Spärrbeloppsberäkning - fråga om sjukpenning ska påverka de utländska inkomsterna vid avräkning av utländsk skatt

1 Sammanfattning

Vid avräkning av utländsk skatt är sjukpenning i inkomstslaget näringsverksamhet antingen en svensk eller utländsk inkomst och det bestäms av från vilket land utbetalningen kommer. Sjukpenning från den svenska Försäkringskassan är därför en svensk inkomst vid spärrbeloppsberäkningen.

Detsamma gäller andra typer av socialförsäkringsersättningar som tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

2 Bakgrund och frågeställning

En person bedriver enskild näringsverksamhet både i Sverige och i annat land. Verksamheten beskattas även i det andra landet och utländsk skatt ska avräknas. Fråga har ställts om sjukpenning från den svenska Försäkringskassan som redovisas i näringsverksamheten ska påverka den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen.

3 Gällande rätt m.m.

Vid avräkning av utländsk skatt görs en spärrbeloppsberäkning som syftar till att beräkna hur stor del av den svenska skatten som belöper på den utländska inkomsten. Beräkningen görs genom att ett bråktal multipliceras med den svenska skatten. Bråktalets täljare innehåller de utländska förvärvsinkomsterna och bråktalets nämnare innehåller den sammanlagda svenska och utländska förvärvsinkomsten.

Av 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, avräkningslagen, framgår att de utländska förvärvsinkomster som ingår i täljaren i spärrbeloppsberäkningen är intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter. Motsvarande bestämmelse fanns i 7 § i avräkningslagen i dess lydelse före den 1 januari 2009. Där användes dock uttrycket "intäkter efter avdrag för kostnader".

Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet om den grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet, 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229). I samma lagrum anges även andra ersättningar i samband med sjukdom m.m. som också ska tas upp som inkomst av näringsverksamhet.

Vem som omfattas av svensk socialförsäkring och har rätt till förmåner bestäms av socialförsäkringslagen (1999:799), EG:s förordning 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet samt socialförsäkringskonventioner som ingåtts med andra stater.

4 Skatteverkets bedömning

Bestämmelsen i 2 kap. 10 § avräkningslagen innebär att det inte bara är de intäkts- och kostnadsposter som är direkt hänförliga till den utländska inkomsten som ska ingå i täljaren i spärrbeloppsberäkningen. Även samtliga intäkts- och kostnadsposter som inte är specifikt hänförliga till den svenska eller utländska inkomsten ska fördelas mellan dessa inkomster om inte annat anges särskilt i lagtexten. Däremot ska inte de intäkts- och kostnadsposter som enbart ska ses som svensk inkomst påverka den utländska inkomsten.

Sjukpenning som utbetalas från Försäkringskassan grundar sig dels på att personen är socialförsäkrad i Sverige, dels på storleken på inkomsten. Det är en offentlig ersättning som betalas ut av en svensk myndighet och regleras av en särskild lagstiftning. Sjukpenning från ett annat land betalas ut därför att personen är socialförsäkrad i det andra landet och styrs av det regelverk som gäller där.

Vid tillämpning av skatteavtal ses sjukpenning inte som en rörelseinkomst. I många fall har utbetalarstaten rätt att beskatta utbetald socialförsäkringsersättning.

På grund av det särskilda regelverk som styr rätten till sjukpenning anser Skatteverket att vid avräkning av utländsk skatt är sjukpenning i inkomstslaget näringsverksamhet antingen en svensk eller utländsk inkomst och att det bestäms av från vilket land utbetalningen kommer. Sjukpenning från den svenska Försäkringskassan är därför en svensk inkomst vid spärrbeloppsberäkningen. Detsamma gäller andra typer av socialförsäkringsersättningar som tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

Skatteverket anser att bedömningen är densamma oavsett om det är fråga om tillämpning av avräkningslagen i dess lydelse före eller efter 1 januari 2009.