Korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar kan behandlas som en idrottstjänst. Det gäller under vissa förutsättningar, exempelvis ska lokalen eller anläggningen vara särskilt inredd för och också användas för idrottsutövning.
Enligt huvudregeln i 10 kap. 35 § ML är uthyrning av fastighet undantagen från skatteplikt. I ML har det dock särskilt angetts att en korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning inte omfattas av undantaget från skatteplikt avseende fastigheter (10 kap. 36 § första stycket 10 ML). En sådan uthyrning behandlas som en idrottstjänst.
Idrottstjänster är undantagna från skatteplikt bara när de tillhandahålls av staten, en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som ekonomisk enligt 4 kap. 6 § ML. När idrottstjänster tillhandahålls av någon annan är tillhandahållandet skattepliktigt och beskattas med skattesatsen 6 procent.
Skatteverket anser att det är tre förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en uthyrning av lokal och anläggning för idrottsutövning ska anses som en idrottstjänst:
Lokalen behöver vara en idrottslokal eller idrottsanläggning för att uthyrningen ska anses som en idrottstjänst. Det räcker inte att hyresgästen använder lokalen eller anläggningen för idrottsutövning.
Skatteverket anser att begreppet "lokaler och anläggningar för idrottsutövning" avser lokaler eller anläggningar som har särskilda anordningar eller särskild inredning som är avsedd för utövande av idrott eller fysisk träning.
Exempel på lokaler och anläggningar för idrottsutövning som är särskilt inredda för idrottsutövning är lokaler med banor för bland annat badminton, tennis och bowling eller idrottshallar för gymnastik m.m. och anläggningar för golf.
Även lokaler som används för att anordna kurser i t.ex. pilates och sådan yoga som räknas som idrottslig verksamhet enligt ML kan ha särskilda anordningar eller särskild inredning som innebär att det är frågan om lokaler och anläggningar för idrottsutövning. En lokal utan sådan inredning eller anordningar som t.ex. är inredd med whiteboardtavlor och hopfällbara stolar och som vanligtvis hyrs ut för föreläsningar anses dock inte vara särskilt inredd för idrottsutövning. Det gäller även om den ibland hyrs ut till en hyresgäst som anordnar kurser i t.ex. pilates eller yoga och även om det finns lös inredning såsom pilatesbollar eller yogamattor i lokalen.
För att en uthyrning av en idrottslokal eller idrottsanläggning ska anses som en idrottstjänst måste den även användas för idrottsutövning. Det kan t.ex. avse utövande av fysisk träning eller utövande av idrott vid ett idrottsligt evenemang.
Ytor eller rum i en idrottsanläggning som enbart används för administration, såsom klubbrum eller liknande, används inte för idrottsutövning. En uthyrning av sådana ytor anses därmed inte vara en idrottstjänst.
En uthyrning av en idrottshall för en konsert eller en antikmässa anses inte som en idrottstjänst. Enligt Skatteverkets uppfattning kan en sådan uthyrning antingen anses som en passiv fastighetsuthyrning som är undantagen från skatteplikt eller som ett skattepliktigt tillhandahållande av en annan tjänst än en uthyrning av en fastighet, se vidare om tillgång till en fastighet för kortare tid som en del av en enda sammansatt transaktion.
Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt respektive den lägre skattesatsen för idrottstjänster gäller även om tjänsten tillhandahålls någon annan än idrottsutövaren.
En korttidsuthyrning av en idrottslokal kan alltså tillhandahållas i flera led. Korttidsuthyrning av en idrottslokal kan t.ex. ske till en idrottsförening eller till ett företag som hyr lokalen i syfte att själva tillhandahålla idrottstjänster till idrottsutövare, t.ex. för ett idrottsligt evenemang. (Skatteverkets ställningstagande Uthyrning av lokal och anläggning för idrottsutövning).
För att uthyrningen ska anses som en idrottstjänst ska tillhandahållandet vidare vara någonting annat än en fastighetsuthyrning som är undantagen från skatteplikt. De grundläggande kännetecknen för en uthyrning av fastighet är hyresgästens exklusiva rätt att, under en avtalad tidsperiod, mot ersättning, använda en fastighet som om hen vore ägare av den. Det ska dessutom vara en förhållandevis passiv uthyrning. Är dessa kriterier inte uppfyllda kan uthyrningen inte anses som en undantagen uthyrning av fastighet.
