Införande och byte av andelsklasser i en värdepappersfond

1 Sammanfattning

Enligt Skatteverket gäller följande vid införande och byte av andelsklasser i en värdepappersfond eller i en specialfond.

1. Andelar i olika andelsklasser är inte av samma sort och slag, vilket innebär att kapitalvinstbeskattningen ska ske separat för andelsinnehavet i respektive andelsklass.

2. Kapitalvinstbeskattning ska ske vid byte av andelar mellan olika andelsklasser om detta sker på begäran av andelsägaren. Beskattning ska dock inte ske om fondbestämmelserna anger att andelarna ska omföras till en annan andelsklass vid vissa angivna förutsättningar.

3. Införande av andelsklasser i en fond medför ingen kapitalvinstbeskattning för det tidigare andelsinnehavet. Detta gäller även om andelar överförs till en ny andesklass innan andelsklassen öppnas för insättningar. Kapitalvinstbeskattning ska inte heller ske om en andelsklass avvecklas och därmed upphör.

4. Sammanläggning av fonder medför vanligtvis ingen kapitalvinstbeskattning enligt 48 kap. 18 § IL. Detta gäller även om sammanläggningen medför en förändring av andelsklass.

2 Frågeställning

Från och med den 1 augusti 2011 får det finnas skilda andelsklasser i en värdepappersfond eller i en specialfond, vilket har medfört ett antal frågeställningar

1. Fondandelar är s.k. delägarrätter och omkostnadsbeloppet ska beräknas separat för delägarrätter av samma sort och slag. Är samtliga andelar i en fond av samma sort och slag, eller är det endast andelar i respektive andelsklass som är av samma sort och slag?

2. En andelsägare kan på eget initiativ ändra sitt andelsinnehav från en andelsklass till en annan andelsklass i samma fond. Andelar kan även komma att omföras till en annan andelsklass enligt villkor i fondbestämmelserna. Innebär sådana omföringar att andelarna anses vara avyttrade och därmed medföra en kapitalvinstbeskattning?

3. En fond kan införa andelsklasser, vilket medför att andelarna kan hänföras till en andelsklass med andra villkor än tidigare. Innebär införande av andelsklasser att de tidigare andelarna ska anses vara avyttrade och därmed medföra en kapitalvinstbeskattning?

4. En fond kan ombildas genom sammanläggning av en annan fond, vilket kan medföra att andelarna i den nya fonden har andra villkor än det tidigare innehavet. Innebär en sådan ombildning att andelarna ska anses avyttrade och därmed medföra en kapitalvinstbeskattning?

3 Gällande rätt m.m.

Bestämmelser om värdepappersfonder finns i lag (2004:46) om värdepappersfonder. I lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder finns särskilda bestämmelser om s.k. specialfonder. Bestämmelserna om andelsklasser är dock samma för värdepappersfonder och specialfonder. Vad som anges för värdepappersfonder gäller således även för specialfonder.

Andelarna i en värdepappersfond ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. I en värdepappersfond får det finnas andelar av olika slag (andelsklasser). Andelsklasser i en och samma fond får vara förenade med olika villkor för

1. utdelning
2. avgifter
3. lägsta teckningsbelopp, samt
4. i vilken valuta andelarna tecknas och inlöses

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Om det finns andelsklasser ska värdet av en fondandel dock bestämmas med beaktande av de villkor som är förenade med andelsklassen (4 kap. 10 § lag om värdepappersfonder).

Med kapitalvinst och kapitalförlust avses vinst eller förlust vid avyttring av tillgångar (41 kap. 2 § inkomstskattelagen, IL). Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL). Inlösen av andelar i en värdepappersfond anses som en avyttring av andelarna.

Andelsinnehavet kan förändras genom en sammanläggning (fusion) av fonder eller genom en delning av en fond, vilket medför att andelarna anses vara avyttrade. Sammanläggning eller delning av en fond enligt 8 kap. 1 och 25 §§ lagen om värdepappersfonder ska dock inte leda till att kapitalvinster tas upp hos delägarna (48 kap. 18 § IL). Det samma gäller för sammanläggning eller delning av en specialfond som sker enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Detta är alltså ett lagstadgat undantag från huvudprincipen att avyttring av tillgångar medför kapitalvinstbeskattning.

