Områden: Skattebetalning & borgenärsarbete

Dnr: 131 304486-14/111

Avgöranden

Göta hovrätts beslut 2012-12-20 i mål ÖÄ 2446-12 och hovrätten för västra Sveriges beslut 2013-01-31 i mål ÖÄ 3628-12

Saken

Göta hovrätt ÖÄ 2446-12

Kronofogdemyndigheten avslog gäldenärens ansökan om skuldsanering eftersom det inte ansågs skäligt att han beviljades skuldsanering. Gäldenärens sambo hade tidigare inte arbetat utan studerat och varit föräldraledig och beräknades avsluta sina studier om drygt ett år. Eftersom gäldenärens sambo skulle kunna arbetat istället för att studera och att det inte var visat att det skulle vara till borgenärernas fördel att hon studerade ansågs det inte skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering. Tingsrätten lämnade överklagandet utan bifall.

Hovrätten (och även tingsrätten) bedömde att gäldenären var kvalificerat insolvent. Frågan i målet var om det var skäligt, att skuldsanering beviljades, med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Hovrätten ansåg inte att det hade framkommit något avseende skuldernas ålder, omständigheterna vid skuldernas uppkomst och gäldenärens ansträngningar för att betala skulderna som talade mot att bevilja skuldsanering. Att avvakta ett beslut om skuldsanering enbart på den grunden att sambon studerade och eventuellt i framtiden kunde komma få ett arbete och inkomst var att föra saken för långt och göra skuldsaneringen beroende av en helt oviss händelseutveckling. Av detta skäl ansåg hovrätten det skäligt att bevilja skuldsanering.

Hovrätten för västra Sverige ÖÄ 3628-12

Kronofogdemyndigheten avslog gäldenärens ansökan om skuldsanering eftersom det inte ansågs skäligt att han beviljades skuldsanering. Gäldenärens maka uppbar endast studiebidrag vilket medförde att gäldenären saknade betalningsutrymme. Makan beräknades avsluta sina studier om drygt två år och då skulle hennes bidrag till det gemensamma hushållet komma att öka betydligt. Eftersom gäldenären skulle kunna betala mer till borgenärerna om han beviljades skuldsanering efter att makan avslutat sina studier ansågs det inte skäligt att beviljas skuldsanering nu.

Vid tingsrätten åberopade gäldenären ett läkarintyg som visade att makan uppbar sjukpenning och att hon var sjukskriven på obestämd framtid. Tingsrätten fann att eftersom makans framtida inkomster var osäkra var det svårt att förutse gäldenärens ekonomiska situation och därför var det inte skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering i nuläget.

Hovrätten inledde med att konstatera att gäldenären var kvalificerat insolvent. Vidare innebar den omständigheten att makans framtida inkomst var oklar inte att det var oskäligt att bevilja gäldenären skuldsanering. Eftersom det inte framkommit några omständigheter i övrigt som utgjorde skäl mot att bevilja skuldsanering fann hovrätten det skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering.

Skatteverket överklagade inte besluten.

Skatteverkets kommentar

Vid den allmänna skälighetsbedömningen enligt 4 § första stycket 2 skuldsaneringslagen ska en totalbedömning av gäldenärens förhållanden göras. Även om en ansökan om skuldsanering enbart avser gäldenärens ekonomiska förhållanden kan övriga familjemedlemmars inkomster och tillgångar få betydelse vid skälighetsbedömningen (Hellner och Mellqvist, skuldsaneringslagen [1 mars, Zeteo] kommentaren till 4 §). Av förarbetena till skuldsaneringslagen framgår att om gäldenären är kraftigt överskuldsatt, saknar tillgångar och har låg eller ingen inkomst, samtidigt som en annan hushållsmedlem är skuldfri och har stora tillgångar och eventuellt goda inkomster, bör detta medföra att den allmänna skälighetsbedömningen hindrar gäldenären från att få skuldsanering (prop. 1993/94:123 s. 97).

I de båda hovrättsavgörandena klargörs att även om samtliga hushållsmedlemmars ekonomiska förhållanden ska beaktas så kan inte beslutet om skuldsanering göras beroende av en helt oviss framtida händelseutveckling. Bara för att en makes eller sambos framtida inkomst är oklar kan inte det i sig innebära att det i nuläget är oskäligt att bevilja gäldenären skuldsanering. Det går inte att jämföra den situation som beskrivs i förarbetena med de nu aktuella fallen (jfr även RH 2010:59).

Är gäldenärens framtida inkomst oklar kan det i vissa fall påverka möjligheten till skuldsanering. För att skuldsanering ska kunna komma i fråga krävs att gäldenären är kvalificerat insolvent enligt 4 § första stycket 1 skuldsaneringslagen. Det kvalificerade insolvensrekvisitet innebär att det måste vara möjligt att kunna göra en någorlunda säker prognos av gäldenärens framtida betalningsförmåga. Är det omöjligt eller väldigt svårt att göra en prognos över insolvensens varaktighet kan inte skuldsanering beviljas (prop. 1993/94:123 s. 92f.)

Vid beslut om skuldsanering ska det bestämmas hur stor del av gäldenärens framtida inkomster som ska betalas till borgenärerna (9 § skuldsaneringslagen). Gäldenärens betalningsutrymme påverkas av makens eller sambons inkomster, då gäldenärens förbehållsbelopp bör bestämmas med beaktande av makes eller sambos ekonomiska förmåga att bidra till betalning av familjens gemensamma kostnader. Om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förbättras efter skuldsaneringsbeslutet kan en borgenär ansöka om omprövning (24 § första stycket 5 skuldsaneringslagen). Av förarbetena framgår att det ska vara fråga om betydande och oförutsedda inkomstökningar. Om en framtida inkomstförändring redan har kunnat vägas in i skuldsaneringsbeslutet ska förändringens infriande inte leda till en ändring (prop. 2005/06:124 s. 83 och prop. 1993/94:123 s. 172). Det framgår varken av förarbeten eller av praxis om det bara är gäldenärens inkomstökning som påverkar möjligheten till omprövning eller om även övriga familjemedlemmars inkomstökningar påverkar detta. Men eftersom makes eller sambos inkomster har betydelse för att bestämma betalningsplanen bör deras inkomstökningar kunna påverka möjligheten till omprövning.

Kronofogdemyndigheten har i ett ställningstagande ansett att en förbättring av gäldenärens betalningsförmåga om 4 000 – 5 000 kr per månad innebär en sådan väsentlig förändring som kan leda till att ett skuldsaneringsbeslut omprövas (3/09/SKUSAN). Skuldsaneringslagen föreskriver dock inte att gäldenären själv ska underrätta borgenärerna eller någon annan om förbättringar i sin ekonomi. Det kan således finnas skäl för Skatteverket att i fall som dessa efter en tid kontrollera om de ekonomiska förutsättningarna har förändrats på ett påtagligt sätt.

Lagrum

4 § skuldsaneringslagen (2006:548)