en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden (prop. 2012/13:120 s. 75).

Rättsfall: ”provboende” omfattas inte av 8 § FOL

I ett mål i Högsta domstolen, som rörde folkbokföringsbrott på grund av underlåtenhet att anmäla flytt, hade en person flyttat ihop med sin partner på prov. Den åtalade hade inte anmält flytt till partnern eftersom personen ansåg att det rörde sig om en sådan tillfällig vistelse som omfattas av 8 § FOL.

Högsta domstolen konstaterade att 8 § FOL inte var tillämplig eftersom personen inte hade haft för avsikt att återvända till det tidigare boendet efter en på förhand bestämd tid. Personen hade därmed varit skyldig att anmäla flytt till partnerns fastighet (NJA 2022 s. 287).

Vistelser som föranleds av vissa politiska tjänster, fullgörande av totalförsvarsplikt, vård vid en institution eller vistelse i skyddat boende

I 9 § FOL regleras undantag från dygnsviloregeln när det gäller vistelser som föranleds av vissa politiska tjänster, fullgörande av totalförsvarsplikt, vård vid en institution samt vistelse i skyddat boende. Sådana vistelser anses inte ändra en persons bosättning (9 § första stycket FOL). För att 9 § FOL ska vara tillämplig krävs att vistelsen på fastigheten enbart föranleds av ett visst förhållande, som till exempel en anställning som politiskt sakkunnig inom Regeringskansliet. Om vistelsen inte enbart föranleds av anställningen, till exempel om personen lever tillsammans med sin familj på fastigheten, ska personen anses bosatt på fastigheten (prop. 2012/13:120 s. 151).

Om en person regelmässigt tillbringar dygnsvilan bara på en fastighet, där hen vistas på grund av ett förhållande i 9 § första stycket FOL, ska personen anses bosatt på den fastighet där hen med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning (9 § andra stycket FOL). När man bedömer vilken fastighet som personen kan anses ha sin starkaste anknytning till ska man ta hänsyn till samtliga omständigheter förutom vistelsen på fastigheten på tjänstgöringsorten, institutionen eller det skyddade boendet.

Politiskt tillsatta tjänstemän och politiskt sakkunniga inom Regeringskansliet

En person som vistas på en fastighet enbart på grund av en anställning som politiskt tillsatt tjänsteman eller ett uppdrag att biträda som politiskt sakkunnig inom Regeringskansliet ska inte anses bosatt på den fastigheten (9 § första stycket 1 FOL).

Tjänster som är politiskt tillsatta inom kommuner och regioner omfattas inte (jfr prop. 2012/13:120 s. 79).

Vistelser som föranleds av uppdrag som riksdagsledamot, statsråd och heltidsarvoderad förtroendevald i region regleras i 10 § FOL.

Fullgörande av totalförsvarsplikten

Om en person vistas på en fastighet enbart på grund av att hen tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt anses detta inte leda till ändrad bosättning (9 § första stycket 2 FOL). Det kan till exempel handla om att fullgöra värnplikt.

Vård vid en institution

En persons vistelse leder inte till ändrad bosättning om den enbart föranleds av vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller vård av missbrukare (9 § första stycket 3 FOL). Anledningen till att en sådan vistelse inte ska leda till ändrad bosättning är att en person normalt inte ska anses bosatt där hen har placerats med tvång. Detsamma gäller en vistelse av mer frivilligt slag eftersom personen som är i behov av vård normalt inte har någon möjlighet att välja var hen ska få vården (prop. 2012/13:120 s. 78).

Om en persons vistelse på en institution inte enbart föranleds av vård är 9 § FOL inte tillämplig. Det kan vara fallet om exempelvis en kommun har placerat ett ensamkommande barn i ett HVB-hem för boende och inte för att ge barnet vård i den mening som avses med vård (Skatteverkets ställningstagande Folkbokföring av ensamkommande barn och unga vid ett stödboende).

Sjukvård

En institution för sjukvård bedriver vård genom att ge stöd- och behandlingsinsatser på exempelvis ett sjukhus. Vården som bedrivs kan vara både öppen och sluten. Med vård på en institution för sjukvård menas även vård som ges på någon annan plats än institutionen så länge personen är inskriven där (prop. 1990/91:153 s. 136). En person som är inskriven vid en institution för sjukvård, men får vården i en inrättning utanför institutionen ska därmed inte anses bosatt på inrättningen, förutsatt att vistelsen på inrättningen föranleds enbart av vården.

Särskilda boendeformer enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är i regel inte institutioner för sjukvård (prop. 2012/13:120 s. 84).

