Återtagande av utdelning

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att om ett beslut om utdelning klandras och upphävs på civilrättsliga grunder ska aktieägarna inte beskattas för utdelningen. Detta gäller under förutsättning att bolaget aldrig har betalat ut utdelningen eller att aktieägaren betalar tillbaka en utbetald utdelning.

Skulle aktieägaren avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl är utgångspunkten att utdelningen ska beskattas eftersom den har varit disponibel. En återbetalning får behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget. Detta gäller dock inte om det rör sig om en korrigering av en beloppsmässigt felaktig utdelning eller liknande.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Återtagande av utdelning” 2014-07-04, dnr 131 324849-14/111. Ändringen är en följd av Skatteverkets ställningstagande ”Beskattningstidpunkten för utdelning på aktier i ett avstämningsbolag” 2016-02-25, dnr 131 90015-16/111)

2 Frågeställning

På årsstämman beslutar aktieägarna (bolagsstämman) att bolaget ska lämna en viss aktieutdelning. Senare under året beslutar aktieägarna att utdelningen helt eller delvis ska återtas. Detta kan t.ex. ske på en extra bolagsstämma eller på något annat sätt.

Hur påverkas aktieägarnas beskattning av ett beslut om återtagande av utdelningen? Spelar det någon roll av vilken anledning återbetalningen sker?

3 Gällande rätt m.m.

Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder som inte räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (41 kap. 1 § inkomstsskattelagen [1999:1229] (IL)).

Inkomster ska tas upp till beskattning det året som de kan disponeras av den som då har rätt till utdelningen (41 kap. 8 och 42 kap. 12 §§ IL).

Bolagsstämman beslutar om vinstutdelning efter förslag från styrelsen (18 kap. 1 § aktiebolagsslagen [2005:551] (ABL)). Beslutet ska bl.a. innehålla utdelning per aktie, avstämningsdag om bolaget är ett avstämningsbolag respektive betalningsdagen om bolaget är ett kupongbolag. Bolagsstämman kan lämna bemyndigande till styrelsen om att fastställa avstämningsdag respektive betalningsdag (18 kap. 3 § ABL). Ett sådant bemyndigande måste också framgå av beslutet. Avstämningsdagen respektive betalningsdagen måste infalla innan nästa årsstämma. För avstämningsbolag ska en beslutad utdelning betalas ut genast efter avstämningsdagen. För andra bolag ska utdelningen betalas ut när bolagsstämman respektive styrelsen beslutar. Utdelning på begäran av aktieminoritet ska dock betalas genast (18 kap. 13 § ABL).

Bolagstämman får bara besluta om en högre utdelning än den som styrelsen föreslagit eller godkänt om det finns en sådan skyldighet enligt bolagsordningen eller om utdelningen beslutas på yrkande av en minoritet enligt 18 kap. 11 § ABL (18 kap. 1 § andra stycket ABL).

Vid årsstämman ska aktieägarna bl.a. fastställa balans- och resultaträkning och besluta om hur bolagets resultat ska disponeras (7 kap. 11 § ABL). Det är möjligt att besluta om vinstutdelning på annan ordinarie stämma eller på en extra bolagstämma (prop. 2004/05:85 s. 401). Vid en extra bolagsstämma får bolaget högst dela ut det som återstår av vad som utgjorde fritt eget kapital enligt den senaste fastställda balansräkningen (s.k. efterutdelning). Vid beräkningen ska man bl.a. ta hänsyn till värdeöverföringar samt ändringar i bolagets bundna kapital (17 kap. 4 § samt 18 kap 5 § ABL). Det är inte tillåtet att dela ut överskott som har upparbetats efter balansdagen (s.k. förskottsutdelning eller interimsutdelning).

Aktieägarna kan sätta sig över lagens regler om formerna för värdeöverföring om de är överens. Ett samfällt och formlöst beslut om att föra över medel från bolaget som har fattats av aktieägarna kan vara giltigt. Det utgör dock inget beslut om vinstutdelning i aktiebolagslagens mening utan är snarare att betrakta som en förtäckt utdelning. Om beslutet formaliseras och dokumenteras i ett bolagsstämmoprotokoll bör det emellertid anses som ett beslut om vinstutdelning (prop. 2004/05:85 s. 761).

Ett beslut om vinstutdelningen som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen kan klandras (7 kap. 50 § ABL). Om styrelsen, VD eller annan ställföreträdare verkställer klanderbara stämmobeslut och beslutet sen upphävs, är de aktieägare som har fått utdelning återbetalningsskyldiga, om de inte har varit i god tro (17 kap. 6 § ABL).

Om en vinstutdelning som avses i 18 kap. 1, 3 eller 5 §§ ABL, har skett i strid med bestämmelserna i 17, 18 eller 20 kapitlet, ska mottagaren betala tillbaka mottagen utdelning om bolaget visar att han insåg eller borde insett att värdeöverföringen var i strid med aktiebolagslagen. Ett beslut om vinstutdelning vid årsstämman förutsätter att bolaget har upprättat en resultaträkning och en balansräkning som har fastställts av bolagsstämman. Har bolaget inte gjort det strider beslutet mot bestämmelserna i 17 och 18 kap. ABL och bestämmelserna om återbetalningsskyldighet blir aktuella (17 kap. 6 § ABL).

4 Bedömning

Det är den som står registrerad som aktieägare på avstämningsdagen som är rätt mottagare till en utdelning om bolaget är ett avstämningsbolag. En utdelning kan av naturliga skäl inte betalas ut på avstämningsdagen respektive bolagsstämmodagen, utan kommer i allmänhet till mottagarna först några dagar senare. När bolagsstämman beslutat om utdelning får aktieägarna en fordran på bolaget motsvarande det beslutade utdelningsbeloppet. Denna fordran är aktieägarens egendom. Bolaget kan inte längre förfoga över utdelningen eller kräva att aktieägarna ska avstå från sin fordran eller betala tillbaka utdelningen till bolaget. Skatteverket anser därför att en utdelning i pengar är disponibel på bolagsstämmodagen om bolaget är ett kupongbolag. Är bolaget ett avstämningsbolag anser Skatteverket att utdelningen är disponibel när utdelningen har betalats ut (se ställningstagandet ”Beskattningstidpunkten för utdelning på aktier i ett avstämningsbolag” 2016-02-25, dnr 131 90015-16/111).

Har stämman eller styrelsen fattat beslut om en viss utbetalningstidpunkt är utdelningen i stället disponibel denna dag. Avstämningsdagen respektive betalningsdagen måste infalla innan nästa årsstämma enligt 18 kap. 3 § ABL. Bestämmelsen är till för att skydda aktieägarna. Är samtliga aktieägare överens kan de därför avtala om en senare utbetalningsdag. Genom en sådan överenskommelse får aktieägarna anses ha disponerat över utdelning. Skatteverket anser att en utdelning är disponibel senast dagen innan nästa årsstämma även om samtliga aktieägare har accepterat ett beslut om en senare utbetalningsdag.

Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen under förutsättning att denne även har betalat tillbaka en utbetald utdelning. Detsamma gäller om utdelningen aldrig har betalats ut. Om en aktieägare har blivit beskattad för utdelningen år 1 och återbetalning sker år 2 anser Skatteverket att omprövning ska ske av beskattningsår 1.

Skulle en aktieägare avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl anser Skatteverket att utdelningen har varit disponibel. Aktieägaren ska därför beskattas för utdelningen. Återbetalningen får då behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget. Detta gäller dock inte om det rör sig om en korrigering av en beloppsmässigt felaktig utdelning eller liknande.