Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2000-05-10

Dnr: 53063-00/120

Nyhet 2016-01-20:

Denna skrivelse upphör att gälla genom ställningstagande dnr 131 26976-16/111.

Dentaltekniska produkter

I skrivelse, som inkom till Riksskatteverket (RSV) 2000-01-10 har Nordvästra Skånes sjukvårdsdistrikt med anledning av förestående bolagisering frågat om titankomponenter, som används inom den käkkirurgiska verksamheten på sjukhuset, är att betrakta som momsbefriade dentaltekniska produkter.

Av skrivelsen och kompletterande skriftliga och muntliga uppgifter framgår att ifrågavarandetitankomponenter inköps från svensk dentalhandel och är framställda av kommersiellt ren ttitan. Komponenterna är avsedda att vid ett kirurgiskt ingrepp installeras i tandlösa områden i käken. Komponenterna har inte av leverantören särskilt avpassats för viss patient utan levereras i olika längder som sedan av tandkirurgen utväljs med hänsyn till respektive patient.

Gällande rätt

Momsfriheten för dentaltekniska produkter infördes från och med den 1 januari 1974 genomen ändring i förordningen (1968:430) om mervärdeskatt, MF. I propositionen 1973:163 anfördes på s. 121 följande angående gällande bestämmelser för tandtekniska arbeten:

"Läkarvård, tandvård och andra personliga tjänster har i princip ställts utanför mervärdeskatten. I enlighet härmed utgör tandläkares behandling av patienter inte prestationer som omfattas av MF och därmed föreligger inte skattskyldighet för tandläkare. Detta innebär emellertid inte att tandvården är helt fri från mervärdebeskattning. Tandläkares förvärv av varor och tjänster för verksamheten beskattas enligt de allmänna reglerna och då inga särskilda undantag gjorts för dentalartiklar innebär detta att mervärdeskatt utgår på i principall utrustning och allt material som anskaffas av tandläkare. Detsamma gäller i fråga om tandtekniska arbeten, såsom proteser, tandkronor och bryggor, liksom i fråga om ändring, reparation och annan enligt 10 § 1 MF skattepliktig tjänst på sådana varor. Utförs tandtekniskt arbete av tandläkaren själv eller av en hos honom anställd tandtekniker träffar mervärdeskatten endast det för arbetet använda materialet. I sådant fall betraktas det tandtekniska arbetet som en del av tandläkarens behandling. Anlitas ett fristående dentallaboratorium för utförandet av ett tandtekniskt arbete föreligger framställning och tillhandahållande av skattepliktig vara, för vilken skatt utgår enligt det av laboratoriet betingade totala vederlaget."

I nämnda proposition, s. 122 ff, framgår att en utredning visat att beskattningen av tandtekniska arbeten lett till konkurrenssnedvridning och medfört att tandläkarbolag anställt egna tandtekniker för att minska skattebelastningen. Vidare framgår av propositionen att i Danmark är dentallaboratorier, tandläkare och praktiserande tandtekniker fritagna frånskyldighet att betala skatt på omsättning av lösa och fasta tandproteser som framställts av dem samt på individuellt avpassade apparaturer för ortodontiska, käkortopediska och käkkirurgiskabehandlingar. Utredningen föreslår att dentaltekniska produkter ”som är avsedda för patienter, t.ex. tandbryggor, tandkronor och stifttänder” skall undantas från skatteplikt i Sverige.

Departementschefen uttalar i nämnda proposition, s. 132:

"Utredningen föreslår ytterligare en ändring i skatteplikten för varor, nämligen beträffande dentaltekniska produkter. Skatteplikten för dessa varor medför, framhåller utredningen, en högre skattebelastning om de framställs av ett dentallaboratorium än om de framställs av en tandläkare eller av en hos tandläkare anställd tandtekniker. Detta förhållande har föranlett arrangemang från både tandläkare och tandtekniker i syfte att undgå den högre skattebelastningen. För att undanröja denna olikhet i beskattningen föreslår utredningen, att tandbryggor, proteser och andra dentaltekniska produkter undantas från skatteplikt vid omsättning till tandläkare eller konsumenter, dock utan någon rätt till avdrag för ingåendeskatt. Jag biträder utredningsförslaget med den vid remissbehandlingen förordade justeringen, att undantaget bör gälla även vid omsättning mellan tandtekniker."

Nu gällande bestämmelser finns intagna i mervärdesskattelagen, 1994:200. Vid införandet av den nya lagen framgår av propositionen 1993/94:99 att någon förändring av skattefrihetensomfattning beträffande dentaltekniska produkter inte avsågs.

RSV:s bedömning

RSV gör den bedömningen att ifrågavarande titankomponenter inte är sådana dentaltekniskaprodukter som undantas från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Med hänsyn tillförarbetena och syftet med lagstiftningen får dentaltekniska produkter anses vara en sådan produkt som avpassats för en viss patient av en tandtekniker efter direktiv från en tandläkare eller motsvarande.