Skatteverkets bedömning av frågor som uppkommer i samband med att ett barn som fötts av surrogatmoder utomlands flyttar till Sverige

1 Sammanfattning

I Sverige saknas det lagstiftning om surrogatmoderskap men det är inte tillåtet med surrogatmoderskap inom den svenska sjukvården. Det finns dock inget förbud mot att använda sig surrogatmoderskap utomlands. Ett utländskt surrogatavtal mellan kvinnan som fött barnet och den eller de personer som barnet ska överlämnas till har inga rättsverkningar i Sverige. När det nyfödda barnet ska flytta till Sverige så aktualiseras ett flertal rättsliga frågor som berör folkbokföring, faderskap, moderskap, vårdnad, adoption, medborgarskap och namn. Dessa frågor måste lösas med stöd av befintlig lagstiftning och rättspraxis.

Enligt svensk rätt betraktas alltid den kvinna som fött ett barn som dess mor och därför registreras surrogatmodern som barnets mor i folkbokföringen. Är surrogatmodern gift med en man vid barnets födelse så presumeras mannen i äktenskapet vara barnets far under förutsättning att det anges i tillämplig rättsordning. Det presumerade faderskapet måste då först hävas innan det kan fastställas att den biologiske fadern genom dom eller bekräftelse är rättslig far till barnet. Ett hävande av faderskapet kan ske genom ett lagakraftvunnet domstolsavgörande utomlands som är giltigt i Sverige, ett beslut av svensk domstol eller när barnet har flyttat till Sverige genom s.k. tredjemansbekräftelse hos socialnämnden.

Surrogatmodern registreras som vårdnadshavare för barnet i folkbokföringen. Är surrogatmodern gift så registreras även hennes make som vårdnadshavare om han är presumtiv far enligt tillämplig rättsordning. Även om det är fastställt att den biologiske fadern är rättslig far till barnet så blir han inte automatiskt vårdnadshavare. Vårdnaden kan övergå till fadern genom ett utländskt vårdnadsavgörande som är giltigt i Sverige, ett beslut av svensk domstol eller när barnet har flyttat till Sverige genom att fadern och surrogatmodern med socialnämndens godkännande ingår ett vårdnadsavtal.

När barnet har flyttat till Sverige och det har fastställts att den biologiske fadern är rättslig far, kan mannens maka/make/partner genom beslut av tingsrätten adoptera barnet med mannens samtycke. Är de tilltänkta föräldrarna två kvinnor så kan de gemensamt adoptera barnet. För att barnet ska ha förvärvat svenskt medborgarskap vid födelsen så ska någon av föräldrarna vara svensk medborgare. Är det endast den biologiske fadern som är svensk medborgare så måste faderskapet vara rättsligen fastställt genom dom eller bekräftelse innan barnet blir svensk medborgare.

2 Frågeställning

Hur ska Skatteverkets folkbokföring bedöma rättsliga frågor som uppkommer när ett barn som fötts av surrogatmoder utomlands flyttar till Sverige?

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Bakgrund

Ett surrogatmoderskap innebär att en kvinna avtalar med en person eller ett par att genomgå en graviditet och föda ett barn som överlämnas till de tilltänkta föräldrarna. Syftet med surrogatmoderskap är oftast att barnet ska flytta till Sverige med de tilltänkta föräldrarna.

Personer bosatta i Sverige som ingår ett surrogatavtal med en kvinna bosatt utomlands är oftast en man och en kvinna. Men även ensamstående eller samkönade par ingår sådana avtal utomlands. Barnet har normalt en genetisk koppling till en eller båda av de tilltänkta föräldrarna.

I Sverige saknas det lagstiftning om surrogatmoderskap. Det är inte tillåtet med surrogatmoderskap inom den svenska sjukvården. Endast de metoder för assisterad befruktning som anges i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. får användas. Något förbud att använda sig av surrogatmoderskap utomlands finns inte. Ett surrogatavtal saknar dock rättsverkningar i Sverige.

