Återkallelse av F-skattsedel vid rullande skuld

1 Sammanfattning

En F-skattsedel återkallas normalt om innehavaren har tre försummelser i form av obetalda skatter eller underlåtenhet att lämna skattedeklaration. Återkallelse kan ske även vid en enstaka skatteskuld om skulden inte är betald efter ett år. Återkallelse bör kunna ske även i de fall ett företag under ett helt års tid "rullar" en skatteskuld genom att fortlöpande betala endast tidigare förfallna skatter samtidigt som man underlåter att redovisa eller betala innevarande månads skatter.

2 Frågeställning

Ett företag som missköter sina skattebetalningar och redovisningar riskerar att få sin F-skattsedel återkallad. Fråga har uppkommit om Skatteverket kan återkalla F-skattsedeln för företag som satt i system att kontinuerligt "rulla" uppkommande skatteskulder på så sätt att nya skulder ständigt uppkommer. Företagen har på så sätt kunnat kringgå gällande praxis att en enstaka skuld ska medföra återkallelse först om en specifik skuld inte har betalats inom ett år.

3 Gällande rätt m.m.

Grunderna för återkallelse av F-skattsedel finns i 4 kap. 13-14 §§ skattebetalningslagen (1997:483), SBL. Skatteverket ska återkalla en F-skattsedel bl.a. om innehavaren brister i redovisning eller betalning av skatt enligt SBL eller motsvarande utländsk skatt i en utsträckning som inte är obetydlig.  I förarbetena vid införandet av F-skattsedeln, prop. 1991/92:112, kommenteras tillämpningen av återkallelsegrunderna. Inledningsvis (s. 116) understryks att en återkallelse av en F-skattsedel i allmänhet måste ses som en mycket ingripande åtgärd. Återkallelsegrunderna bör därför anges i detalj i lagtexten och denna bör tolkas restriktivt. Det bör dessutom finnas en möjlighet att ta hänsyn till samtliga omständigheter i varje enskilt fall, då bristerna kan ha andra orsaker än missbruk och vårdslöshet. Å andra sidan anges (s. 120) att det skulle framstå som mycket otillfredsställande om en näringsidkare kan kvarstå som innehavare av en F-skattsedel en längre tid efter det att han börjat brista i sin redovisning eller betalning av skatter och avgifter. Det bör dock förutsättas (s. 121) att bristerna inte är ringa, och innehavaren bör ges tillfälle att yttra sig och inom en kortare frist fullgöra sin betalningsskyldighet innan återkallelse.

Frågan om när brister ska anses som ringa överlåts i förarbetena på rättstillämpningen att besvara. Vidare anges i förarbetena att det av administrativa skäl är lämpligt att schabloner tillämpas så långt det är möjligt. Någon enstaka betalningsförsummelse bör inte ens vid stora skuldbelopp direkt föranleda återkallelse. Först om betalning har uteblivit i fråga om mer än två tillfällen bör det komma i fråga att återkalla F-skattsedeln. En skatteskuld som hänför sig till endast ett eller två betalningstillfällen bör dock kunna föranleda återkallelse om betalningsdröjsmålet blir långvarigt. Skulden ska då betalas senast under närmast följande beskattningsår för att återkallelse inte ska ske.

I samband med införandet av SBL har skattekontots uppbyggnad medfört ett ändrat synsätt på hur antalet skulder räknas, jfr Handledning för skattebetalning 2006 (HL), avsnitt 4.3.2.5.

Skattekontot bygger på att ett saldo beräknas dag för dag, dvs. fastställer om ett företag etc. totalt sett har en fordran eller en skuld, samt med vilket belopp. Skattekontot har dock ingen funktion som anger vilket antal skulder som ingår i ett negativt saldo.  Skatteverket får enligt 4 kap. 14 § SBL avstå från återkallelse om det finns särskilda skäl.

4 Bedömning

Grunderna för återkallelse tas upp i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2006:6 liksom i HL. Normalt gäller att endast en oredovisad skattedeklaration inte bör medföra återkallelse, men problematiken med rullande skuld har inte tagits upp tidigare.

 När det gäller vad som ska anses som ringa brist har Skatteverket i de allmänna råden angivit att som obetydligt belopp vid betalning av skatt bör anses vara ett sammanlagt skuldbelopp på högst 20 000 kr.

 En skatteskuld som hänför sig till endast ett eller två betalningstillfällen kan föranleda återkallelse om betalningsdröjsmålet blir så långvarigt att skulden inte betalats inom ett år, jfr HL avsnitt 4.3.2.5.

 Enligt Skatteverkets uppfattning får med denna situation jämställas den att ett företag kontinuerligt under ett års tid haft olika skatteskulder som överstigit obetydligt belopp och där varje betalning av en förfallen skuld följts av att en ny skuld uppkommit under kommande månad alternativt motsvarande underlåtelse att lämna skattedeklaration. Företaget har under dessa omständigheter under lång tid och vid återkommande tillfällen misskött sin redovisning och/eller betalning av skatter. Som refererats ovan har det i förarbetsuttalanden ansetts otillfredsställande om ett företag kan kvarstå som innehavare av en F-skattsedel en längre tid efter det att man börjat brista i sin redovisning eller betalning av skatter och avgifter. Varken lagtext eller förarbetsuttalanden torde utgöra hinder för en tolkning som medger återkallelse av F-skattsedel vid sådan rullande skuld som beskrivits ovan.

 Om ett företag förfarit på detta sätt så att en rullande skuld som överstiger obetydligt belopp funnits vid Skatteverkets månatliga avstämning under minst tolv månader i följd bör skäl för återkallelse av F-skattsedeln anses föreligga och ett övervägande om återkallelse kan sändas ut. Det bör i dessa fall särskilt redovisas under vilken tidsperiod och med vilka belopp företaget anses ha haft en kontinuerlig skuld som rullats. Det kan finnas anledning att ge extra lång svarstid för att ge rådrum och möjlighet att komma ifatt eftersläpningen.

 För att företaget ska undvika återkallelse i sådant fall bör krävas både att den redan förfallna skulden betalas samt att även redovisning och betalning görs i rätt tid under den kommande månaden. Om samtliga skattedeklarationer har lämnats och endast ett ringa belopp kvarstår obetalt vid beslutstillfället, eller särskilda skäl föreligger, bör dock återkallelse inte ske.