Omkostnadsbeloppet ska beräknas separat för delägarrätter av samma sort och slag som den avyttrade delägarrätten (48 kap. 7 § IL). Delägarrätter av olika sort och slag kan alltså inte ingå i samma kapitalvinstberäkning. Aktier med olika rätt till utdelning eller röstvärde anses inte vara delägarrätter av samma sort och slag. Även s.k. betalda teckningsaktier (BTA) och inlösenaktier anses som aktier av ett särskilt slag (RÅ 1994 ref. 1, RÅ 1997 ref. 43 och RÅ 2001 not. 172).

Omvandling av preferensaktier till stamaktier, enligt ett omvandlingsförbehåll i bolagsordningen, medförde inte att preferensaktierna var avyttrade (RÅ 2009 ref. 34). Ett omvandlingsförbehåll innebär att en aktie av ett visst slag, under vissa angivna förutsättningar och på närmare angivet sätt, ska kunna omvandlas till en aktie av annat angivet slag. Högsta förvaltningsdomstolen framhöll att det var fråga om en rent automatisk omvandling enligt de villkor som på förhand var bestämda och knutna till andelsrätten. Omvandlingen medförde därför inte en sådan villkorsändring och förändring i andelsrätten som leder till att aktierna ska anses avyttrade. Byte av aktier med olika rätt till utdelning har dock i vissa fall ansetts som en avyttring (RÅ 1997 ref. 81, RÅ 2000 ref. 44 och RÅ 2005 ref. 76).

4 Bedömning

4.1 Samma slag och sort

Ett aktiebolag får ge ut aktier av olika slag (4 kap. 2 § aktiebolagslagen). Aktier i samma bolag kan bl.a. ha olika röstvärde eller ha olika rätt till utdelning, exempelvis ska innehavare av preferensaktier få utdelning före innehavare av stamaktier. Aktier med olika röstvärde eller rätt till utdelning anses inte som delägarrätter av samma sort och slag. Andelsklasser i en värdepappersfond kan jämföras med olika slag av aktier i ett aktiebolag. Skatteverket anser därför att andelar i olika andelsklasser inte är av samma sort och slag, även om det är andelar i samma fond med lika rätt till fondens tillgångar. Det innebär att ett genomsnittligt omkostnadsbelopp ska beräknas separat för innehavet i respektive andelsklass.

4.2 Byte mellan andelsklasser

I samband med införandet av möjligheten att ha olika andelsklasser i en fond väcktes även frågan om det borde införas en särbestämmelse i 44 kap. IL som uttryckligen anger att byten mellan olika andelsklasser inte ska anses som en avyttring. En sådan särreglering infördes dock inte och regeringen anförde följande. ”Huruvida byten mellan andelsklasser utlöser kapitalvinstskatt får avgöras enligt allmänna skatterättsliga regler” (proposition 2010/11:135 sidan 252).

En andelsägare kan på eget initiativ ändra sitt innehav av andelar från t.ex. andelsklass A till andelsklass B. I ett sådant fall får andelsägaren först anses ha löst in sina andelar i andelsklass A och därefter tecknat nya andelar i andelsklass B (se prop. 2010/11:135 s. 253). Inlösen av andelar i andelsklass A är i sig en avyttring (försäljning) som medför kapitalvinstbeskattning. Enligt Skatteverket saknar det betydelse att andelsägaren vid sin ansökan om inlösen av andelar i andelsklass A, samtidigt anvisar fondförvaltaren att inlösenbeloppet direkt ska användas för teckning av nya andelar i andelsklass B.

Det är dock tänkbart att fondbestämmelserna anger att andelarna i en viss andelsklass ska omföras till en annan andelsklass, vid vissa angivna förutsättningar. Det kan t.ex. anges i fondbestämmelserna att när de totala insättningarna uppgår till ett visst belopp, så ska andelarna omföras till en andelsklass med en lägre förvaltningsavgift. Omständigheterna är då likartade med en omvandling av aktier enligt ett omvandlingsförbehåll i bolagsordningen, vilket inte medför någon beskattning enligt RÅ 2009 ref. 34. Skatteverket anser därför att en förändring av andelsinnehavet mellan olika andelsklasser inte medför någon beskattning, om detta är en direkt följd av fondbestämmelserna.