När en person eller ett par ska hämta ett nyfött barn som är fött av en surrogatmoder utomlands så aktualiseras ett flertal rättsliga frågor som berör folkbokföring, faderskap, moderskap, vårdnad, adoption, medborgarskap och namn. Det innebär också att ett flertal svenska myndigheter berörs exempelvis Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och socialnämnderna. I många fall uppstår rättsliga problem eftersom lagstiftningen inte är anpassad till surrogatmoderskap. Därför har Skatteverket tagit fram detta ställningstagande.

3.2 Folkbokföring av barnet vid inflyttning till Sverige

Enligt folkbokföringslagen (1991:481), FOL, ska den som flyttat in från utlandet och har sin regelmässiga dygnsvila här anmäla flyttning till Skatteverket (26 § FOL). En anmälan om flyttning till Sverige ska göras skriftligen. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att anmälan ska lämnas vid personlig inställelse (23 § FOL). En anmälan om flyttning till Sverige för ett barn under 18 år ska göras av barnets vårdnadshavare (30 § FOL).

Skatteverket beslutar i ärenden enligt FOL efter anmälan eller ansökan eller på eget initiativ när det finns skäl till det (34 § FOL).

Ett utländskt barn måste som regel ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få folkbokföras i Sverige såvida det inte föreligger synnerliga skäl för att barnet ändå ska folkbokföras (4 § FOL).

3.3 Moderskap

Enligt svensk rätt gäller att den kvinna som föder ett barn alltid ska anses som barnets mor. Detta stöds av 1 kap. 7 § föräldrabalken (1949:381), FB. Där anges att om en kvinna föder ett barn som resultat av en äggdonation så ska den födande kvinnan anses som barnets mor (prop. 2001/02:89 s. 57). Lagen om internationella faderskapsfrågor (1985:367), IFL, innehåller bestämmelser om giltigheten av faderskap i internationella förhållanden. Några motsvarande bestämmelser finns inte för moderskap. Den princip som finns i svensk rätt får då tillämpas vilket innebär att surrogatmodern alltid ska betraktas som rättslig mor till barnet.

3.4 Faderskap

De svenska bestämmelserna om fastställelse av faderskap till barn i Sverige finns i 1 kap. FB. Är modern gift med en man vid barnets födelse så presumeras (förutsätts) mannen i äktenskapet normalt vara barnets far (1 kap. 1 § FB). Ett presumerat faderskap kan hävas antingen genom att mannen i äktenskapet hos socialnämnden skriftligen godkänner annan mans bekräftelse av faderskapet (tredjemansbekräftelse) eller att domstol förklarar att mannen i äktenskapet inte är far till barnet (1 kap. 2 § FB). Är modern ogift kan faderskapet till ett barn fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 § FB). Socialnämnden är, enligt 2 kap. FB, skyldig att försöka utreda vem som är far till ett barn och se till att faderskapet fastställs genom bekräftelse eller dom, om barnet har hemvist i Sverige.

Regler om fastställse av faderskap vid internationella förhållanden finns i IFL. Av 2 § IFL framgår att om en man som är eller har varit gift med barnets mor anses som far enligt lagen i det land där barnet vid födelsen fick hemvist, gäller faderskapspresumtionen även i Sverige. Det gäller även om äktenskapet inte kan erkännas här, men är giltigt i det land där barnet vid födelsen fick hemvist. Finns det ingen presumtiv far enligt lagen i barnets hemvistland får lagen i barnets medborgarskapsland tillämpas. Om barnet vid födelsen fick hemvist i Sverige ska frågan om faderskapspresumtion alltid bedömas enligt svensk lag.

Ett avgörande av utländsk domstol som innebär att ett faderskap har fastställts eller hävts och som har vunnit laga kraft gäller i Sverige, om det med hänsyn till en parts hemvist eller medborgarskap eller annan anknytning fanns skälig anledning att talan prövades i den främmande staten (7 § IFL).