Vård av unga

Vård av unga kan ges på institutioner som till exempel hem för vård eller boende (HVB-hem). Familjehem är inte institutioner för vård (RÅ 1997 ref. 80).

Kriminalvård

Fängelser och häkten är institutioner för kriminalvård.

Vård av missbrukare

Med vård av missbrukare avses främst vård för personer som missbrukar alkohol eller andra droger. Vården kan ges på till exempel hem för vård enligt lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem) eller hem för vård eller boende (HVB-hem).

Uppdrag som riksdagsledamot, statsråd eller heltidsarvoderad förtroendevald i region

En person som är riksdagsledamot, statsråd eller heltidsarvoderad förtroendevald i en region och som på grund av sitt uppdrag vistas i en bostad, till exempel en tjänstebostad, anses inte ändra sin bosättning om vistelsen i den bostaden endast beror på uppdraget (10 § första stycket FOL).

Även i de fall personens vistelse i en viss bostad inte enbart beror på det politiska uppdraget anses inte hens bosättning förändrad om personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där (10 § andra stycket FOL). En person som till exempel bildar familj på vistelseorten ska därmed inte anses bosatt på vistelseorten om hen även disponerar en bostad på den tidigare orten. Även om personen byter bostad på hemorten eller flyttar till en annan ort där hen disponerar en bostad ska hen inte anses bosatt där hen vistas på grund av sitt politiska uppdrag (prop. 1994/95:94 s.10).

En person som regelmässigt tillbringar sin dygnsvila enbart i en bostad där hen enligt 10 § första eller andra stycket FOL inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet hen med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till (10 § tredje stycket FOL). Vid bedömningen av till vilken fastighet personen kan anses ha sin starkaste anknytning ska hänsyn tas till samtliga omständigheter förutom vistelsen på fastigheten där hen vistas på grund av sitt uppdrag.

Om en person som omfattas av 10 § första eller andra stycket FOL lever tillsammans med sin familj på en fastighet där hen skulle anses bosatt enligt 7 § FOL så får Skatteverket på ansökan besluta att hen ska folkbokföras på fastigheten.

Statsministerns familjemedlemmar

Om statsministerns familjemedlemmar vistas i statsministerns tjänstebostad anses det inte leda till ändrad bosättning (10 a § första stycket FOL). En familjemedlem som tillbringar sin regelmässiga dygnsvila bara i statsministerns tjänstebostad ska anses bosatt på den fastighet där hen med hänsyn till omständigheterna i övrigt får anses ha sin starkaste anknytning (10 a § andra stycket FOL). Familjemedlemmen kan emellertid ansöka hos Skatteverket om att folkbokföras på den fastighet där statsministerns tjänstebostad är placerad (10 a § tredje stycket FOL).

Grundskole- eller gymnasiestudier

En elev under 18 år som har sin egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om hen till följd av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet (11 § första stycket FOL). Detta oavsett utbildningsform.

Även en studerande över 18 år ska anses bosatt med föräldrar eller andra anhöriga så länge den studerande fortsätter en utbildning i grundskolan eller gymnasiet eller motsvarande, som påbörjats innan hen fyllde 18 år (11 § andra stycket FOL och prop. 1990/91:153 s. 98 f.).

11 § FOL gäller längst fram till att den studerande fyller 21 år (11 § andra stycket FOL).

Bostad med särskild service för barn och ungdomar

Ett barn under 18 år, som har sin egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga, anses bosatt där även om barnet regelmässigt tillbringar sin dygnsvila i en annan bostad på grund av ett beslut om boende i bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service (LSS) till vissa funktionshindrade (11 § första stycket FOL). Detta gäller även efter det att barnet fyllt 18 år så länge hen går i grundskola eller gymnasieskola eller genomgår annan jämförlig grundutbildning. Dock längst till dess barnet fyller 21 år (11 § andra stycket FOL). 

Boendeformen bostad med särskild service för barn och ungdomar finns reglerad i 9 § 8 LSS. Bestämmelsen omfattar inte boende i familjehem. För vistelse i familjehem gäller de vanliga folkbokföringsreglerna (prop. 2012/13:120 s. 153).

Utsända statsanställda

En person som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst ska fortsätta vara folkbokförd under tjänstgöringen. Även familjemedlemmar som flyttar med den utsända ska vara folkbokförda (14 § FOL).

En utsänd statsanställd och medföljande familj ska under tjänstgöringen folkbokföras på den fastighet och i den kommun där den utsända senast var eller borde ha varit folkbokförd eller, om ändrade förhållanden föranleder det, endast i kommunen (14 § första stycket FOL). Det innebär att om den utsända behåller sin bostad när tjänstgöringen påbörjas i utlandet ska hen fortsatt vara folkbokförd där. Om bostaden inte behålls under tjänstgöringen i utlandet ska personen i stället folkbokföras i kommunen.

