Omsättningsland - näringsidkare agerar i denna egenskap; Mervärdesskatt

1 Sammanfattning

 Följande gäller när en svensk näringsidkare tillhandahåller tjänster till en utländsk köpare och när en svensk näringsidkare förvärvar tjänster från en utländsk säljare. 

När en svensk näringsidkare tillhandahåller en tjänst som omfattas av huvudregeln för bedömning av omsättningsland vid tillhandahållanden till en näringsidkare ska säljaren kunna visa att köparen är näringsidkare. Säljaren måste dessutom vara i god tro att köparen gör sitt inköp i egenskap av näringsidkare. Säljaren ska i normalfallet anses vara i god tro om säljaren har utrett att köparen är näringsidkare med hjälp av t.ex. registreringsnumret till mervärdesskatt i ett annat EU-land. Endast när det är fråga om sådana tjänster som normalt tillhandahålls även till annan än näringsidkare ska säljaren begära att köparen särskilt intygar att han gör förvärvet i egenskap av näringsidkare. 

När en svensk näringsidkare köper en tjänst som omfattas av huvudregeln för bedömning av omsättningsland vid tillhandahållanden till näringsidkare så ska denne anses ha gjort inköpet i egenskap av näringsidkare när

• köparen till säljaren angett sitt registreringsnummer till mervärdesskatt och
• säljaren kan antas ha varit i god tro vad gäller avsikten med inköpet.

 

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2010 och har tagits fram på grund av ändrad lagstiftning.

 

2 Bakgrund och frågeställning

 Med anledning av att bestämmelserna avseende omsättningsland för tjänster ändras från och med den 1 januari 2010 har fråga uppkommit om vad som avses med att en näringsidkare ska agera i denna egenskap. 

Vidare redogörs för vilka överväganden en svensk säljare måste göra för att förvissa sig om att en utländsk köpare förvärvar i egenskap av näringsidkare. Slutligen redogörs för vad som gäller när en svensk näringsidkare förvärvar tjänster från en utländsk säljare.

 

3 Gällande rätt m.m.

 Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009 medför att benämningen EG (Europeiska Gemenskapen) ersätts av EU (Europeiska Unionen). I mervärdesskattelagen (1994:200), ML, anges EG då lagen ännu inte har anpassats till Lissabonfördraget. Skatteverket använder i detta ställningstagande genomgående EU med undantag för delar av avsnittet gällande rätt. 

De paragrafer i ML och de artiklar i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet, som nämns i detta ställningstagande gäller bestämmelserna i deras lydelse från och med den 1 januari 2010 om inget annat anges. 

Enligt 5 kap. 5 § ML är en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare som agerar i denna egenskap omsatt inom landet om näringsidkaren antingen har sitt säte här i landet eller har ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls. Om tjänsten tillhandahålls ett fast etableringsställe som näringsidkaren har i ett annat land är tjänsten omsatt utomlands. Motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet är artikel 44. 

Av punkt 4 i skälen till rådets direktiv 2008/8/EG framgår att huvudregeln för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person bör i överensstämmelse med gängse regler inte gälla sådana tillhandahållanden som tas emot av en beskattningsbar person eller av dennes personal för personligt bruk. 

Enligt prop. 2009/10:15 s.94 f . ska säljaren om denne inte med säkerhet kan identifiera förvärvaren av tjänsten som en näringsidkare som agerar i denna egenskap tillämpa huvudregeln för tillhandahållanden till någon annan än näringsidkare, dvs. 5 kap. 6 § ML. Om det är fråga om ett förvärv som ska användas både i den ekonomiska verksamheten och för privat bruk bör tjänsten omfattas av 5 kap. 5 § ML. 

Av prop. 2009/10:15 s. 95 framgår att begreppet "agerar i denna egenskap" bör förstås mot bakgrund av att en person kan agera i olika egenskaper. Som exempel anges en taxiförare som vid besök hos en frisör inte köper en tjänst i egenskap av näringsidkare men vid reparation av taxibil gör ett förvärv i denna egenskap. Syftet är att tjänster som förvärvas av en näringsidkare eller dennes personal för personligt bruk inte omfattas av huvudregeln i 5 kap. 5 § ML. 

