I en tilläggsskatterapport ska vissa uppgifter redovisas för varje land där koncernen bedriver verksamhet och andra uppgifter redovisas per koncernenhet.

Vilket räkenskapsår ska tilläggsskatterapporten omfatta?

Med räkenskapsår menas den årliga redovisningsperiod för vilken moderföretaget i en multinationell koncern upprättar sin koncernredovisning (2 kap. 22 § första stycket TSL). Beskattningsåret är det år som motsvarar moderföretagets räkenskapsår (2 kap. 24 § TSL). Tidsfristen för att lämna in en tilläggsskatterapport räknas från utgången av det beskattningsår som rapporten avser (33 d kap. 13 § SFL), se När ska tilläggsskatterapporten lämnas?

Oavsett vilken koncernenhet i koncernen som lämnar rapporten är det därför moderföretagets räkenskapsår som utgör grunden för den tidsperiod som redovisas.

Vilken valuta ska användas i tilläggsskatterapporten?

Enligt instruktionerna till tilläggsskatterapporten (GIR) ska ISO-koden för den valuta som används i koncernredovisningen anges. Det är således moderföretagets koncernredovisningsvaluta som styr vilken valuta som är presentationsvaluta i tilläggsskatterapporten. Detta finns även angivet i 1 kap. 17 a § TSL.

Belopp i andra valutor ska räknas om till presentationsvalutan enligt principerna som används för valutaomräkning vid upprättade av koncernredovisningen (1 kap. 17 a § andra stycket TSL).

Om samtliga koncernenheter använder svenska kronor som redovisningsvaluta ska svensk nationell tilläggsskatt enligt 3 kap. 6 § TSL beräknas i svenska kronor (1 kap. 17 b § första stycket TSL).

Om en eller flera koncernenheter använder euro som redovisningsvaluta får den rapporterande koncernenheten välja att redovisa i den valuta som används i moderbolagets koncernredovisning eller i svenska kronor (1 kap. 17 b § andra stycket TSL). Ett sådant val avser samtliga koncernenheter och gäller i fem år (1 kap. 17 b § tredje stycket TSL).

Uppgifter som ska lämnas

Uppgifterna i tilläggsskatterapporten ska lämnas enligt ett fastställt formulär (38 kap. 1 § 7 SFL). Även ändringar av eller tillägg till en tilläggsskatterapport ska lämnas på ett fastställt formulär (38 kap. 1 § 8 SFL).

Det är Skatteverket som fastställer formuläret (22 kap. 3 § SFF). OECD har utarbetat en mall för vilken information som ska lämnas och i vilken form den lämnas, den s.k. GloBE Information Return (GIR).

Enligt minimibeskattningsdirektivet och skatteförfarandelagen finns två alternativa tilläggsskatterapporter:

  • en vanlig tilläggsskatterapport
  • en tilläggsskatterapport med förenklat innehåll.

Rapporterna ska innehålla information i enlighet med vad som framgår nedan.

Uppgifter i en vanlig tilläggsskatterapport

I rapporten ska man lämna sammanlagd information för hela koncernen, oavsett vilken enhet som lämnar in rapporten enligt 33 d kap. 5–8 §§ SFL. Bestämmelserna motsvaras av artikel 37.7, 44.5 och 49.5 i minimibeskattningsdirektivet (prop. 2023/24:32 s. 656 f.).

En vanlig tilläggsskatterapport ska innehålla följande information:

Varje punkt förklaras närmare under respektive rubrik nedan.

Nödvändiga identifikationsuppgifter

Tilläggsskatterapporten ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för varje koncernenhet som ingår i den koncern som rapporten avser. Om tilläggsskatterapporten gäller en koncern med flera moderföretag, ska informationen avse varje koncern som ingår.

Identifikationsuppgifter för samtliga koncernenheter ska enligt 6 a kap. 1 § SFF omfatta

  • namn eller annan uppgift som visar identiteten
  • skatteregistreringsnummer eller motsvarande registreringsnummer
  • den stat där enheterna hör hemma enligt tilläggsskattelagen
  • vilken status enheterna har enligt tilläggsskattelagen.

