Eftersom länsstyrelsens beslut att återkräva utbetalda lönegarantimedel utgör ett överklagbart förvaltningsbeslut har det funnits ytterligt begränsad möjlighet att i verkställighetshänseende underkänna exekutionstiteln. Något utrymme för att underkänna beslutet på den grunden att återkravsfordringen skulle omfattas av ett offentligt ackord har inte förelegat

Avgörande

Högsta domstolens beslut den 8 december 2011 i mål Ö 591-11.

Saken

Under 2009 inleddes en företagsrekonstruktion för F AB (bolaget) och ett offentligt ackord om 25 % fastställdes. I rekonstruktionen betalades det ut lönegaranti. Intill ett belopp om 918 252 kr avsåg garantin lön för arbete som utförts efter bolagets ansökan om rekonstruktion. I enlighet med Skatteverkets ställningstagande den 4 mars 2009 (dnr 131 263055-09/111) krävde länsstyrelsen i denna del att bolaget skulle ersätta staten fullt ut för den utgivna lönegarantin. Bolaget betalade endast 25 %, under åberopande av att statens regressfordran omfattades av det offentliga ackordet. Sedan länsstyrelsen ansökt om verkställighet hos KFM för resterande 75 % gjorde bolaget gällande att hinder mot verkställighet.

Efter att KFM avslagit bolagets invändning avslog såväl tingsrätten som hovrätten bolagets överklaganden. Tingsrätten grundade sitt avgörande på att statens regressfordran i den nu aktuella delen var att anse som uppkommen efter rekonstruktionens inledande. På grund härav var det inte uppenbart att exekutionstiteln (länsstyrelsens återkravsbeslut) stred mot lag. Hovrätten instämde i bedömningen att exekutionstiteln inte framstod som uppenbart felaktig.

Även Högsta domstolen (HD) avslog bolagets överklagande. Inledningsvis uttalade HD att regeln i 3 kap. 21 § UB om hinder mot verkställighet främst är avsedd för invändningar hänförliga till tiden efter exekutionstiteln och att en grundläggande princip i fråga om exekutionstitlar är att verkställighetsmyndigheten inte ska gå in på en prövning av de frågor som avgjorts genom dessa. Med hänvisning till rättsfallet NJA 1984 s. 602 konstaterade HD att möjligheten att underkänna en exekutionstitel är ytterligt begränsad även vad avser administrativa beslut. Om beslutet inte kan överklagas är det dock möjligt att ett underkännande kan komma ifråga, men då endast om beslutet framstår som uppenbart felaktigt. I det aktuella fallet var, såvitt HD kunde bedöma, länsstyrelsens återkravsbeslut överklagbart. Det innebar att möjligheten att underkänna exekutionstiteln var ännu mer begränsad än i 1984 års fall (jfr NJA 2006 s. 657). Detta förändrades inte av att länsstyrelsen inte lämnat någon överklagandehänvisning. Till följd av den ytterligt begränsade möjligheten att underkänna exekutionstiteln fanns det inget utrymme för KFM att på den av bolaget anförda grunden underkänna denna.

Skatteverkets kommentar

HD:s avgörande bekräftar svårigheten för en gäldenär att i ett verkställighetsärende få prövat riktigheten av den exekutionstitel som ligger till grund för verkställigheten. Detta gäller även vid verkställighet av förvaltningsbeslut. I princip är en sakprövning möjlig endast om beslutet inte går att överklaga, och även då krävs det att beslutet framstår som uppenbart oriktigt för att verkställighet inte ska få ske.

I det aktuella fallet har HD bedömt att länsstyrelsens beslut om återkrav av lönegaranti är överklagbart. Enligt gällande grundprincip ska därmed sakfrågan prövas i förvaltnings-processrättslig ordning och inte i verkställighetsärendet. Bolaget har möjlighet att hindra vidare verkställighet genom att med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen begära att domstolen beslutar om inhibition i avvaktan på målets avgörande.

Lagrum

3 kap. 21 § utsökningsbalken