Riktlinje för skattebetalning

1 Målgrupp

Denna riktlinje vänder sig till dig som medarbetare och chef i Skatteverket. Det innebär att riktlinjen gäller i all vår verksamhet och att du som medarbetare förväntas ha ett betalningsperspektiv oavsett organisatorisk tillhörighet eller arbetsuppgift. Avsnitt 4 riktar sig särskilt mot vissa av våra borgenärsåtgärder medan övriga avsnitt är av generell natur och gäller för all vår verksamhet.

Riktlinjen gäller från och med 2023-11-27 och ersätter tidigare riktlinje om skattebetalning daterad 2016-10-26 (131 475441-16/111).

2 Syfte och önskvärda effekter

Syftet med riktlinjen är att betalningsperspektivet ska vara ett naturligt inslag i all vår verksamhet, såväl den operativa som den mer utvecklingsinriktade och stödjande. Genom att alltid ha med betalningsperspektivet bidrar det till att allmänhet och företag känner förtroende för vår verksamhet.

Ett av Skatteverkets uppdrag är att bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Att fastställda skatter och andra statliga fordringar betalas är ett väsentligt bidrag till vår vision om att göra samhället möjligt.

Effekterna av Skatteverkets arbete med att ta in betalning bidrar till att

• fastställda fordringar betalas i rätt tid
• det är lätt att förstå när och hur man ska betala
• det är enkelt att betala
• skulduppbyggnad förhindras
• konkurrens sker på lika villkor
• ekonomisk brottslighet och internationellt skatteundandragande motverkas

3 Betalningsperspektivet

All verksamhet på Skatteverket behöver bidra till att vi ska få betalt för fastställda fordringar. Vi strävar efter att förebygga risken för betalningsproblem i stället för att agera när problemen redan har uppstått. Tillsammans arbetar vi aktivt för helhetslösningar som underlättar och leder till betalning eller åtgärder som leder till att skulderna inte ökar. I vår utveckling av tjänster, IT, informationsverksamhet eller andra aktiviteter till allmänhet och företag beaktar vi alltid betalningsperspektivet som en naturlig del.

I vårt operativa arbete med beskattning identifierar vi och arbetar tidigt med de som inte kan eller vill betala. Vi ska informera på ett sätt som är lätt att förstå om, när och hur betalning ska ske samt vad som händer om man inte betalar.

4 Särskilt om vissa åtgärder inom borgenärsverksamheten

Som företrädare för statens fordringar i borgenärsärenden tar vi hänsyn till förväntad betalning, processekonomi och allmänprevention. Vid en avvägning i det enskilda fallet bedömer vi tveksamheter positivt sett från betalarens perspektiv. Vi samverkar internt och externt samt använder våra borgenärsåtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet.

4.1 Återkallelse av godkännande för F-skatt vid brister i betalning eller redovisning

När vi ifrågasätter ett godkännande för F-skatt bör vi i första hand försöka etablera en muntlig kontakt med skattebetalaren för en dialog om hur bristerna har uppkommit och hur de kan avhjälpas. Inledningsvis bör vi inte fokusera på återkallelsen av godkännandet för F-skatt utan istället på hur skattebetalaren kan rätta till bristerna. Viljan att göra rätt för sig bör bedömas och vägas in innan vi fattar ett beslut om återkallelse.

Det är inte bara förhållandena hos den fysiska eller juridiska personen som är godkänd för F-skatt som ska beaktas vid utredningen, utan även förhållandena hos ett fåmansföretag, ett fåmanshandelsbolag eller en företagsledare, s.k. smitta.

Fördjupad information: Rättslig vägledning När ska godkännande för F-skatt återkallas

4.2 Konkurs

4.2.1 Konkursansökan

Vi avgör utifrån en bedömning av processekonomi och allmänprevention om konkursansökan ska lämnas in.

I vårt löpande borgenärsarbete gör vi flertalet utredningar utifrån maskinella urval som bygger på en riskvärdering där sannolikheten för skulduppbyggnad bedöms vara hög. Om våra kontakter med gäldenären och andra åtgärder inte leder till frivillig betalning så är det normala att en konkursansökan lämnas in.

Om vi ,trots att betalning inte sker, avslutar utredningen utan att gå vidare med en konkursansökan ska skälen framgå av borgenärsutredningen.

Vi lämnar endast in en konkursansökan mot en privatperson, som inte bedriver näringsverksamhet, om vi har kännedom eller misstanke om återvinningsbara transaktioner eller oegentligheter.

Eftersom en konkursansökan är en ingripande åtgärd måste den alltid vara motiverad. Därför ska syftet med konkursansökan alltid framgå av borgenärsutredningen. Detta säkrar att åtgärden är motiverad och utgör en bra grund vid en senare avstämning av vad som hänt i ärendet. Följande syften är vanliga vid en ansökan men även andra syften än dessa kan finnas.