4.3 Andelsklass införs eller upphör i fonden

Utgångspunkten är att samma villkor gäller för samtliga andelar i en värdepappersfond. Fondbestämmelserna kan ändras för samtliga befintliga andelar, t.ex. om utdelning ska ske eller inte. En fond kan alltså i sin helhet ändra karaktär från att exempelvis vara utdelande till att inte vara utdelande. Enligt Skatteverket innebär inte en sådan förändring att andelarna ska anses vara utbytta mot nya andelar. Någon avyttring har därför inte skett som medför kapitalvinstbeskattning.

Fonden kan dock införa andelsklasser, vilket medför att andelarna i fonden kan ha skilda villkor. Den ena andelsklassen kan t.ex. vara utdelande, medan den andra andelsklassen inte är utdelande. Skillnaden består i att andelsägarna i den utdelande andelsklassen får sin del av fondens resultat årligen utbetald, medan resultatet för andelarna i den inte utdelande andelsklassen kvarstår i fonden.

Först måste fondbestämmelserna ändras och ange de villkor som ska gälla för andelarna i respektive andelsklass. Fondbolaget kan därefter införa andelsklasser i fonden, vilket medför att insättningar i fonden kan avse andelar med skilda villkor. Vanligtvis kvarstår andelsinnehavet i andelsklassen med samma villkor som tidigare gällde för samtliga andelar i fonden. Inledningsvis innebär det att andelsklassen med nya villkor är utan andelsägare. Om en befintlig andelsägare vill ha de villkor som erbjuds i en ny andelsklass, får andelsägaren därför lösa in sina ursprungliga andelar och i stället förvärva andelar i den nya andelsklassen (proposition 2010/11:135 sidan 253). Situationen är således likartad med vad som anförs ovan under avsnitt 4.2. En sådan omdisponering av innehavet på begäran av andelsägaren medför alltså en kapitalvinstbeskattning.

Det är dock tänkbart att fondbolaget innan införande av en ny andelsklass erbjuder andelsägarna en möjlighet att få sina andelar omförda till den nya andelsklassen. Andelsägaren ska då ha anmält detta till fondbolaget innan första dagen då andelsklassen har öppnats för insättningar och andelarna ska då ha omförts per den dagen. Detta kan jämföras med att andelsinnehavet förändras genom en generell ändring av fondbestämmelserna. Enligt Skatteverket ska därför en sådan förändring av andelsinnehavet inte anses som en avyttring och medför således ingen kapitalvinstbeskattning.

Fondbolaget kan även besluta att en viss andelsklass ska avvecklas och därmed upphöra. Andelarna i den andelsklassen måste därför omföras till någon av de kvarvarande andelsklasserna. Om fonden tidigare endast hade två andelsklasser, så innebär det att fonden inte längre har några skilda andelsklasser. Situationen är likartad med att fondbestämmelserna ändras för samtliga andelar i fonden. En sådan förändring av innehavet innebär alltså inte att andelarna anses avyttrade och det medför således ingen kapitalvinstbeskattning. Detta gäller även om andelsägaren genom en aktiv handling i samband med upphörandet av andelsklassen har medverkat till att andelarna hänförs till en viss av de återstående andelsklasserna.

Sammanfattningsvis anser Skatteverket att kapitalvinstbeskattning inte ska ske vid sådana förändringar av innehavet, som är en direkt följd av ändrade fondbestämmelser eller andra beslut av fondförvaltaren. Kapitalvinstbeskattning ska däremot ske om andelsinnehavet ändras genom en inlösen av andelar på begäran av andelsägaren.

4.4 Sammanläggning av fonder

En värdepappersfond kan ombildas genom sammanläggning (fusion) av två fonder, vilket kan medföra att andelarna i den nya fonden har andra villkor jämfört med andelarna i den tidigare fonden. Den nya fonden kan ha olika andelsklasser och då måste andelarna i den nya fonden hänföras till en viss andelsklass. Ofta bestämmer fondbolaget till vilken andelsklass de nya andelarna ska hänföras, med det är även tänkbart att andelsägaren får anmäla till vilken andelsklass andelarna ska hänföras.

Förändring av andelsinnehavet på grund av en sammanläggning av fonder ska inte medföra någon beskattning enligt 48 kap. 18 § IL. Skatteverket anser att den här bestämmelsen också gäller i de fall där ombildningen medför att de nya andelarna tillhör en andelsklass med andra villkor än vad som gällde för det tidigare andelsinnehavet. Detta gäller även om andelsägaren genom en aktiv handling i samband med sammanläggningen har medverkat till att andelarna hänförs till en viss andelsklass.