Vidare framgår av prop. 2009/10:15 s. 95 att utgångspunkten för hur den som säljer en tjänst ska avgöra om förvärvaren av den är näringsidkare som agerar i denna egenskap är köparens registreringsnummer till mervärdesskatt. Säljaren måste dessutom vara i god tro att så verkligen är fallet. Det innebär att han måste ha vidtagit varje rimlig åtgärd för att försäkra sig om att förvärvaren gör förvärvet i egenskap av näringsidkare. Till grund för god tro kan ligga vad kunden uppger om tjänstens användning i kombination med användandet av en redan existerande verifikationsprocedur. Det innebär dock inte att säljaren alltid måste begära en sådan förklaring av köparen, utan detta ska ske endast i de fall tjänstens natur påkallar det. I vissa fall kan god tro säkerställas genom att tjänstens natur indikerar att den normalt används av en näringsidkare. 

 

4 Skatteverkets bedömning

 Ett förvärv som till någon del är att hänföra till en näringsidkares verksamhet är ett förvärv som görs av näringsidkaren i denna egenskap. Det behöver inte vara fråga om ett förvärv till en näringsidkare vars verksamhet medför skattskyldighet till mervärdesskatt utan det avgörande är att förvärvet över huvud taget görs till någon del av en näringsidkares verksamhet. Förvärv som en näringsidkare i sin helhet gör för privat bruk ska inte anses göras i dennes egenskap av näringsidkare.

 

4.1 En svensk näringsidkare tillhandahåller tjänster till en utländsk köpare

 När en svensk näringsidkare tillhandahåller en sådan tjänst som omfattas av 5 kap. 5 § ML ska säljaren kunna visa att köparen är näringsidkare. Säljaren ska dessutom kunna visa att köparen gör sitt inköp såsom näringsidkare, dvs. agerar i denna egenskap. När en köpare anger sitt registreringsnummer till mervärdesskatt har köparen normalt visat att denne är näringsidkare. I normalfallet får köparens registreringsnummer till mervärdesskatt dessutom anses tillräckligt för att säljaren ska kunna vara i god tro när det gäller om köparen gjort förvärvet i egenskap av näringsidkare. Endast när det är fråga om sådana tjänster som normalt tillhandahålls även till annan än näringsidkare ska säljaren begära att köparen särskilt intygar att han gör förvärvet i egenskap av näringsidkare.   

God tro föreligger när säljaren har vidtagit varje rimlig åtgärd för att försäkra sig om att förvärvaren gör förvärvet i egenskap av näringsidkare. Skatteverket gör den bedömningen att begära in ett intyg endast kan anses vara en sådan rimlig åtgärd när det är fråga om sådana försäljningar av tjänster som normalt används även för privat bruk. Vid försäljningar av tjänster som normalt endast används i ekonomisk verksamhet anser Skatteverket att köparens registreringsnummer till mervärdesskatt är tillräckligt såsom rimlig åtgärd för att anses vara i god tro. Detta gäller under förutsättning att det inte finns andra omständigheter som säljaren haft kännedom om som gör att säljaren inte kan anses vara i god tro.

 

4.2 En svensk näringsidkare förvärvar tjänster från en utländsk säljare

 När en svensk näringsidkare köper en tjänst som omfattas av 5 kap. 5 § ML så ska köparen anses ha gjort detta i egenskap av att vara näringsidkare när köparen till säljaren angett sitt registreringsnummer till mervärdesskatt och säljaren är i god tro. När dessa förutsättningar är uppfyllda ska tjänsten anses omsatt inom landet enligt 5 kap. 5 § ML oavsett till vad näringsidkaren ska använda tjänsten. Detta innebär att även om det visar sig att tjänsten ska användas för privat bruk så ska köparen anses ha agerat såsom näringsidkare när

• köparen till säljaren angett sitt registreringsnummer till mervärdesskatt och
• säljaren kan antas ha varit i god tro vad gäller avsikten med inköpet.

 

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2010 och har tagits fram på grund av ändrad lagstiftning.