Företagsrekonstruktion – förverkande av offentligt ackord Avgörande

Svea hovrätts beslut 2006-12-20 i mål ÖÄ 9491-06

Saken

Enligt ett tingsrättsbeslut fastställt i maj månad skulle bolaget betala ackordslikviden (25 procent) inom 30 dagar efter det att tingsrättens beslut om fastställelse av ackordet vunnit laga kraft. Eftersom bolaget inte betalade ansökte staten i november att det offentliga ackordet skulle förverkas. Av handlingarna i målet framgick att tillsynsmannen i juli månad varit i kontakt med bolaget som vid den tidpunkten saknade betalningsförmåga. Tingsrätten och senare hovrätten förklarade det offentliga ackordet förverkat.

Skatteverkets kommentar

Enligt 3 kap. 27 FrekL kan rätten, på ansökan av en borgenär, förklara ett offentligt ackord förfallet om gäldenären

1. gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer eller i hemlighet har gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande

2. åsidosatt vad som enligt 3 kap. 26 § åligger honom i fråga om att ge tillsynsmannen uppgifter samt följa dennes anvisningar

3. på något annat sätt uppenbart försummat sina åtaganden enligt ackordet.

Paragrafen motsvarar, med vissa redaktionella ändringar, 38 § i 1970 års ackordslag (1970:847). I förarbetena till den bestämmelsen angavs att det i och för sig inte är någon förverkandeanledning att gäldenären inte är i stånd att genomföra ackordet (prop. 1970:136 s. 124). Vidare uttalades, att om tillsyn är anordnad bör förverkande inte tillgripas på grund av försummelse eller illojalt handlande från gäldenärens sida förrän tillsynsmannen gjort vad han kan för att påverka gäldenären i rätt riktning när det är motiverat. Om tillsyn inte är anordnad kan det ibland vara lämpligt att först pröva sådan.

I det aktuella fallet hade tillsynsman förordnats enligt 3 kap. 26 § FrekL, med uppgift att tillse att gäldenären fullgjorde sina åtaganden enligt ackordsbeslutet. Sedan tidpunkten för betalning av ackordslikviden passerats hade tillsynsmannen kontaktat gäldenären och fått besked om att gäldenären skulle fortsätta arbeta med att få fram medel till betalning av ackordet. Emellertid fanns det enligt tingsrätten ingenting som talade för att gäldenären trots påverkan från tillsynsmannen ”skulle verka för ackordets fullgörande”. Gäldenären ansågs därför på ett uppenbart sätt ha försummat sina åtaganden enligt ackordet. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning.

Sammantaget kan konstateras att bristande förmåga att betala ackordslikviden i sig inte är grund för att låta ackordet falla, men att det åtminstone krävs att gäldenären vidtagit aktiva åtgärder för att försöka få till stånd en betalning. I det aktuella fallet har så inte varit fallet, och ackordseftergiften har därför förverkats.

Lagrum

3 kap. 27 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

13 § lagen (1996:242) om domstolsärenden