Konkursansökan och verkan av ett kreditlöfte

Hovrättens för Övre Norrland beslut 2002-10-18 i mål Ö 862-02

SAKEN

Sedan en gäldenär försatts i konkurs överklagade han beslutet och åberopade att han inte var på obestånd. Han hade bara en skuld och det var till staten. Enligt en skrivelse från en bank hade han löfte att få låna ett belopp motsvarande skatteskulden under förutsättning att dels konkursbeslutet hävdes dels att hela kreditbeloppet användes till att betala skatteskulden. Staten, som av konkursförvaltaren fått bekräftat att det inte fanns några andra skulder, förklarade sig inte ha något att erinra mot att konkursbeslutet upphävdes.

Hovrätten ansåg att gäldenären hade visat att han inte var på obestånd. Konkursbeslutet upphävdes.

SKATTEVERKETS KOMMENTARER

Ett kreditlöfte kan vara tillräckligt för att visa att gäldenären inte är på obestånd. En förutsättning är att den som lovat krediten är solvent. En ytterligare förutsättning är att det bedöms sannolikt att gäldenären kommer att utnyttja kreditlöftet. Som exempel kan nämnas gäldenären i RH 2000:70 som inte försattes i konkurs bl.a. med hänvisning till att han skulle betala otvistiga skulder med lånade pengar. När han senare vägrade att låna pengar och betala de otvistiga skulderna försattes han i konkurs; se RH 2001:37.

LAGRUM

2 kap.10 och 22 §§ konkurslagen (1987:682)