Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2011-01-25

Dnr: 131 38080-11/111

Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet Idrottsutövares verksamhet bedriven som företag – mervärdesskattekonsekvenser, dnr 131 740375-13/111.

1 Sammanfattning

En idrottsutövare som bedriver en idrottslig verksamhet som uppfyller kraven för en ekonomisk verksamhet omsätter skattepliktiga tjänster som medför skattskyldighet till mervärdesskatt. Det gäller under förutsättning att tjänsterna utförs mot ersättning och att omsättningen skett inom landet. Detta gäller oavsett i vilken företagsform verksamheten bedrivs. Om dessa tjänster tillhandahålls en näringsidkare är de omsatta inom landet om köparen har sitt säte eller fasta etableringsställe här i landet. Detta gäller samtliga de tjänster som tillhandahålls i verksamheten.

De ersättningar som företaget erhåller för idrottsutövarens tävlingsverksamhet eller för olika reklamtillhandahållanden ska beskattas enligt skattesatsen 25 procent.

Avdragsrätt föreligger för ingående skatt på kostnader till den del inköpet kan hänföras till den ekonomiska verksamheten.

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2011 och ersätter vid denna tidpunkt ställningstagande med samma namn daterat 2009-12-07, dnr 131 785485-09/111. Det nya ställningstagandet har tagits fram med anledning av ändrad lagstiftning för omsättningsland och innebär en viss ändring i sak när köparen är en näringsidkare på så sätt att fler tjänster omfattas av huvudregeln.

2 Bakgrund och frågeställning

Bestämmelserna avseende omsättningsland för idrottstjänster när köparen är en näringsidkare har ändrats från och med den 1 januari 2011. Därför görs en översyn av Skatteverkets ställningstagande om en idrottsutövares verksamhet bedriven som företag medför skattskyldighet för mervärdesskatt.

3 Gällande rätt m.m.

Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet (1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen [1994:200], ML).

Skyldig att betala mervärdesskatt är enligt huvudregeln den som omsätter varan eller tjänsten (1 kap. 2 § första stycket 1 ML).

En verksamhet är yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Yrkesmässig verksamhet föreligger även om den bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor (4 kap. 1 § ML).

Beskattningsbar person är varje person som självständigt någonstans bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oberoende av syfte eller resultat. Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör bedriver, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria yrken och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet (artikel 9 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

Mervärdesskatt ska tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat anges. Mervärdesskatt ska dock tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för omsättning av sådana tjänster inom idrottsområdet som skulle kunna undantas från skatteplikt (7 kap. 1 § första stycket och tredje stycket 10 ML).

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten. Undantaget från skatteplikt gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML (3 kap.11 a§ första stycket ML).

Undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet har utformats efter förebild av motsvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt för vissa tjänster m.m. i mervärdesskattedirektivet. Enligt direktivet ska medlemsstaterna från skatteplikt undanta vissa tjänster som är nära kopplade till idrottslig eller fysisk träning som tillhandahålls av organisationer utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott eller fysisk träning. Reducerad skattesats får tillämpas för tillträde till sportevenemang och utnyttjande av sportanläggningar (artikel132.1 msamt Bilaga III, punkt 13 och 14 mervärdesskattedirektivet).

Enligt huvudregeln är en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare som agerar i denna egenskap omsatt inom landet om näringsidkaren antingen har sitt säte här i landet eller har ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls. Om tjänsten tillhandahålls ett fast etableringsställe som näringsidkaren har i ett annat land är tjänsten omsatt utomlands (5 kap. 5 § första stycket ML och artikel 44 mervärdesskattedirektivet).

Ett tillträde till ett idrottsligt evenemang är omsatt inom landet om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige och köparen är en näringsidkare. Detsamma gäller för tjänster i anknytning till tillträdet (5 kap.11 a§ ML och artikel 53 mervärdesskattedirektivet).

Avdragsrätt föreligger för ingående skatt som hänför sig till kostnader i verksamhet som medför skattskyldighet (8 kap. 3 § ML).

I den mån varor och tjänster används för den skattskyldige personens skattepliktiga transaktioner, ska denne ha rätt att göra avdrag för mervärdesskatt avseende varor eller tjänster som tillhandahållits, eller kommer att tillhandahållas, till honom av en annan skattskyldig person (artikel 168 mervärdesskattedirektivet).

4 Skatteverkets bedömning

Den som bedriver en verksamhet som utgör ekonomisk verksamhet i enlighet med mervärdesskattedirektivet får i normalfallet anses bedriva en verksamhet som är yrkesmässig enligt ML. Yrkesmässig verksamhet föreligger om en verksamhet antingen utgör näringsverksamhet eller bedrivs under näringsliknande former.

En särskild bedömning av om ekonomisk verksamhet föreligger ska göras i varje enskilt fall. Således ska denna bedömning göras oavsett i vilken företagsform verksamheten bedrivs.

De tillhandahållanden som en idrottsutövare gör i sin ekonomiska verksamhet omfattas normalt av skatteplikt. Det kan vara fråga om ersättningar för olika tillhandahållanden t.ex. reklamersättning, ersättningar för deltagande i olika tävlingar eller ersättning för tävlingsvinst.

De omsättningar i företaget som avser ersättning i tävlingsverksamhet (för eget deltagande eller vinstpengar) och reklamförsäljning beskattas enligt skattesatsen 25 procent. Inom idrottsområdet får skattesatsen 6 procent användas endast då någon får tillträde till idrottsevenemang, dvs. för entréavgifter och då någon ges tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Det som denna skrivelse beskriver avser den omvända situationen, dvs. att företaget erhåller ersättning för eget deltagande. Skattesatsen 6 procent får därför inte användas.

När en idrottsutövare betalar för rätten att delta i ett idrottsligt evenemang är tjänsten omsatt inom landet om evenemanget faktiskt äger rum här i Sverige. När en idrottsutövare däremot erhåller ersättning för att idrotta är det aldrig fråga om ersättning för tillträde till ett evenemang. Idrottsutövarens tillhandahållande ska därför i fråga om omsättningsland bedömas enligt huvudregeln. Det innebär att tjänsterna är omsatta inom landet om de tillhandahålls en näringsidkare som har sitt säte eller ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls i Sverige.

Avdragsrätt föreligger för ingående skatt på de förvärv som idrottsutövaren gör i sin verksamhet som medför skattskyldighet.

För det fall att endast en del av idrottsutövarens verksamhet ingår i den ekonomiska verksamheten, såsom reklamtillhandahållandena, kan endast förvärv avseende denna del av verksamheten medföra avdragsrätt. Detta innebär att ingående skatt på förvärv avseende den idrottsliga verksamheten i detta fall inte är avdragsgill.

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2011 och ersätter vid denna tidpunkt ställningstagande med samma namn daterat 2009-12-07, dnr 131 785485-09/111. Det nya ställningstagandet har tagits fram med anledning av ändrad lagstiftning för omsättningsland och innebär en viss ändring i sak när köparen är en näringsidkare. För redovisningsperioder fram till den 1 januari 2011 ska det äldre ställningstagandet fortfarande tillämpas.