Områden: Skattebetalning & borgenärsarbete

Dnr: 131 536353-14/111

Kammarrättens i Sundsvall beslut den 20 december 2012 i mål nr 2530—2536-12

SAKEN

Efter en revision av B AB fattade Skatteverket den 14 december 2009 ett omprövningsbeslut avseende mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för tiden september 2005-augusti 2006 och september 2006-augusti 2007. Omprövningsbeslutet omfattade även skattetillägg. B AB försattes efter egen begäran i konkurs den 15 januari 2010. En månad senare överklagade bolaget Skatteverkets beslut. Vid obligatorisk omprövning beslutade Skatteverket den 31 maj 2010 att inte göra någon ändring. Den 21 juni 2010 ansökte Skatteverket om företrädaransvar för bolagets ställföreträdare. Konkursen avslutades utan överskott den 27 oktober 2011. Förvaltningsrätten meddelade härefter dom den 5 september 2012 med delvis bifall till bolagets talan.

Skatteverket överklagade förvaltningsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle fastställa verkets obligatoriska omprövningsbeslut. Även B AB överklagade och yrkade i första hand att Skatteverkets talan skulle avvisas och i andra hand att förvaltningsrättens dom skulle ändras avseende mervärdesskatt och underlag för arbetsgivaravgifter.

Förutom inhibition var frågan i målet om B AB hade förmåga att uppträda som part i rättegång, dvs. om bolaget hade partshabilitet. Kammarrätten klargjorde först att som huvudregel gäller att ett aktiebolag som upplösts genom en underskottskonkurs saknar rättskapacitet och därmed partshabilitet. Från denna huvudregel har det i praxis gjorts vissa undantag, när det av särskilda skäl har ansetts ligga i bolagets eller dess motparts intresse av att en tvist får prövas av domstol efter att bolaget formellt upplösts. Exempelvis har undantag gjorts när skattefrågan har betydelse i ett mål om företrädaransvar (RÅ 2000 ref. 41).

Med åberopande av RÅ 2008 ref. 75 uttalade kammarrätten att det i mål om företrädaransvar inte ska göras en fullständig och förutsättningslös prövning av de skattefrågor som betalningsskyldigheten grundas på. Kammarrätten fann därför att de skäl som RÅ 2000 ref. 41 vilar på gav stöd för Skatteverkets rätt att få en skattefordran, som en ansökan om företrädaransvar grundats på, överprövad i förvaltningsdomstol. Detta synsätt stämde även överens med utgången i RÅ 2003 not.25. Bolaget ansågs därmed ha partshabilitet. B AB överklagade kammarrättens beslut men Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.

SKATTEVERKETS KOMMENTARER

Om ett aktiebolag är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Finns det efter konkursens avslutande tillgångar som inte omfattas av konkursen eller väcks talan mot bolaget eller uppkommer det av annat skäl behov av en likvidationsåtgärd ska allmän domstol på ansökan av den som berörs besluta om likvidation (25 kap. 50 § ABL).

Huvudregeln är att ett aktiebolag som upplösts genom avslutad underskottskonkurs saknar rättskapacitet, dvs. möjlighet att ikläda sig nya rättigheter och skyldigheter, och därmed även partshabilitet, dvs. behörighet att uppträda som part i rättegång (NJA 1979 s. 700). Som framgår av praxis har undantag från huvudregeln gjorts när det av särskilda skäl bedömts ha legat i bolagets eller dess motparts intresse av att en tvist får prövas av domstol efter att bolaget har upplösts. Exempelvis har undantag gjorts när ett bifall till bolagets talan i en skatteprocess skulle kunna innebära att skatt återbetalas till bolaget och därmed medför en ny utdelning i konkursen (RÅ 1996 not 192). Vidare har undantag gjorts för överprövning av påfört skattetillägg (RÅ 2002 ref. 76). Särskilda skäl har också ansetts föreligga när en ställföreträdare för ett bolag har haft ett betydande intresse för egen del av att få skattefrågan överprövad i förvaltningsdomstol (RÅ 2000 ref. 41).

De tidigare i praxis fastställda undantagen från huvudregeln synes ha varit motiverade av rättssäkerhetsskäl utifrån den enskilde som utgångspunkt. Kammarrättsavgörandet ger nu stöd för att det även finns särskilda skäl för undantag när det ligger i statens intresse av att få en tvistig skattefråga överprövad. En förutsättning är dock att det finns en pågående process om företrädaransvar (jfr RÅ 2003 not 25). En prövning av skattefrågan har direkt koppling till företrädaransvarsmålet, vilket är av betydande intresse för såväl staten som för den som företrädartalan avser. Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv ligger det i både statens och den enskildes intresse att beskattningen blir rätt.

För undantag krävs det således att Skatteverket har ansökt om företrädaransvar hos domstol. Enbart ett påstående från bolaget att det finns risk för företrädaransvar räcker inte för att partshabilitet ska föreligga (RÅ 2008 not. 10). Det räcker inte heller med att Skatteverket har inlett ett ärende om personligt betalningsansvar (se KRNSU beslut 2012-10-24, mål nr 1731—1736-11). Det överensstämmer med att företrädaren får överklaga skattebeslut som omfattas av ansökan om företrädaransvar (67 kap. 4 § SFL). Skatteverket har bedömt att verket inte kan fatta ett beslut om skatt att betala mot ett bolag som upplösts efter en underskottskonkurs (se Skatteverkets stödsvar ”Kan Skattverket fatta ett beskattningsbeslut mot ett efter konkurs upplöst aktiebolag?” den 17 februari 2011). I enlighet med ovan nämnda praxis bör inte heller Skatteverket kunna fatta beskattningsbeslut mot upplösta bolag i syfte att därefter väcka talan om företrädaransvar.

LAGRUM

25 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551)