En idrottstjänst innebär däremot ett mera aktivt utnyttjande av egendomen, såsom att den som tillhandahåller tjänsten ständigt övervakar, administrerar och underhåller anläggningen.
För att avgöra om uthyrningen ska anses som en undantagen fastighetsuthyrning eller som en idrottstjänst kan flera olika omständigheter beaktas. Skatteverket anser att följande omständigheter har betydelse för att avgöra gränsdragningen:
En sammantagen bedömning av dessa omständigheter måste göras för varje idrottslokal och för varje enskild hyresgäst (Skatteverkets ställningstagande Uthyrning av lokal och anläggning för idrottsutövning).
En uthyrning kan antingen avtalas som en obruten uthyrning, d.v.s. dygnet runt under en viss tid, eller som en återkommande uthyrning, exempelvis varje måndag klockan 10–11 under en viss tidsperiod. Uthyrningstidens längd är av väsentlig betydelse men denna omständighet är inte ensamt avgörande vid bedömningen av om det är en undantagen fastighetsuthyrning eller en idrottstjänst.
Ett avtal om en obruten uthyrning av en idrottsanläggning där uthyrningstiden inte är enbart tillfällig eller övergående är i normalfallet inte en idrottstjänst. Uthyrning av exempelvis en golfanläggning under sex månader till någon som i sin tur ska upplåta anläggningen till andra för idrottsutövning omfattas därför inte av skatteplikt enligt 10 kap. 36 § första stycket 10 ML.
Kammarrätten har ansett att undantaget från skatteplikt för fastighetsuthyrning i 10 kap. 35 § ML var tillämpligt när en förening hyrde ut en golfanläggning till ett bolag som i sin tur upplät anläggningen till andra för idrottsutövning mot avgift. Anläggningen skulle stadigvarande användas i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Föreningens uthyrning var därmed skattepliktig enligt bestämmelserna om frivillig beskattning för fastighetsuthyrning (KRNJ 2004-09-01, mål nr 2651-02).
Om avtalet innebär en återkommande uthyrning ska uthyrningen i normalfallet anses som en korttidsuthyrning, d.v.s. som en idrottstjänst. Det kan exempelvis röra sig om uthyrning av en fotbollsplan två timmar i veckan under ett år. Uthyrningstidens längd är dock inte ensamt avgörande vid bedömningen av om det är en undantagen fastighetsuthyrning eller en idrottstjänst.
Vid bedömningen måste man också beakta om en av hyresgästerna har en särställning i förhållande till övriga. Om avtalsvillkor eller prissättning väsentligt skiljer sig åt mellan de olika hyresgästerna kan det vara ett tecken på att tjänsterna till de olika hyresgästerna ska bedömas på olika sätt.
Trots att det rörde sig om en återkommande uthyrning av en idrottsanläggning har kammarrätten ansett att uthyrningen ska ses som en fastighetsupplåtelse som är undantagen från skatteplikt. Hyresgästen ansvarade självständigt för att det fanns personal på plats. Sammantaget ansågs därför upplåtelsen till sin karaktär som kontinuerlig och som en upplåtelse där hyresgästen med exklusiv rätt kunde använda lokalen (KRNS 2019-03-19, mål nr 4286-18).
Uthyrning av en idrottshall ett begränsat antal timmar i veckan till en hyresgäst som använder hallen i idrottsverksamhet omfattas av skatteplikt. Skatterättsnämnden har uttalat att uthyrning av en idrottshall 16 timmar per vecka till ett aktiebolag som skulle använda hallen i gym- och idrottsverksamhet var en korttidsupplåtelse av idrottslokal enligt 10 kap. 36 § första stycket 10 ML (SRN dnr 19-07/I).
Enligt Skatteverkets uppfattning kan en uthyrning av en idrottslokal till flera hyresgäster samtidigt behandlas på olika sätt beroende på hur respektive avtal ser ut och övriga omständigheter kring uthyrningarna. En uthyrning till en hyresgäst kan därmed anses som en undantagen uthyrning av fastighet medan uthyrningen till en annan hyresgäst ska ses som en idrottstjänst.
Kammarrätten har ansett att den omständigheten att ett bolag genom avtal upplåter en idrottslokal till flera hyresgäster samtidigt inte hindrar att bolagets tillhandahållanden kan kvalificeras som en upplåtelse av fastighet som är undantagen från mervärdesskatt (KRNG 2015-08-31, mål nr 2601-14). Bolaget överklagade domen men Högsta förvaltningsdomstolen medgav inte prövningstillstånd.