En utländsk fastställelse av faderskap genom bekräftelse gäller i Sverige, om den är giltig enligt lagen i den stat där barnet eller den som lämnat bekräftelse hade hemvist eller i en stat där någon av dem var medborgare (8 § IFL).

Ett erkännande av en utländsk dom eller bekräftelse av faderskap kan vägras om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen (12 § IFL, ordre public).

3.5 Vårdnad

De svenska bestämmelserna om vårdnad finns i 6 kap. FB. Ett barn står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna om de är gifta. Är modern ogift så har hon ensam vårdnad om barnet (6 kap. 3 § FB).

Ogifta föräldrar kan få gemensam vårdnad om ett barn genom att rätten beslutar om det (6 kap. 4 § första stycket FB). Ogifta föräldrar kan även få gemensam vårdnad om ett folkbokfört barn genom anmälan till socialnämnden i samband med bekräftelse av faderskap/föräldraskap eller genom anmälan direkt till Skatteverket (6 kap. 4 § andra stycket FB).

Föräldrarna till ett barn kan få enskild eller gemensam vårdnad genom att avtala om detta med socialnämndens godkännande (6 kap. 6 § FB).

Ett utländskt vårdnadsavgörande ska som regel inte erkännas i Sverige utan stöd i lag (NJA 1974 s. 629). Utländska vårdnadsavgöranden från de nordiska länderna, EU-länder och vissa utomeuropiska länder är giltiga i Sverige med stöd av författningar eller konventioner. Det krävs att ett utländskt vårdnadsavgörande har meddelats av domstol eller en annan myndighet. Även vårdnadsavtal som har fastställts av en myndighet jämställs med ett vårdnadsavgörande. Vårdnadsavgöranden från Indien, Thailand och USA:s delstater är inte giltiga i Sverige eftersom det saknas stöd i lag eller i konventioner.

3.6 Adoption

De svenska reglerna om adoption finns i 4 kap. FB. Makar får inte adoptera annat än gemensamt. Den ene maken får dock med den andres samtycke adoptera dennes barn eller adoptivbarn eller eget barn (4 kap. 3 § FB). Ansökan om adoption prövas av tingsrätt som kan medge tillstånd att anta ett barn som adoptivbarn.

Sverige har tillträtt Haagkonventionen från den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Konventionen tillämpas när ett barn med hemvist i en av de stater som tillträtt konventionen ska flyttas över till en annan konventionsstat i samband med adoption.

Av 3 § lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption framgår att ett beslut om adoption som meddelats i främmande stat gäller här i riket, om den eller de sökande var medborgare eller hade hemvist i den främmande staten när beslutet meddelades samt, i fall då adoptivbarnet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige, adoptionen godkänts av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Även i annat fall kan den myndigheten besluta att ett utomlands meddelat beslut om adoption ska gälla i Sverige.

3.7 Medborgarskap

Enligt 2 § lagen om svenskt medborgarskap (2001:218), MedbL, förvärvar ett barn svenskt medborgarskap vid födelsen om en förälder till barnet är svensk medborgare, eller en avliden förälder till barnet var svensk medborgare vid sin död. Bestämmelsen infördes den 1 april 2015. Samtidigt upphävdes de äldre bestämmelserna i 4 och 5 § i MedbL. Enligt övergångsbestämmelser kan dock dessa bestämmelser bli tillämpliga för utomäktenskapliga barn födda utomlands före den 1 april 2015.

3.8 Namn

Av namnlagen (1982:670), NL, framgår att den lagen inte ska tillämpas på svenska medborgare som har hemvist i Danmark, Finland eller Norge. Det innebär att NL alltid ska tillämpas på svenska medborgare som bor i Sverige eller något annat land än de länder som är uppräknade i bestämmelsen (50 § NL).

