Avdrag för borgensprovision till aktieägare

1 Sammanfattning

Detta ställningstagande och ställningstagande med dnr 131 496807-07/111 ersätter Skatteverkets ställningstagande 2005-06-30, dnr 130 379226-05/111.

Ersättning till aktieägare för borgensåtagande ska normalt inte dras av om aktieägaren är en fysisk person. Ersättning till aktieägare för borgensåtagande ska dras av om aktieägaren är en juridisk person och åtagandet skett på affärsmässiga villkor.

2 Bakgrund och frågeställning

I ett ställningstagande från Skatteverket 2005-06-30 (Borgensprovisioner och liknande vid intressegemenskap) behandlades frågor om borgensprovisioner i näringsverksamhet mellan företag och aktieägare. Med anledning av att Regeringsrätten avkunnat dom angående ett kommunalt aktiebolags avdragsrätt för borgensprovision till kommunen har detta ställningstagande upphävts. Det ersätts med förevarande ställningstagande och av ett särskilt ställningstagande angående svenska moderbolags skyldighet att ta ut ersättning vid borgensåtagande och liknande garantier till förmån för utländska dotterbolag (dnr 131 496807-07/111).

Skatteverkets ställningstagande 2005-06-30, dnr 131 496807-07/111

3 Gällande rätt m.m.

I RÅ 1966 not. 842 hade Stockholms stad gått i borgen för ett helägt aktiebolags lån och för detta betingat sig en s.k. garantiavgift. Vederbörande taxeringsintendent yrkade att avdrag inte skulle medges med hänsyn till den intressegemenskap som förelåg mellan bolaget och staden. Kammarrätten ansåg att den ifrågavarande avgiften fick anses utgöra avdragsgill omkostnad i bolagets rörelse. Regeringsrätten gjorde ingen ändring.

I RÅ 1981 Aa 25 skulle fysiska personer erhålla ersättning för att de gått i borgen för bankskulder i aktiebolag i vilka de ägde aktier och var verksamma. Regeringsrätten ansåg att det saknades anledning antaga att utgivande av s.k. borgensprovision till borgensmännen var ett villkor för att deras åtagande skulle stå fast eller att erläggande av sådan ersättning av annan orsak erfordrades för bolagets verksamhet. Bedömningen gjordes särskilt med hänsyn till den föreliggande intressegemenskapen mellan aktiebolaget och borgensmännen. Borgensprovisionen var därför inte en för bolaget avdragsgill rörelsekostnad.

I RÅ 83 1:82  hade ett fåmansbolag utgett borgensprovision till ägaren av bolaget. Regeringsrätten fann att anledning saknades att antaga att provision utgjorde ett villkor för att borgensåtagandet skulle komma till stånd eller stå fast. Med hänsyn härtill skulle provisionen betraktas som utdelning till aktieägaren.

I Regeringsrättens dom 2007-05-28 (mål nr 6510-06) var omständigheterna att en kommun hade gått i borgen för ett av kommunen ägt aktiebolags lån. Skatteverket vägrade bolaget avdrag för borgensprovision till kommunen. Allmänna ombudet ansökte om förhandsbesked. Parterna var eniga om att kommunens borgensåtagande och den provision som bolaget hade betalat till kommunen för detta åtagande hade skett på affärsmässiga villkor. Mot bakgrund av RÅ 1966 not. 842 ansåg Skatterättsnämnden att provisionsbetalningen hade stöd i praxis. Fallen RÅ 1981 Aa 25 och RÅ83 1:82 innebar enligt nämnden inte någon ändring av gällande rätt i aktuellt hänseende. Borgensprovisionen skulle följaktligen dras av som kostnad i bolagets näringsverksamhet. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden.

4 Skatteverkets bedömning

Av ovan angiven praxis får anses framgå att det föreligger en presumtion att ersättning som aktiebolag utger till aktieägare som är fysisk person för att denne gått i borgen för bolaget är föranledd av intressegemenskapen och inte ett villkor för att borgen ska lämnas. Ersättningen ska med hänsyn härtill anses vara utdelning och inte dras av hos utgivaren.

När ett aktiebolag utger ersättning för borgen till en aktieägare som är juridisk person är presumtionen den motsatta. Om åtagandet skett på affärsmässiga villkor ska ersättningen dras av oavsett föreliggande intressegemenskap. Detta gäller även svenska aktiebolags ersättning för borgen som betalas till utländska bolag i internationella koncerner. Eventuell justering på grund av att villkoren inte är affärsmässiga sker i sådana fall med stöd av korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) och inte med stöd av allmänna regler om avdragsrätt (RÅ 2004 ref. 13).