Förmån av hälso- och sjukvård vid lokalanställning utomlands

1 Sammanfattning

Förmån av hälso- och sjukvård som tillhandahålls utomlands ska inte tas upp om förmånen avser vård till anställd som tjänstgör utomlands. Med tjänstgöring utomlands avses arbete som anställda utför utomlands oavsett om tjänstgöringen har sin grund i en tjänsteresa, utsändning, utstationering eller lokalanställning i utlandet. Detsamma gäller för premie som arbetsgivaren betalar för sjukförsäkring som täcker kostnaderna för vård utomlands för de anställda som arbetar i utlandet.

Om arbetsgivaren i stället för att bekosta vård utomlands väljer att tillhandahålla vård i Sverige, är sådan vård skattepliktig för den anställde. Detsamma gäller för premie för sjukvårdsförsäkring som täcker kostnader för vård i Sverige.

Vård utomlands som inte är kopplad till tjänstgöring utomlands, exempelvis planerad vård som en anställd får tillgång till i samband med en tjänsteresa utomlands, är en skattepliktig förmån som ska beskattas enligt vanliga regler.

Statligt utstationerad personal som omfattas av reglerna i 11 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) omfattas inte av detta ställningstagande.

2 Frågeställning

Reglerna om skattefrihet för hälso- och sjukvård utomlands ändras den 1 juli 2018. Fråga har uppkommit om en person som tjänstgör utomlands i form av lokalanställning ska förmånsbeskattas för vård som arbetsgivaren tillhandahåller i utlandet.

3 Gällande rätt m.m.

Förmån av hälso- och sjukvård ska från och med. den 1 juli 2018 inte tas upp om förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands, 11 kap. 18 § IL.

Av prop. 2017/18:131 s. 26 framgår följande:

”En särskild fråga gäller förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands. Enligt nu gällande regler är också en sådan förmån skattefri för den enskilde. Skattefriheten avser all vård, oavsett hur den är finansierad. För att arbetsgivaren ska ha rätt till avdrag för utgifter för sådan vård krävs dock att utgiften uppkommit vid insjuknande under tjänstgöring utomlands.

Skattefriheten för förmån av utländsk vård motiverades med att skillnaderna när det gällde ersättning från den allmänna försäkringen för vård utomlands inte borde få styra skattereglerna. Om utländsk vård berättigade till ersättning från den allmänna försäkringen skulle den nämligen kunna klassificeras som offentligt finansierad, varför förmån av sådan vård skulle vara skattepliktig. Annan utländsk vård, som inte berättigade till ersättning från den allmänna försäkringen, skulle däremot kunna klassificeras som inte offentligt finansierad, varför förmån av sådan vård skulle vara skattefri. Av förenklingsskäl undantogs därför förmån av vård utomlands i sin helhet från beskattning (prop. 1994/95:182 s. 24).

Om det i skattehänseende inte längre görs någon skillnad mellan olika former av finansiering av hälso- och sjukvård har nämnda motiv för en skattefrihet för förmån av vård utomlands förlorat sin betydelse. Det finns dock skäl som ändå talar för ett bibehållande av skattefriheten för vård utomlands. Ett slopande av skattefriheten skulle kunna få stora ekonomiska konsekvenser för anställda som insjuknar på tjänsteresor utomlands eller under utlandsstationering i länder där den svenska sjukförsäkringen inte ersätter vårdkostnader. Detta skulle sannolikt minska intresset hos anställda för den typen av uppdrag. Mot den bakgrunden bör skattefriheten för vård utomlands bestå. För att undvika ett kringgående av huvudregeln att förmån av hälso- och sjukvård ska tas upp till beskattning bör dock krävas att den anställde insjuknat under tjänstgöring utomlands för att förmånen av vården ska vara skattefri. Motsvarande bör gälla för förmån av läkemedel vid vård utomlands Om en arbetsgivare ersätter en anställd för vård och läkemedel under den anställdes utlandssemester ska förmånen således tas upp till beskattning.”

4 Bedömning

Av lagtexten framgår att förmån av vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands är skattefri. Det avgörande för skattefriheten är att insjuknandet skett i samband med tjänstgöring utomlands och att vården tillhandahålls utomlands. Lagtexten innehåller inte några begränsningar vad avser frågan om vem som kan anses tjänstgöra utomlands. Av förarbetena framgår att avsikten varit att bestämmelsen ska gälla personal som är på tjänsteresa eller som stationerats utomlands men denna begränsning framgår inte av lagtexten.

Det är Skatteverkets uppfattning att personer som tjänstgör utanför Sveriges gränser uppfyller kraven för tjänstgöring utomlands oavsett om arbetet utförs som utsänd på tjänsteresa, utstationerad eller som lokalanställd. Om en sådan person ska beskattas för inkomsten som är intjänad utomlands, ska förmån av vård utomlands vid insjuknande och som är kopplad till arbetet utomlands inte tas upp till beskattning. Detsamma gäller om arbetsgivaren tecknar en försäkring som täcker kostnaden för vård utomlands i samband med tjänstgöring utomlands.

Om arbetsgivaren väljer att tillhandahålla vården i Sverige istället för utomlands, är vården som tillhandahålls i Sverige skattepliktig för den anställde. Detsamma gäller om arbetsgivaren tecknar en försäkring som täcker kostnaden för vård i Sverige för en anställd som tjänstgör utomlands.

Vård utomlands som inte är kopplad till tjänstgöring utomlands, exempelvis planerad vård som en anställd får tillgång till i samband med en tjänsteresa utomlands, är en skattepliktig förmån som ska beskattas enligt vanliga regler.