NL ska tillämpas på danska, finska och norska medborgare som har hemvist i Sverige. Andra utländska medborgare som har hemvist i Sverige får med tillämpning av NL förvärva, ändra eller behålla namn genom anmälan till Skatteverket. Utländska medborgare som har hemvist i Sverige får också bära mellannamn efter anmälan till Skatteverket (51 § NL).

3.9 Rättsfall

RÅ 2000 not 122:

Skatteverket ska som registreringsmyndighet inte göra någon självständig långtgående prövning av uppgifter som ska registreras då det är fråga om massärenden. Skatteverket har vid registrering i flertalet fall att utgå från lätt konstaterbara fakta. Om registreringsunderlaget är bristfälligt eller oklarheter förekommer bör någon registrering inte ske.

HFD 2012 ref. 31:

Skatteverket ska normalt inte göra någon egen närmare prövning i sak av de uppgifter som ska registreras inom folkbokföringen. De formella förutsättningarna för registrering måste dock vara uppfyllda. I målet hade en man ansökt om att bli registrerad som far till ett barn fött av en ogift mor och åberopat ett födelseintyg (födelsen var registrerad 15 år efter födelsen och avvikande födelsetid angavs för barnet) och en DNA-analys. I domen konstaterar HFD att födelseintyget och DNA-analysen inte uppfyller de krav på fastställelse av faderskap genom domstolsavgörande eller bekräftelse som anges i FB eller i IFL. Handlingarna kan därför inte läggas till grund för den begärda registreringen. Att DNA-analysen starkt talar för att mannen är far till barnet har enligt HFD ingen självständig betydelse.

HFD 2014-06-23, mål nr 210-14

HFD fann att Försäkringskassan var skyldig att betala barnbidrag till ett barn fött i ett surrogatförhållande först från och med november 2011. Barnet föddes i Indien av en surrogatmor den 11 mars 2011. Surrogatmodern blev ensam vårdnadshavare för barnet. I oktober 2011 blev den svenska pappan vårdnadshavare för barnet.

KR i Jönköping 2014-02-04, mål nr 1406-13

Kammarrätten fann att Försäkringskassan hade haft fog att betala ut barnbidrag först från och med mars 2012. Den 24 november 2011 föddes två barn av en surrogatmoder i Indien. Den 28 februari 2012 fastställdes det att den svenske mannen var rättslig far till barnen. Först från denna tidpunkt kunde mannen få vårdnad om barnen genom att ett vårdnadsavtal godkändes av socialnämnden.

KR i Sundsvall 2010-09-29, mål nr 3153-09

Kammarrätten fann att surrogatmodern skulle vara barnets mor och ensam vårdnadshavare. Barnet var fött av en surrogatmor i Ryssland och enligt beslut av rysk myndighet hade modern avsagt sig vårdnaden om barnet och överlåtit den till det svenska paret. Kammarrätten ansåg att det saknades rättsliga förutsättningar att lägga det ryska avgörandet till grund för att registrera det svenska paret som vårdnadshavare. Frågan måste därför avgöras enligt svenska bestämmelser.

KR i Göteborg 2015-10-23, mål nr 2267-15

Förvaltningsrätten i Göteborg fann att surrogatmodern skulle vara barnens mor och vårdnadhavare. Barnen var födda av en surrogatmoder i USA och en domstol i Kalifornien hade fastställt att surrogatmodern inte är mor till barnen och att kvinnan i Sverige var vårdnadshavare för barnen. Domstolen uttalade att domen var att likställa med en adoption av barnen. Förvaltningsrätten fann att det amerikanska vårdnadsavgörandet inte kunde erkännas i Sverige eftersom lagstöd saknades (NJA 1974 s.629) samt någon adoption inte ägt rum enligt Haagkonventionen. Kammarrätten delade förvaltningsrättens bedömning.

