Skattetillägg på oredovisad eller felaktigt redovisad andel av ett handelsbolags inkomst

1 Sammanfattning

Har en delägare i ett handelsbolag lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa sin andel av bolagets inkomst ska skattetillägget genom befrielse sättas ned till en fjärdedel. Som förutsättning gäller att den särskilda uppgiften om delägarens andel av bolagets inkomst har varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av delägarens beskattningsår.

2 Frågeställning

2.1 Bakgrund

Skatteverket har tidigare gjort bedömningen att en särskild uppgift från ett handelsbolag om delägares andel av bolagets inkomst är normalt tillgängligt kontrollmaterial. Det innebar att skattetillägg inte skulle tas ut om en oriktig uppgift i delägarens inkomstdeklaration kunde rättas med ledning av kontrollmaterialet (49 kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL i dess lydelse före den 1 januari 2016)

Den tidigare bedömningen gäller för uppgifter som har lämnats eller skulle ha lämnats före den 1 januari 2016.

Från och med den 1 januari 2016 har bestämmelserna om normalt tillgängligt kontrollmaterial ersatts med bestämmelser om tillgängliga avstämningsuppgifter.

2.2 Frågor

Är den särskilda uppgift som ett handelsbolag ska lämna om delägarens andel av bolagets inkomst att betrakta som en avstämningsuppgift?

Om så inte är fallet är nästa fråga om det finns skäl att medge hel eller delvis befrielse från ett skattetillägg när delägaren inte har deklarerat sin andel eller har deklarerat andelen med fel belopp?

3 Gällande rätt m.m.

Skattetillägg ska tas ut av den som på något annat sätt än muntligen har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning (49 kap. 4 § SFL).

Skattetillägg får inte tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 10 § 1 SFL).

Vad som avses med avstämningsuppgifter framgår av 49 kap. 10 c § SFL.

Ett handelsbolag ska lämna särskild uppgift om varje delägares andel av bolagets inkomst (33 kap. 6 § första stycket 2 SFL).

Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från ett skattetillägg om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp (51 kap. 1 § SFL).

4 Bedömning

4.1 Avstämningsuppgifter

En särskilt uppgift som ett handelsbolag lämnar till ledning för delägarens beskattning enligt 33 kap 6 § första stycket 2 SFL är inte en sådan uppgift som omfattas av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 c § SFL.

Att Skatteverket har tillgång till den särskilda uppgiften är alltså inte något hinder mot att ta ut ett skattetillägg och det oberoende av att det vid en jämförelse mellan den särskilda uppgiften och lämnad inkomstdeklaration framgår att inkomsten från handelsbolaget inte har redovisats eller har redovisats med felaktigt belopp.

4.2 Befrielse från skattetillägg

Av förarbetena framgår att den särskilda uppgift som ett handelsbolag lämnar om en delägares andel av bolagets inkomst liknar en avstämningsuppgift och kan minska risken för ett skatteundandragande. Bestämmelserna om hel eller delvis befrielse från skattetillägg kan därför bli tillämpliga eftersom Skatteverket på ett enkelt sätt kan stämma av om delägaren redovisat sin andel på rätt sätt (prop. 2014/15:131 sid. 223 och 248 f.)

Skatteverket anser att delvis befrielse ska medges ned till en fjärdedels skattetillägg om den uppgiftsskyldige lämnat en oriktig uppgift om sin andel av handelsbolagets inkomst.

Anledningen till att inte hel befrielse ska medges är att den uppgiftsskyldige har en skyldighet att lämna riktiga uppgifter i sin deklaration. Att redovisa sin andel i ett handelsbolag är inte en svårbedömd fråga samtidigt som det alltid finns en risk för att Skatteverket inom den löpande kontrollverksamheten inte uppmärksammar och åtgärdar den oriktiga uppgiften.

4.3 När ska den särskilda uppgiften senast vara tillgänglig för Skatteverket?

En förutsättning för befrielse är att den särskilda uppgiften har varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. Det är samma tidsgräns som gäller för avstämningsuppgifter enligt 49 kap. 10 § SFL. Precis som med avstämningsuppgifter är tanken att Skatteverket ska använda delägaruppgifterna vid grundkontrollen av inkomstdeklarationerna.

En annan förutsättning för befrielse är att kontrollmaterialet har varit tillgängligt hos Skatteverket innan en utredning av den oriktiga uppgiften har påbörjats hos den uppgiftsskyldige eller hos handelsbolaget. Befrielse ska därför inte medges om delägaruppgiften kommer in till Skatteverket först efter det att Skatteverket har påbörjat en utredning.

4.4 Skönsbeskattning

Ställningstagandet ska inte tillämpas vid skönsbeskattning.

4.5 Övrigt

Detta ställningstagande utesluter inte att det kan finnas skäl för ytterligare befrielse på annan grund.