• Att en konkurs förhindrar fortsatt skuldsättning.
• Att staten troligen kommer att få utdelning i konkursen trots att tidigare borgenärsåtgärder inte har lett till betalning.
• Att genom en konkurs bättre kunna utreda tidigare eller pågående ekonomiska oegentligheter som det finns anledning att anta förekommer eller har förekommit.
• Att motverka snedvriden konkurrens och ekonomisk brottslighet.

4.2.2 Konkursbevakning

Vi ska alltid bevaka det allmännas intresse men prioriterar de konkurser där:

Staten kan räkna med att få utdelning.

Det finns transaktioner som kan bli föremål för återvinning.

Det finns anledning att anta att ekonomisk brottslighet kan ha förekommit.

Vi har lämnat in konkursansökan.

4.3 Personligt betalningsansvar

Ett aktivt borgenärsarbete innebär att vi ska utreda frågor om personligt betalningsansvar inklusive förutsättningar för överenskommelser avseende juridiska personers obetalda skatter och avgifter.

Borgenärsarbetet innebär även att företrädare i ett tidigt skede ska få information om risken för ett personligt betalningsansvar.

Innan Skatteverket ansöker om personligt betalningsansvar enligt skatteförfarandelagen (SFL) eller aktiebolagslagen (ABL), ska vi ha gjort bedömningen att detta kan innebära hel eller delvis betalning.

Fördjupad information: Rättslig vägledning företrädaransvar

4.4 Underhandsackord

Underhandsackord ska tillhöra ovanligheterna i Skatteverkets uppgörelser om betalning. En grundförutsättning för att vi ska medverka till en uppgörelse är att det finns ett förtroende för skattebetalaren och för dennes möjligheter att lösa sina betalningsproblem.

Fördjupad information: Rättslig vägledning ackord

4.5 Företagsrekonstruktion

Skatteverket är positivt inställt till rekonstruktioner och ska underlätta för livskraftiga företag att hitta konstruktiva lösningar på sina betalningsproblem. Vi ska skapa ett gott samarbete med företag och rekonstruktörer så tidigt som möjligt.

Skatteverket ska hela tiden följa rekonstruktörens arbete och pröva om syftet med rekonstruktionen uppnås så att företaget har förutsättningar till långsiktig livskraft. I första hand bör vi genom diskussioner med företaget och rekonstruktören nå en samsyn om att rekonstruktionen bör fortgå eller upphöra och om konsekvenserna av det gjorda valet. Vi ska tidigt utreda om det finns förutsättningar för personligt betalningsansvar och informera företrädaren om statens inställning i den frågan.

4.5.1 Skulduppgörelse

Skatteverket ska alltid göra en egen bedömning av om den skulduppgörelse som ingår i en rekonstruktionsplan är till ekonomisk fördel för staten jämfört med en eventuell konkursutdelning samt att principerna om likabehandling och absolut prioritet mellan grupper beaktats vid en s.k. gruppöverskridande cram-down. Vår utredning ska främst inriktas på omständigheter som kan påverka bedömningen av om en skulduppgörelse är olämplig ur allmän synpunkt.

Fördjupad information: Rättslig vägledning Företagsrekonstruktion

4.6 Preskriptionsförlängning

En grundläggande målsättning med förlängningsinstitutet är att alla med skuld till staten ska vara föremål för faktiska indrivningsåtgärder under en i princip lika lång tid. Skatteverket bör i de fall det finns rättslig grund för detta alltid ansöka om en första preskriptionsförlängning avseende större fordringar. Den vanligaste grunden är att gäldenären vistas utomlands i ett land där det saknas handräckningsavtal.

I särskilda fall kan det vara viktigt att enbart av allmänpreventiva skäl ansöka om ytterligare förlängning. Allmänpreventiva skäl för en sådan andra ansökan kan exempelvis vara stadigvarande vistelse i ett land där det saknas handräckningsavtal eller om vi har fått kännedom om indrivningssabotage.

Fördjupad information: Rättslig vägledning Preskriptionsförlängning

4.7 Internationellt

Vi ska om det är möjligt och kostnadseffektivt se till att få in betalning av gäldenärer som befinner sig utanför Sverige.

När en skuld inte betalas ska Skatteverket medverka till att den behöriga myndigheten får ett fullgott underlag för att begära handräckning enligt EU:s indrivningsdirektiv eller andra avtal.

Skatteverket har samma rättigheter som andra borgenärer att begära att ett insolvensförfarande ska inledas i en medlemsstat inom EU. Vi ska aktivt bevaka våra fordringar när insolvensförfaranden har inletts av oss eller en borgenär i andra medlemsstater. Vårt agerande som borgenär ska i princip inte påverkas av om gäldenären befinner sig i Sverige eller i ett annat land även om förutsättningarna för att få betalt genom handräckning varierar mellan olika länder.

Fördjupad information: Rättslig vägledning Utlandshandräckning

4.8 Samverkan

Vi utövar vår borgenärsroll i samverkan med Kronofogden och ser till att den information vi behöver hämtas in från och lämnas till debiterande myndigheter. Vi samverkar internt och externt genom att använda borgenärsåtgärder för att stoppa och störa ekonomisk brottslighet.