Områden: Inkomstskatt (Tjänst), Socialavgifter
Datum: 2011-05-31
Dnr: 131 443099-11/111
Avdrag för kostnader för hundar som används i samband med tillfälliga uppdrag bör endast medges med belopp motsvarande de merutgifter för hundarna som är direkt hänförliga till uppdragen. Skatteverkets ställningstagande "Avdrag för godkända tjänstehundar" (dnr 131 755880-06/111) är inte tillämpligt för dessa hundar. Detta innebär att avdrag inte bör medges för utgifter för foder eller andra löpande kostnader för sådana hundar. Avdrag bör inte heller medges för anskaffningskostnaden för hundarna.
Skatteverket har under den senaste tiden fått en hel del frågor om avdrag för hundar som används i olika typer av verksamheter. Bakgrunden är bl.a. en artikel i tidningen Brukshunden där innehavare av hundar som används vid förbandsövningar, vid hemvärnsberedskap och i samband med repetitionsutbildningar åt Försvarsmakten informerats om möjligheten att yrka avdrag för kostnader avseende hunden. I artikeln åberopas Skatteverkets ställningstagande "Avdrag för godkända tjänstehundar". I ställningstagandet anges att skattskyldiga som genom ett särskilt avtal ställer sin hund till arbetsgivarens förfogande för att fortlöpande användas i anställningen, bör medges avdrag med belopp motsvarande Rikspolisstyrelsens norm för kostnadsersättning för tjänstehundar. Denna ersättning uppgick under 2010 till1 875 kr per månad.
En liknande artikel har också varit införd i Jägarförbundets tidskrift Svensk jakt under rubriken avdrag för eftersöksjägare. Även i denna artikel åberopas ovannämnda ställningstagande. Artiklarna har fått till följd att många skattskyldiga yrkat avdrag i sina deklarationer med stora belopp avseende dels ovannämnda schablonbelopp dels även anskaffningskostnader för hunden. I huvudsak är det följande kategorier som yrkar sådana avdrag. - Hundar som ägs och används av hemvärnsmän och frivilliga rekryter inom Försvarsmakten. - Hundar som ägs och används av jägare på uppdrag av polisen i samband med eftersök av vilt efter trafikskada (eftersökshundar).
Domstolarna har i några fall prövat frågan om avdrag för hundar som använts för mera tillfälliga uppdrag. KR i Göteborg har i en dom 2005-06-30 (mål nr 1136- -1137-05, 1139-05) prövat frågan om avdrag för skattskyldig som arbetade som brandman och som använde egen hund för eftersöksuppdrag. I deklarationen yrkade brandmannen avdrag dels enligt RPS norm för hundägare (1 720 kr per månad) dels med belopp motsvarande 20 % av anskaffningskostnaden för hunden. KR medgav i detta mål avdrag med ett skäligt belopp (6 000 kr) avseende löpande driftskostnader för hunden eftersom hunden genomgått specialutbildning och också använts i viss utsträckning i uppdrag åt brandförsvaret. Däremot medgavs inget avdrag för anskaffningskostnaden för hunden.
KR i Sundsvall har i en dom 2006-03-20 (3052-05) prövat frågan om avdrag för kostnader för en lavin- och eftersökshund. Hundägaren yrkade avdrag för kostnader för foder m.m. och kostnader för resor för träning av hunden där resekostnadsersättning inte utbetalats av uppdragsgivaren. KR instämde i länsrättens bedömning att kostnaderna för hundhållningen var hänförliga till privata levnadskostnader och medgav inte de yrkade avdragen. Domstolarna har således intagit en restriktiv hållning när det gäller avdrag för kostnader för hundar som använts för tillfälliga uppdrag.
En förutsättning för att tillämpa det ovannämnda ställningstagandet är att det är fråga om hundar som antingen ägs av arbetsgivaren eller att de genom ett särskilt avtal ställs till arbetsgivarens förfogande. Ett annat villkor är att det är fråga om tjänstehundar som används fortlöpande i hundförarens arbete, t.ex. polishundar. I de här fallen handlar det om hundar som används för tillfälliga och kortvariga uppdrag åt uppdragsgivaren. I normalfallet genererar uppdragen skattepliktiga inkomster endast i begränsad omfattning. Till skillnad mot vad som är fallet med exempelvis polishundarna betalar uppdragsgivarna inte någon kostnadsersättning för de ifrågavarande hundarna. Enligt Skatteverkets uppfattning får hundarna därför anses huvudsakligen anskaffade för privata ändamål. Ställningstagandet kan därför inte tillämpas i dessa fall.
Avdrag för denna typ av hundar medges i stället enligt vanliga regler. Enligt Skatteverkets uppfattning bör därvid avdrag medges endast för de merutgifter som är direkt hänförliga till uppdraget, exempelvis kostnader för resor som inte ersatts av uppdragsgivaren.