Omdisponering av lämnad utdelning till koncernbidrag

1 Sammanfattning

Skattemässigt kan omdisponering i efterhand av lämnad utdelning till koncernbidrag godtas under förutsättning att förmögenhetsöverföring visats ha skett mellan berörda bolag under aktuellt räkenskapsår/beskattningsår. Enligt Skatteverkets uppfattning ska förmögenhetsöverföringen ha skett senast när bokslutet har fastställts.

När kapitalöverföringarna har skett i form av utdelningar och driftsbidrag i flera led kan dessa betalningsströmmar inte retroaktivt omdisponeras till koncernbidrag mellan företag som inte varit parter i den ursprungliga verkliga förmögenhetsöverföringen.

2 Frågeställning

Inom en kommunägd koncern har det uppmärksammats att gjorda dispositioner för räkenskapsåren 1 och 2 inte varit skattemässigt optimala. Ett kommunalt bolag har lämnat utdelning till sitt moderbolag, som i sin tur vidareutdelat en del av erhållen utdelning till kommunen. Kommunen har därefter lämnat ett driftsbidrag till ett annat dotterbolag i koncernen.

Kan de belopp som lämnats i utdelning från dotterbolaget till moderbolaget skattemässigt yrkas avdrag för respektive tas upp som intäkt som koncernbidrag vid taxeringarna av räkenskapsåren 1 och 2?

Kan de belopp som lämnats i utdelning från moderbolaget till kommunen och som sedan kommunen lämnat i driftsbidrag till det andra dotterbolaget, skattemässigt yrkas avdrag för respektive tas upp som intäkt som koncernbidrag av moderbolaget och det sistnämnda dotterbolaget vid taxeringarna av räkenskapsåren 1 och 2?

3 Gällande rätt m.m.

Koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, om de kvalitativa reglerna i 35 kapitlet inkomstskattelagen (IL) är uppfyllda. Förutom de kvalitativa reglerna framgår att ett bidrag ska ha lämnats, dvs. att en förmögenhetsöverföring ska ha skett.

4 Bedömning

Skattemässigt är avdrag för koncernbidrag inte en fråga om god redovisningssed eller hur bidraget rubricerats i bokslutet. Avgörande för den skattemässiga bedömningen är, bortsett från de kvalitativa reglerna, om en reell förmögenhetsöverföring har skett. Frågan är när denna förmögenhetsöverföring ska ha skett för att få beaktas ett visst beskattningsår.

Enligt 7 kap. 11 § aktiebolagslagen fattas beslut om vinstutdelning först sedan balansräkningen har fastställts. Eftersom det enligt Skatteverkets uppfattning måste ha skett en förmögenhetsöverföring innan balansräkningen fastställs innebär det att förmögenhetsöverföringen måste finnas i den fastställda balansräkningen för att med skatterättslig verkan kunna medföra avdragsrätt respektive skatteplikt som för koncernbidrag.

Ingår inte förmögenhetsöverföringen i form av utdelning i den fastställda balansräkningen för dotterbolaget, vilket den enligt lämnade förutsättningar inte gör, medför detta att förmögenhetsöverföringen har skett det räkenskapsår under vilket utdelningen har beslutats.

I det aktuella fallet har förmögenhetsöverföringen inte skett under räkenskapsår 1 eftersom den inte ingår i den på bolagsstämman år 2 fastställda årsredovisningen. För detta belopp kan därför skattemässigt avdrag som koncernbidrag yrkas först avseende räkenskapsår 2.

Någon förmögenhetsöverföring från moderbolaget till det andra dotterbolaget har inte skett. Bidraget till dotterbolaget kommer från kommunen. Visserligen har moderbolaget lämnat utdelning till kommunen och kommunen lämnat bidrag till dotterbolaget, men att retroaktivt med skattemässig verkan byta ut parterna i förmögenhetsöverföringen kan inte godtas eftersom det inte motsvarar det ursprungliga verkliga förhållandet.

Mellan moderbolaget och detta dotterbolag finns således för räkenskapsåren 1 och 2 inte några förmögenhetsöverföringar som med skatterättslig verkan kan medföra avdragsrätt respektive skatteplikt som för koncernbidrag.