Svea HovR 2014-10-07, mål nr Ö 6952-14 och 2015-01-20, mål nr Ö 9822-14

Svea hovrätt har i två avgöranden prövat om amerikanska vårdnadsdomar är giltiga i Sverige avseende frågan om fastställelse av faderskap. I båda målen hade två män, bosatta i Sverige, fått barn i USA genom surrogatmoderskap. Hovrätten fann att domarna i den del som avsåg fastställande av faderskap är giltiga i Sverige och att den man som var biologisk far skulle anses vara rättslig far med stöd av 7 § första stycket IFL. Hovrätten fann även att den man som inte var biologisk far till barnet skulle anses vara rättslig far. Till stöd för det angav hovrätten att svenska adoptionsregler möjliggör för en make att adoptera den andre makens barn. De svenska reglerna omfattar också vissa situationer där en man kan anses vara barnets far trots att det inte överensstämmer med den biologiska sanningen, se t.ex. 1 kap. 8 § FB.

KR i Stockholm 2015-12-03, mål nr 9884-14

Kammarrätten beslutade att surrogatmodern skulle anses vara barnets mor och ensam vårdnadshavare enligt svensk rätt (1 kap. 7 § och 6 kap. 3 § FB). Barnet var fött av en surrogatmoder i USA. En domstol i Oregon hade fastställt att surrogatmodern inte var förälder och vårdnadshavare för barnet utan det var i stället två män bosatta i Sverige som avtalat med kvinnan att föda barnet (samma män som var sökande i mål Ö 9822-14). Kammarrätten fann att giltigheten av en utländsk dom om faderskap bör, enligt motiven till IFL, normalt prövas av den myndiget som handlägger det ärende där frågan aktualiseras (prop. 1984/85:124 s. 32) Skatteverket fann vid sin prövning att den amerikanska domen inte var giltig i Sverige och att den därmed inte kunde ligga till grund för registrering av männen som fäder i folkbokföringen. Kammarrätten ansåg att det var korrekt av Skatteverket att tillämpa svenska regler. Enligt Kammarrättens bedömning saknade det också betydelse att den amerikanska domen senare av allmän domstol förklarats giltig i Sverige (Ö 9822-14).

4 Bedömning

4.1 Folkbokföring av barnet vid inflyttning till Sverige

Den kvinna som fött barnet (surrogatmodern) betraktas som rättslig mor och vårdnadshavare för barnet. Anmälan om flyttning till Sverige för barnet ska därför göras av surrogatmodern. Är surrogatmodern gift så blir även hennes make vårdnadshavare om han är presumtiv far enligt tillämplig rättsordning. I så fall ska anmälan om inflyttning även göras av honom. Detta förutsätter att det inte finns ett utländskt vårdnadsavgörande som är giltigt i Sverige som anger att den rättslige fadern bosatt i Sverige har del i vårdnaden eller är ensam vårdnadshavare. Anmälan om flyttning till Sverige för barnet ska göras skriftligen och det krävs som regel att barnet inställer sig vid ett personligt besök hos Skatteverket (23, 26 och 30 § FOL). Saknas surrogatmoderns och om hon är gift även hennes makes underskrift på anmälan om flyttning till Sverige så kan barnet ändå folkbokföras som inflyttad utan anmälan, under förutsättning att villkoren för folkbokföring är uppfyllda (34 § FOL)

Är barnet utomnordisk medborgare krävs också att det har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt för att det ska kunna folkbokföras. Uppehållstillståndet eller uppehållsrätten ska ha sådan varaktighet att det kan antas att barnets vistelse i Sverige kommer att uppgå till minst ett år. När barnet är fött av en surrogatmoder och då mannen bosatt i Sverige är svensk medborgare, men faderskapet till barnet ännu inte är fastställt, föreligger det normalt synnerliga skäl att ändå folkbokföra barnet utan sådant tillstånd (4 § FOL).