Det är även möjligt för den utsända att tillsammans med eventuell familj folkbokföras på en annan fastighet där någon av dem disponerar en bostad (14 § andra stycket FOL). Det förutsätter att den utsända har lämnat in en ansökan om att folkbokföras på en annan fastighet till Skatteverket.

Vilka omfattas av reglerna om utsända statsanställda i folkbokföringslagen?

För att omfattas av 14 § FOL, måste personen sändas ut av en svensk myndighet för att arbeta utomlands. Det kan till exempel vara en person som är utsänd av utrikesdepartementet för att arbeta vid en ambassad eller en person som är utsänd av Sida. Att personen ska vara utsänd innebär att en person som anställs lokalt på utländsk ort inte omfattas av bestämmelsen (prop. 1978/79:58 s. 16 och RÅ 2000 ref. 48). 14 § FOL är endast tillämplig vid utsändande av en person som redan är folkbokförd i Sverige (HFD 2014 ref. 6).

Rättsfall: ett förordnande av Karolinska institutet att tjänstgöra i ett EU-projekt omfattades av 14 § FOL, även när arbete till viss del utfördes i Sverige

L.R. hade förordnats av Karolinska institutet att på heltid tjänstgöra i ett EU-projekt. Huvuddelen av arbetet skulle utföras i Italien. Skatteverket avregistrerade L.R. då verket ansåg att förhållandet att L.R. fortsatt var anställd av Karolinska institutet och även delvis skötte sitt arbete från Sverige innebar att L.R. inte kunde anses vara utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst.

Högsta förvaltningsdomstolen menade att en statsanställds tjänstgöring i utlandet kan ske i olika former, som till exempel tjänsteresa, ändrad stationering eller ny anställning. Domstolen ansåg att det saknades anledning att göra skillnad beroende på formellt förfarande. Domstolen menade också att det inte heller torde vara ovanligt att utsänd personal också har arbetsuppgifter som ska utföras i Sverige och att det inte bör hindra en tillämpning av 14 § FOL. Utifrån vad som framkommit om L.R.:s anställning ansåg inte domstolen att det fanns skäl att göra en annan bedömning än att hen var utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst (RÅ 2000 ref. 48).

Familjemedlemmar till utsända

Med medföljande familj menas normalt make eller maka, registrerad partner, sambo och hemmavarande barn (prop. 1990/91:153 s. 134 och 136). Även medföljande barn som på grund av sin skolgång vistas på någon annan ort utomlands än den där den utsända är placerad omfattas av bestämmelsen (14 § tredje stycket FOL).

När det gäller barn som tillkommer under en utlandsstationering gäller bestämmelserna i 2 § FOL och 2 a § FOL. Läs mer om detta på sidan Folkbokföring från födelsen.

Boende för äldre

I 15 § FOL finns ett undantag som gäller vissa vistelser på boende för äldre. Följande förutsättningar måste enligt 15 § första stycket FOL vara uppfyllda:

• Det ska vara en vistelse för service och omvårdnad eller för stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service i en sådan bostad för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453).
• Boendet ska vara i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när hen flyttade till den aktuella bostaden.
• Vistelsen ska ha beslutats av den kommun där personen var eller borde ha varit folkbokförd.

Om dessa förutsättningar är uppfyllda ska personen fortsatt anses bosatt på den fastighet hen var eller borde ha varit folkbokförd på innan vistelsen på boendet. Om personen inte längre disponerar en bostad på den fastighet där hen förut var eller borde ha varit folkbokförd, anses personen bosatt endast i kommunen eller på en annan fastighet om ändrade förhållanden föranleder det (15 § första stycket FOL). Ett sådant ändrat förhållande som innebär att personen ska folkbokföras på en annan fastighet kan till exempel vara att personen har skaffat en ny bostad (prop. 2012/13:120 s. 154).

Boenden som omfattas av undantaget i 15 § FOL kan exempelvis vara ett äldreboende eller ett servicehus. Undantaget gäller även boenden som drivs av någon annan än kommunen. En förutsättning är att boendet med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård eller stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service kan anses motsvara vistelse på ett kommunalt drivet boende för äldre (15 § andra stycket FOL).

En kommun som har beslutat om en vistelse för en person på ett boende för äldre i en annan kommun ska underrätta Skatteverket om vistelsen är sådan att den inte ska ändra bosättningen (3 b § FOF).

Kompletterande information

• Folkbokföringsdatum, adress och distrikt.