Vad som avses med användning av luftfartyg, skepp eller båt för offentliga myndigheters räkning

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att uttrycket ”användning för offentliga myndigheters räkning” i 1 kap. 11 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, ska förstås så att det krävs att det finns ett uttryckligt uppdrag från en offentlig myndighet för att bestämmelsen ska vara tillämplig. Skatteverket anser att det är tillräckligt att man behöver använda luftfartyg, skepp eller båt för att kunna utföra myndighetsuppdraget för att användningen ska anses ske på uppdrag av myndigheten. Om myndighetsuppdraget avser utförande av en viss tjänst är det således inte nödvändigt att luftfartyget, skeppet eller båten används vid det direkta utförandet av tjänsten, utan det räcker att användningen utgör en förutsättning för att kunna utföra tjänsten.

2 Frågeställning

Om användningen av ett luftfartyg, ett skepp eller en båt anses ske för privat eller för annat än privat ändamål har betydelse för om det förbrukade bränslet omfattas av skattebefrielse enligt vissa bestämmelser i LSE. Enligt bestämmelserna medges skattebefrielse endast för bränsle som förbrukas när luftfartyget, skeppet eller båten används för annat än privat ändamål.

Vid tillämpningen av LSE avses med användning av luftfartyg, skepp och båt för annat än privat ändamål bland annat användning för offentliga myndigheters räkning. Fråga har uppkommit om det krävs ett uttryckligt uppdrag från en offentlig myndighet för att användningen ska anses ske för en offentlig myndighets räkning i den mening som avses i 1 kap. 11 § 2 LSE.

3 Gällande rätt m.m.

Med användning av luftfartyg, skepp och båtar för privat ändamål avses annan användning än

1. transport av passagerare eller varor mot ersättning eller tillhandahållande av andra tjänster mot ersättning,
2. offentliga myndigheters användning eller användning för offentliga myndigheters räkning,
3. frivilliga försvarsorganisationers användning,
4. sjöräddning, brandövervakning och liknande verksamhet, eller övning och utbildning för sådan verksamhet, som utförs av ideella organisationer, eller
5. yrkesmässigt fiske (1 kap. 11 § LSE).

Av författningskommentaren till 1 kap. 11 § LSE framgår att punkt 2 har utformats i enlighet med Lagrådets förslag (prop. 2014/2015:40 s. 19). Punkt 2 motsvaras av punkt 3 i lagrådsremissen. Av Lagrådets yttrande framgår följande. Enligt punkt 3 undantas myndigheters användning eller användning ”på uppdrag av myndigheter”. I direktivet används uttrycket ”för offentliga myndigheters räkning”. Lagrådet förordar att direktivets uttryck används även i den svenska lagtexten (prop. 2014/15:40 Bilaga 4 s. 25).

I samband med införandet av definitionen av privat ändamål i 1 kap. 11 § LSE uttalades följande i förarbetena. Bränsle som förbrukas i luftfartyg vid användning av offentliga myndigheter eller för offentliga myndigheters räkning bör alltjämt vara skattebefriat. Någon skillnad jämfört med gällande rätt är inte avsedd. Således kommer skattebefrielsen även fortsättningsvis att omfatta de flygningar som på offentligt uppdrag sker i privat eller ideell regi. Även fartyg som används av offentliga myndigheter eller för offentliga myndigheters räkning bör även i fortsättningen kunna förbruka skattebefriat bränsle (jfr prop. 2014/15:40 s. 11 ff.).

I tidigare förarbeten anges att uppdrag för offentliga myndigheter enligt energiskattedirektivet ⁽¹⁾ alltid är att anse som utförda för kommersiellt ändamål, även om ingen ersättning utgår eller om den ersättning som utgår endast är avsedd att täcka kostnaderna för flygningen. Vidare anges att det är rimligt att kräva att den som påstår att en flygning utförs på uppdrag av en myndighet, kan styrka uppdraget med handlingar från myndigheten (jfr prop. 2007/08:122 s. 15).

4 Bedömning

Både offentliga myndigheters egen användning av luftfartyg, skepp och båtar och användning av luftfartyg, skepp eller båt för offentliga myndigheters räkning anses vid tillämpningen av LSE vara användning för annat än privat ändamål.

Bestämmelserna i 1 kap. 11 § LSE är gemensamma för luftfartyg, skepp och båt. Det som avses med användning av luftfartyg för offentliga myndigheters räkning gäller således även för skepp och båt. Vad som avses med användning av luftfartyg, skepp och båtar för offentliga myndigheters räkning framgår inte av lagtexten.

Enligt förarbetena ska bränsle som förbrukas i luftfartyg vid användning av offentliga myndigheter eller för offentliga myndigheters räkning alltjämt vara skattebefriat. Det framgår även att någon skillnad jämfört med gällande rätt inte är avsedd och att skattebefrielsen således även fortsättningsvis ska omfatta de flygningar som på offentligt uppdrag sker i privat eller ideell regi.

Av tidigare förarbeten framgår att uppdrag för offentliga myndigheter enligt energiskattedirektivet alltid är att anse som utförda för kommersiellt ändamål, även om ingen ersättning utgår eller om den ersättning som utgår endast är avsedd att täcka kostnaderna för flygningen. Det framgår vidare att det är rimligt att kräva att den som påstår att en flygning utförs på uppdrag av en myndighet ska kunna styrka uppdraget med handlingar från myndigheten.

Av författningskommentaren till 1 kap.11 § LSE framgår att punkt 2 har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Detta innebar att bestämmelsens lydelse ändrades från det remitterade förslagets uttryck ”på uppdrag av myndigheter” till energiskattedirektivets uttryck, ”för offentliga myndigheters räkning”. Det finns inte något uttalande i förarbetena som tyder på att avsikten med ändringen skulle ha varit att ge punkten 2 en annan innebörd än ”på uppdrag av myndigheter”.

Skatteverket anser att uttrycket ”användning för offentliga myndigheters räkning” i 1 kap. 11 § 2 LSE, ska förstås så att det krävs att det finns ett uttryckligt uppdrag från en offentlig myndighet för att bestämmelsen ska vara tillämplig. Skatteverket anser att det är tillräckligt att man behöver använda luftfartyget, skeppet eller båten för att kunna utföra myndighetsuppdraget för att användningen ska anses ske på uppdrag av myndigheten. Om myndighetsuppdraget avser utförande av en viss tjänst är det således inte nödvändigt att luftfartyget, skeppet eller båten används vid det direkta utförandet av tjänsten, utan det räcker att användningen utgör en förutsättning för att kunna utföra tjänsten.

Skatteverkets synsätt medför att användningen av luftfartyget, skeppet eller båten kommer att bedömas på samma sätt oavsett om det är myndigheten som använder luftfartyget, skeppet eller båten för att kunna utföra en viss aktivitet eller om det är någon som av myndigheten fått ett uppdrag att utföra aktiviteten som använder luftfartyget, skeppet eller båten.

­­­­­­­__________

Fotnoter

1. Rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.