Barnet ska folkbokföras där det bor, dvs. där det regelmässigt har dygnsvila. Som regel folkbokförs barnet tillsammans med de blivande föräldrarna. Antingen genom anknytning till mannen om faderskapet är rättsligen fastställt eller genom anknytning till annan vuxen person än förälder och vårdnadshavare om relationerna (moderskap/faderskap) till de blivande föräldrarna inte är fastställda.

4.2 Moderskap

Enligt svensk rätt betraktas alltid den kvinna som fött ett barn som rättslig mor till barnet. Det saknar betydelse att en annan kvinna än surrogatmodern finns antecknad som mor i ett utländskt födelsebevis (KR i Sundsvall 2010-09-29, mål nr 3153-09). Vid surrogatmoderskap registrerar därför Skatteverket den kvinna som fött barnet som mor i folkbokföringen.

Surrogatmodern ska alltid registreras som mor i folkbokföringen om hon finns antecknad som mor i barnets födelsebevis. Surrogatmodern kan även registreras som mor till barnet trots att relationen inte är styrkt med en enskild handling. Till exempel kan uppgifter i en utländsk dom, i ett surrogatavtal och en förlossningsjournal vid en samlad bedömning läggas till grund för att registrera surrogatmodern som mor till barnet. Registreringen i folkbokföringen kan ske under förutsättning att uppgiften inte motsägs av andra uppgifter eller handlingar i ärendet.

4.3 Faderskap

Frågan om faderskapspresumtion prövas normalt enligt lagen i det land där barnet vid sin födelse fick hemvist (2 § IFL). Vid bestämmande av barnets hemvist bör man utgå ifrån hur stark anknytning barnet har till födelselandet respektive till något annat land. Som regel har ett barn fött av en surrogatmoder starkare anknytning till födelselandet genom den födande kvinnan eftersom relationer (faderskap/moderskap) saknas till de tilltänkta föräldrarna.

Enligt de flesta rättsordningar presumeras den man som är gift med barnets mor vara rättslig far till barnet vid födelsen. Det finns dock utländsk lagstiftning som anger att det inte finns någon presumtiv far även om surrogatmodern är gift med en man vid födelsen. I så fall kan inte 2 § IFL tillämpas utan modern får betraktas som ogift. Inte heller kan det bortses från den utländska bestämmelsen som upphäver faderskapspresumtionen med tillämpning av 12 § IFL (ordre public).

Finns det en faderskapspresumtion saknar det betydelse att de tilltänkta föräldrarna finns angivna i barnets födelsebevis utan presumtionen måste först hävas genom ett utländskt lagakraftvunnet domstolsavgörande som är giltigt i Sverige. Faderskapspresumtionen kan också hävas av svensk domstol eller genom s.k. tredjemansbekräftelse hos socialnämnden när barnet har flyttat till Sverige.

För att den biologiske fadern ska kunna registreras som rättslig far till barnet i folkbokföringen krävs - förutom att eventuellt presumerat faderskap har hävts - att faderskapet är rättsligen fastställt antingen genom ett utländskt lagakraftvunnet domstolsavgörande eller genom en utländsk faderskapsbekräftelse som är giltig i Sverige. Finns det ingen sådan fastställelse så kan faderskapet fastställas av svensk domstol eller genom bekräftelse hos socialnämnden när barnet har flyttat till Sverige.

Den är endast den man som bidragit med spermierna till befruktningen (biologisk far) som kan bli rättslig far efter det att faderskapet har fastställs genom dom eller bekräftelse. Är den rättslige fadern gift/partner/sambo med en annan man kan den mannen inte bli rättslig far även om det har fastställts av utländsk domstol. För att han ska bli förälder och vårdnadshavare så måste han adoptera barnet. Rättsfallen från Svea HovR 2014-10-07 mål nr Ö 6952-14 och 2015-01-20 mål nr Ö 9822-14 är inte vägledande, utan de får ses som avgöranden i de enskilda fallen (jfr KR i Stockholm 2015-12-03, mål nr 9884-14).

