Om Skatteverket ska meddela ett beslut om efterbeskattning för en person som avlidit så måste det göras före utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter den avlidna lämnades in för registrering.
Ett beslut om efterbeskattning som gäller en person som avlidit får inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter den avlidna lämnades in för registrering (66 kap. 29 § SFL).
Denna bestämmelse om efterbeskattning kan bara leda till en kortare frist för efterbeskattning, aldrig utsträcka fristen till att gälla längre än t.ex. sexårsfristen.
Om det är aktuellt med efterbeskattning vid skattebrott finns det regler om förlängd tid för efterbeskattning i 66 kap. 32 § första stycket SFL. Den förlängningstiden förkortas om den person som ärendet gäller avlider innan Skatteverket meddelar beslut om efterbeskattning (66 kap. 32 § andra stycket SFL).
Antonia har år 2019 lämnat en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration för beskattningsåret 2018. Oriktigheten uppmärksammas först i maj 2023. Innan åtal väcks avlider Antonia den 20 september 2023. Bouppteckningen lämnas in i mars 2024. Skatteverket måste då meddela ett beslut om efterbeskattning senast före utgången av 2024, d.v.s. när sexårsfristen går ut. Detta eftersom regeln i 66 kap. 29 § SFL aldrig kan förlänga efterbeskattningsfristen.
Om uppgifterna i exemplet ändras så att det avser beskattningsår 2016, den oriktiga uppgiften upptäcks under september 2021 och åtal väcks i december 2022 så får beslut om efterbeskattning meddelas senast sista december 2023 (66 kap. 32 § första stycket 1 b) SFL). Om Antonia åtalas först i januari 2023 så får beslut om efterbeskattning meddelas senast den 20 mars 2024 (66 kap. 32 § andra stycket SFL).
Om en tilläggsbouppteckning skulle komma att upprättas är det Skatteverkets uppfattning att tidsfristen får räknas från det år då den lämnades in för registrering, beroende på dess innehåll.
Observera att efterbeskattning som avser en avliden person och efterbeskattning av ett dödsbo är två olika saker, även om beslut i bägge fallen normalt ska skickas till dödsboet. Förkortad tid för efterbeskattning vid dödsfall gäller alltså inte beskattning av dödsbo.
Ett dödsbo är skattskyldigt för den avlidnas och dödsboets inkomster. Det som skulle ha gällt för den avlidna enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon (4 kap. 1 § IL). Det som skulle ha gällt för den avlidna i fråga om deklarationsskyldighet ska för dödsåret tillämpas på dödsboet (30 kap. 2 § SFL). Dödsbon har också en deklarationsskyldighet för år efter dödsåret (30 kap. 3 § SFL).
Antonia avlider under 2021. Dödsboet deklarerar 2022 för Antonias inkomster 2021 (30 kap. 2 § SFL). Dödsboet deklarerar vidare 2023 för dödsboets inkomster under 2022 (30 kap. 3 § SFL). Dödsboet är skattskyldigt för både Antonias inkomster 2021 och dödsboets inkomster 2022 (4 kap. 1 § IL). En oriktig uppgift som dödsboet lämnar i deklarationen år 2022 eller 2023 har därför lämnats till ledning för dödsboets beskattning och inte för den avlidna. Efterbeskattning av dödsboet kan då göras med stöd av 66 kap. 27 § SFL för beskattningsår 2021 respektive 2022 fram till utgången av år 2027 respektive 2028, utan begränsning av bestämmelsen i 66 kap. 29 § SFL.
Men när beskattningen avser den avlidna och inte dödsboet är 66 kap. 29 § SFL tillämplig.
Antonia avlider 2021 och bouppteckningen lämnas in samma år. Dödsboet lämnar också in inkomstdeklaration för beskattningsår 2021, under 2022, och fullgör deklarationsskyldigheten för Antonia (30 kap. 2 § SFL). Det är dödsboet som är skattskyldigt för beskattningsåret 2021 (4 kap. 1 § IL). Ett eventuellt beslut om efterbeskattning av Antonia, för beskattningsår 2020 och tidigare år, får inte meddelas efter utgången av 2023 eftersom bouppteckningen lämnades in 2021 (66 kap. 29 § SFL). Ett efterbeskattningsbeslut som meddelas under 2023 kan som vanligt tidigast avse beskattningsår 2017.