En enhets status kan exempelvis vara att enheten är ett fast driftställe, en investeringsenhet, en delägarbeskattad enhet eller en delägd enhet. Även statslösa enheter ska identifieras (prop. 2023/24:32 s. 384).

Uppgifter om koncernens övergripande struktur

Tilläggsskatterapporten ska innehålla uppgifter om koncernens övergripande struktur tillsammans med vilka ägarintressen i koncernenheter som innehas av andra koncernenheter. Det innefattar uppgifter om

  • bestämmande inflytande i de koncernenheter som innehas av andra koncernenheter
  • hur företagsstrukturen i koncernen är organiserad, inklusive eventuella förändringar av koncernens struktur under räkenskapsåret.

Även undantagna enheter ska ingå i beskrivningen. Om det finns flera moderföretag i koncernen ska information om var och en koncern som ingår finnas med i tilläggsskatterapporten (prop. 2023/24:32 s. 384 f.).

Uppgifter som är nödvändiga för att beräkna skattesats och tilläggsskattebelopp

Tilläggsskatterapporten ska innehålla uppgifter som är nödvändiga för att beräkna

Se prop. 2023/24:32 s. 385.

Förteckning över val och återkallelse av val enligt tilläggsskattelagen

En förteckning över de val som har gjorts enligt bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet och även över återkallelse av val ska finnas med i tilläggsskatterapporten. Vilka val som kan göras och för vilken tidsperiod regleras i tilläggsskattelagen.

Tilläggsskatterapport med förenklat innehåll

Om moderföretaget hör hemma i en stat utanför EU och de nationella bestämmelserna i den staten är likvärdiga med huvudregeln för tilläggsskatt ska en tilläggsskatterapport med förenklat innehåll lämnas enligt 33 d kap. 9–11 §§ SFL (prop. 2023/24:32 s. 657). En sådan tilläggsskatterapport ska innehålla följande:

  • Uppgifter som gör det möjligt att identifiera
    • moderföretaget
    • koncernenheter som hör hemma stat som moderföretaget
    • svenska koncernenheter
    • koncernenheter vars ägarintresse direkt eller indirekt innehas, eller under räkenskapsåret innehafts, av en svensk koncernenhet som är delägd moderenhet.
  • Koncernstrukturen för de berörda enheterna.
  • Uppgifter som är nödvändiga för att beräkna
    • effektiv skattesats för varje stat där koncernenheterna hör hemma
    • effektiv skattesats för statslösa enheter
    • tilläggsskattebelopp för varje enhet som är lågbeskattad
    • fördelning av tilläggsskattebelopp till rätt koncernenhet
    • fördelning av kompletterande tilläggsskatt för varje stat.

Enligt vilka regler ska beloppen i tilläggsskatterapporten beräknas?

Det inkluderande ramverket (IF) har antagit administrativa riktlinjer, Administrative Guidance on Article 8.1.4 and 8.1.5 of the Global Anti-Base Erosion Model Rules (January 2025), där det förtydligats enligt vilka regler som beloppen i tilläggsskatterapporten ska beräknas.

Om endast ett land har beskattningsrätt avseende tilläggsskatt ska beräkningar av beloppen i tilläggsskatterapporten göras enligt det landets interna regler för tilläggsskatt.

Om det däremot finns flera länder som har beskattningsrätt avseende tilläggsskatt ska istället beräkningarna i tilläggsskatterapporten göras enligt OECDs modellregler.

Om det för varje land finns en kvalificerad tilläggsskatt som ska rapporteras för de olika länderna ska den beräkningen göras enligt varje lands interna regler för tilläggsskatt.

Undantag från uppgifter som ska lämnas i en tilläggsskatterapport

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om vilka uppgifter som ska lämnas i en tilläggsskatterapport (33 d kap. 12 § SFL).

Av förarbetena framgår bl.a. att en koncern som använder sig av ett undantag eller en förenklingsregel inte ska vara skyldig att lämna fler uppgifter än vad som krävs för att bedöma om kriterierna för undantaget eller förenklingsregeln är uppfyllda. Vad som kan undantas skiljer sig beroende på vilken regel som tillämpas och vilka kriterier som uppställs för respektive undantag eller förenklingsregel (prop. 2023/24:32 s. 390).