Resultatet av en DNA-analys, som visar det biologiska faderskapet, innebär inte att faderskapet är rättsligen fastställt och kan inte ligga till grund för registrering av faderskap i folkbokföringen (HFD 2012 ref. 31).

4.4 Vårdnad

Syftet med surrogatmoderskap är att den kvinna som fött barnet inte ska ha vårdanden om barnet utan att vårdnaden ska flyttas över till de tilltänkta föräldrarna. Om vårdnadsfrågan har reglerats i ett utländskt surrogatavtal så saknar det rättsverkningar i Sverige. När barnet flyttar till Sverige ska surrogatmodern därför registreras som vårdnadshavare i folkbokföringen enligt svensk rätt (KR i Sundsvall, 2010-09-29, mål nr 3153-09 och KR i Göteborg, 2015-10-23, mål nr 2267-15). Är surrogatmodern gift ska även hennes make registreras som vårdnadshavare om han är presumtiv far enligt tillämplig rättsordning. Om faderskapspresumtionen har hävts genom ett utländskt faderskapsavgörande som är giltigt i Sverige (7 § IFL) eller av svensk domstol så ska surrogatmoderns make inte registreras som rättslig far och vårdnadshavare. När vårdnadsfrågan har avgjorts i ett utländskt vårdnadsavgörande som är giltigt i Sverige så ska vårdnaden om barnet registreras i enlighet med detta.

Även om det fastställs att den biologiske fadern är rättslig far blir han inte barnets vårdnadshavare automatiskt. Finns det inget utländskt vårdnadsavgörande som är giltigt i Sverige så kan svensk domstol besluta om att den rättsliga fadern ska få vårdnaden om barnet. Ett alternativ är att fadern och surrogatmodern, med socialnämndens godkännande, avtalar om att han ska ha ensam vårdnad om barnet (HFD 2014-06-23, mål nr 210-14 och KR i Jönköping 2014-02-04, mål nr 1406-13).

4.5 Adoption

Avsikten med ett surrogatmoderskap är normalt inte att barnet ska adopteras i det land där det föds. Frågan om adoption aktualiseras då först när barnet har flyttat till Sverige. Finns det ett utländskt adoptionsavgörande så måste det vara giltigt i Sverige (KR i Göteborg, 2015-10-23, mål nr 2267-15).

När det har fastställts att barnets biologiska far är rättslig far kan han, enligt reglerna i 4 kap. FB, lämna sitt samtycke att hans maka/make/partner får adoptera hans barn. Ansökan om tillstånd till adoption inges till tingsrätten. Får t.ex. hans maka/make tillstånd att adoptera barnet så får denne också automatiskt del i vårdnaden om barnet. Är de tilltänkta föräldrarna två kvinnor har de möjlighet att gemensamt ansöka om tillstånd till adoption hos tingsrätten. Får kvinnorna tillstånd att adoptera barnet så blir de automatiskt vårdnadshavare.

4.6 Medborgarskap

Normalt registreras barnets medborgarskap i folkbokföringen utifrån den passhandling som visas upp vid anmälan om flyttning till Sverige.

Barn födda den 1 april 2015 eller senare förvärvar alltid svenskt medborgarskap vid födelsen om någon av föräldrarna är svensk medborgare. Det saknar betydelse om barnet är fött utom äktenskap eller om det är fött utomlands. Är föräldrarna ogifta och det endast är barnets far som är svensk medborgare måste faderskapet vara rättsligen fastställt genom svensk eller giltig utländsk bekräftelse eller dom.

När barnets svenska pass visas upp vid anmälan om flyttning till Sverige bör normalt uppgiften om svenskt medborgarskap kunna godtas av Skatteverket.

4.7 Namn

När barnet ska folkbokföras i samband med anmälan om flyttning till Sverige registrerar Skatteverket normalt barnets namn i enlighet med uppgifterna i den passhandling som visas upp. Vårdnadshavaren kan därefter genom anmälan till Skatteverket ändra barnets namn enligt NL.