Skogskontoförordning (1954:144)

1 § Med skogskonto förstås i denna förordning ett sådant särskilt konto i ett kreditinstitut som avses i 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229). Vad som sägs om skogskonto gäller även skogsskadekonto. Förordning (2004:333).

2 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).

3 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).

4 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).

5 § Om en kontrolluppgift som har lämnats enligt 16 kap. 4 § 1 a skatteförfarandelagen (2011:1244) inte har följts vid ett beslut om avdrag för insättning på ett skogskonto eller skogsskadekonto, ska Skatteverket snarast möjligt lämna ett meddelande till kreditinstitutet om beslutet. Ett sådant meddelande ska också lämnas till kreditinstitutet om innestående medel har tagits upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 21 kap. 39 eller 40 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om den skattskyldige har överklagat beslutet, ska meddelandet lämnas först när beslutet har fått laga kraft. Förordning (2011:1264).

6 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).

7 § Har upphävts genom förordning (2001:1245).

8 § Bestämmelser om begäran om indrivning m. m. av skatt för ränta på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto enligt lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.

m. och dröjsmålsavgift enligt nämnda lag finns i 4--9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.

Förordning (1993:1230).

Övergångsbestämmelser

2001:1245

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.