Det har införts undantag från bestämmelserna om vilka uppgifter som ska lämnas i en tilläggsskatterapport i 6 a kap. 2–6  §§ SFF (se nedan).

Begränsning av uppgifter som ska lämnas i vissa fall

Om en svensk koncernenhet inte är eller kan vara skattskyldig enligt 6 kap. TSL för en annan koncernenhets tilläggsskattebelopp beräknat i en annan stat behöver inte uppgifter i 33 d kap. 6–8 §§ SFL lämnas om den staten.

Detta gäller dock inte om moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport hör hemma i Sverige enligt tilläggsskattelagen.

Om en svensk koncernenhet endast är eller kan vara skattskyldig enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt för ett tilläggsskattebelopp som beräknas i en annan stat och den del av koncernens kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter uppgår till noll, behöver bara uppgift lämnas om grunden för fördelningen av kompletterande tilläggsskatt till svenska koncernenheter.

Verksamhet av begränsad betydelse

En rapporterande enhet får välja att göra undantag vid verksamhet av begränsad betydelse om kraven i 5 kap. 12 § TSL är uppfyllda. I ett sådant fall gäller följande.

I stället för att tilläggsskatterapporten innehåller de uppgifter som är nödvändiga för att beräkna den effektiva skattesatsen och tilläggsskattebeloppet för den staten, ska rapporten innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att beräkna

  • den genomsnittliga intäkten för koncernenheterna i staten
  • det genomsnittliga justerade resultatet för koncernenheterna i staten.

Tilläggsskatterapporten ska även innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att beräkna tillkommande tilläggsskattebelopp för koncernenheterna i den staten.

Undantag från reglerna under fem år

Det finns undantag från reglerna om tilläggsskatt under de första fem åren av koncernens inledande fas av internationell verksamhet (6 kap. 16–17 §§ TSL). Tilläggsskatten ska då som huvudregel sättas ned till noll.

Om undantaget är tillämpligt ska tilläggsskatterapporten innehålla uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat (33 d kap. 8 § SFL). Men i stället för uppgifter om effektiv skattesats, tilläggsskattebelopp och fördelning av tilläggsskatt för koncerner med koncernenheter i två eller flera stater ska tilläggsskatterapporten innehålla uppgift om

  • referensstat
  • antal stater där koncernenheter finns i
  • bokförda nettovärdet av materiella tillgångar för koncernenheterna i respektive stat.

Koncerner som har samtliga koncernenheter i Sverige ska lämna uppgift om det första beskattningsåret som koncernen omfattas av tilläggsskattelagen. Detta ska ske samtidigt som tilläggsskatterapporten lämnas in.

Val av en tillfällig förenklingsregel

Om en tillfällig förenklingsregel enligt 8 kap. 3, 4 eller 5 § TSL har valts för en stat behöver tilläggsskatterapporten inte innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att beräkna den effektiva skattesatsen, tilläggsskattebeloppet och fördelning av tilläggsskatt för den staten. I stället ska rapporten innehålla uppgifter om

  • totala intäkter
  • total vinst eller förlust före inkomstskatt
  • total skattekostnad.

Vid tillämpning av 8 kap. 5 § TSL ska tilläggsskatterapporten utöver detta innehålla uppgifter nödvändiga för att beräkna substansbeloppet enligt 5 kap. 2–10 §§ TSL.

Förenklad jurisdiktionsbaserad justering

Under en övergångsperiod får den rapporterande enheten välja att använda en förenklad justering för en stat om tilläggsskattebelopp inte ska beräknas för den staten eller tilläggsskattebelopp ska beräknas men inte behöver fördelas mellan koncernenheterna i den staten.

Ett sådant val ska redovisas i tilläggsskatterapporten. Valet innebär att uppgifter för justeringar får lämnas sammantaget för koncernenheterna i den staten när det gäller uppgifter som är nödvändiga för att beräkna den effektiva skattesatsen.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner [1] [2] [3] [4] [5] [6]

Övrigt

  • OECD Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy - Administrative Guidance on Article 8.1.4 and 8.1.5 of the Global Anti-Base Erosion Model Rules (January 2025) [1]
  • OECD Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – GloBE Information Return (January 2025) [1] [2]