Beskattning av pokerspel som anordnas över Internet

Se även Skatteverkets ställningstagande 2012-05-15, Beskattning av poker - kontantspel och turneringar, dnr 131 338428-12/111.

1 Sammanfattning

Vinst vid spel av poker är skattepliktig inkomst av kapital, om spelet är anordnat utanför EES. Beskattning av vinsten i varje enskild spelomgång, utan beaktande av egna insatser i spelet, kan medföra att skatten blir väsentligt högre än det verkliga överskottet av spelet i sin helhet. En sådan tillämpningen kan därmed i många fall leda till uppenbart orimliga och oskäliga konsekvenser för spelaren.

Den beskattningsbara vinsten vid pokerspel som anordnas över Internet kan därför vanligtvis bestämmas till årets överskott som har uppkommit vid spel hos respektive spelanordnare. Den beskattningsbara vinsten kan alltså motsvara årets ökning av behållningen på det spelkonto för pokerspel som är hänförligt till varje spelanordnare, med justering för egna insättningar, uttag och andra överföringar.

2 Frågeställning

Poker över Internet kan avse kontantspel (cash-games) eller turneringsspel. Kontantspel innebär spel om enskilda potter där spelarna kan sätta sig vid ett virtuellt spelbord och spela ett valfritt antal spelomgångar. En turnering innebär att varje deltagare betalar en inträdesavgift, som tillsammans bildar "prispengar" till de spelare som kommer högst upp i turneringen.

Resultatet av pokerspel är en kombination av tur och skicklighet. Vilka kort som delas ut i spelet är beroende av slumpen, men resultatet av spelet är också beroende av spelarnas egna beslut att lägga sig eller satsa vidare i spelomgången.

Poker är således ett kortspel med ett inte oväsentligt inslag av slump och omfattas därför av lotterilagens bestämmelser om anordnande av lotteri. Skatteverket har därför i rättsligt ställningstagande 20050131 "Pokerspel som anordnas för allmänheten — lotteri eller inkomstgivande verksamhet" (dnr 130 19427-05/111) ansett att pokerspel ska inkomstbeskattas enligt bestämmelserna för vinst i ett lotteri.

Vinster är skattefria om spelet är anordnat i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Om spelet är anordnat utanför EES, är dock vinsterna skattepliktig inkomst av kapital och beskattas med 30 procent. Varje turnering eller spelomgång (giv/hand) vid kontantspel skulle kunna ses som ett enskilt anordnat lotteri där varje turneringsvinst eller vunnen spelpott är en skattepliktig inkomst.

Anta att Pelle spelar ett stort antal pokeromgångar där hans sammanlagda insatser är 1 000 000 kr. Om varje vinstpott ska beskattas med 30 procent, så måste han vinna potter med sammanlagt 1 430 000 kr (70 % x 1 430 000 kr = 1 000 000 kr) för att spelet ska ge ett överskott efter skatt. Summan av vunna spelpotter måste alltså vara högre än 1,43 (1/0,7) av spelarens samtliga insatser i såväl vinst- som förlustomgångar. En sådan vinstnivå torde förutsätta en mycket skicklig spelare som dessutom har en del tur med korten. För de flesta spelarna medför en beskattning av varje vunnen spelpott som ett separat anordnat lotteri, att skatten blir klart högre än nettoinkomsten av samtliga spelomgångar.

Frågan är alltså hur beskattningen ska ske vid ett omfattande och kontinuerligt pokerspel över Internet. Den närmare frågan är hur begreppet "vinst i ett lotteri" ska tillämpas i det här fallet.

3 Gällande rätt m.m.

Vinster i svenska lotterier är skattefria, liksom vinster i utländska lotterier om lotteriet anordnas i en stat inom EES (8 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL).

Vinst i ett utländskt lotteri ska tas upp som kapitalinkomst om vinsten överstiger 100 kronor och inte är skattefri enligt 8 kap. 3 § IL (42 kap. 25 § första stycket IL).

Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier får inte dras av (42 kap. 25 § andra stycket IL).

4 Bedömning

Bestämmelsen om beskattning av vinst i utländskt lotteri (nuvarande 42 kap. 25 § IL) tillkom ursprungligen under mitten av 1940-talet i samband med förändringar av lotteriskatten. Anordnaren av penninglotterier betalade en särskild lotteriskatt, varför vinsterna var skattefria för spelarna. Vinst i övriga lotterier, främst varulotterier, skulle däremot inkomstbeskattas om vinsterna sammanlagt under året uppgick till minst 100 kronor. Innan ändringen av lotteribeskattningen fick avdrag göras för samtliga inköp av lottsedlar eller andra liknande insatser i sådana lotterier, dvs. även för insatser i lotterier som inte medförde någon vinst. Departementschefen anförde att syftet med omläggningen av beskattningen för lotterivinster inte var att tillföra staten ytterligare skatteintäkter, utan endast att åstadkomma en mera ändamålsenlig ordning för beskattningen (prop. 1945:264 s. 43)

Utländska spelanordnare kan inte vara skyldiga att betala svensk lotteriskatt. Vinst i ett utländskt lotteri skulle därför fortfarande inkomstbeskattas hos vinnaren och i proposition 1945:264 sidan 40 anfördes följande.

”Det torde sålunda vara ofrånkomligt att låta deklaration och beskattning av utländska lotterivinster fortfarande ske i samma ordning som gäller för inkomstdeklaration och inkomstbeskattning. Däremot torde — för vinnande av viss förenkling — beräkningen av det skattepliktiga beloppet lämpligen kunna verkställas enligt motsvarande regler som vid den särskilda lotterivinstbeskattningen. Följande förfarande torde härvid kunna tillämpas.

I stället för att lotterivinster enligt nu gällande bestämmelser i kommunalskattelagen skola sammanräknas och beskattas, om vinsternas summa uppgår till eller överstiger 100 kronor, bedömes frågan om skatteplikten med hänsyn till storleken av varje särskild vinst. I enlighet härmed räknas vinsten som skattepliktig intäkt endast om den ensamt för sig överstiger 100 kronor. Avdrag för kostnader för lottköp medges ej, utan hela vinsten upptages — under nyss angiven förutsättning — som inkomst. Denna inkomst behandlas på samma sätt som nettointäkten av lotterispel enligt nuvarande regler. Något underskott å lotterispel kan, i skattehänseende, icke förekomma.

Mot den ovan angivna beräkningssättet kan givetvis invändas, att den avviker från den i kommunalskattelagen vedertagna principen att alla omkostnader i en viss förvärvskälla skola avdragas vid framräknandet av inkomsten från förvärvskällan. Detta är visserligen riktigt, men med hänsyn till frågans ringa praktiska betydelse och i syfte att vinna önskvärd förenkling synes ett sådant avsteg här kunna godtagas. Spelarna i utländska lotterier lära icke heller kunna åberopa, att de göra någon förlust på anordningen, eftersom borttagandet av avdragsrätten för utgifter för lottsedlar i stort sett kompenseras av rätten att vid tillämpning av skattepliktsgränsen räkna varje vinst för sig.”

Inkomstbeskattningen av vinst i ett utländskt lotteri syftar alltså till att uppnå en viss neutralitet av spelarnas beskattning mellan inhemska och utländska lotterier. Den som anordnar ett svenskt lotteri kan vara skyldig att betala lotteriskatt enligt lag (1991:1492) om lotteriskatt. Skatt tas ut med 35 procent av nettobehållningen, dvs. insatserna minus utbetalda vinster. Tillämpat på pokerspel så skulle skatten därmed bli 35 procent av den s.k. raken, dvs. det belopp av varje pott som tillfaller spelanordnaren.

En övergripande princip för inkomstbeskattningen är att den beskattningsbara inkomsten ska bestämmas med hänsyn till den skattskyldiges förmåga att betala skatten. Utgångspunkten för inkomstbeskattningen är därför att underlaget för beskattningen ska beräknas till verksamhetens nettoöverskott. Av proposition 1945:264 framgår att lagstiftaren förutsatte att beskattningen av utländska lotterier inte skulle medföra ett väsentligt avsteg från den s.k. nettoprincipen.

Motivet för att slopa avdragsrätten för lottsedlar och liknande insatser i utländska lotterier var att uppnå en önskvärd förenkling. Fördelen med enkla regler kunde rättfärdiga ett avsteg från beskattning av det verkliga nettoresultatet av deltagande i utländska lotterier. De skattskyldiga ansågs kompenserade genom att varje vinst under 100 kronor var skattefri och frågan om avdrag för insatser i lotteriet ansågs dessutom vara av ringa praktisk betydelse. Skälen som anfördes för beskattning av vinster i utländska lotterier kan inte längre anses vara legitima när det gäller omfattande pokerspel som numera sker över Internet.

Den övergripande innebörden av 42 kap. 25 § första stycket IL är att inkomst från deltagande i utländska spel ska beskattas, men lagtexten anger inte i detalj hur underlaget för beskattningen, dvs. vinsten, ska bestämmas för varje enskilt spel. Bestämmelsen bör tillämpas med hänsyn till dess allmänna syfte och med beaktande av det enskilda spelets särskilda karaktär. Pokerspel avviker från ett lotteri i traditionell mening, eftersom spelet vanligtvis sker genom ett stort antal spelomgångar och att spelet sker mot övriga deltagare.

Beskattning av varje vunnen spelomgång, utan beaktande av egna insatser och förlorade spelomgångar, medför vanligtvis att skatten blir betydligt högre än den verkliga förmögenhetsökningen av det totala spelandet. En sådan beskattning kan eventuellt ha inslag av statlig konfiskation och således uppfattas som orättfärdig. Det s.k. egendomsskyddet i Regeringsformen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har ingen direkt rättsverkan vid bestämmande av skatt, men dess övergripande inriktning och andemening kan ändå vara vägledande för regeltillämpningen i det här fallet. Bestämmelsen om beskattning av vinst i utländskt lotteri bör alltså inte tillämpas på ett sådant sätt att skatten får en konfiskatorisk innebörd i förhållande till det totala resultatet av spelandet.

Vid en samlad bedömning anser Skatteverket att bestämmelsen i 42 kap. 25 § första stycket IL bör tillämpas på ett sådant sätt att den beskattningsbara vinsten vanligtvis kan bestämmas till ökningen av behållningen på det spelkonto som är hänförligt till respektive spelanordnare. Justering ska givetvis ske för egna insättningar, uttag och övriga överföringar, exempelvis till andra spelares konton.